Dir. 1989:4

Utvärdering av verksamheten hos ombudsmannen och nämnden mot etnisk diskriminering

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-09

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:4

Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-09

Statsrådet Lööw anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utvärdera den

verksamhet som bedrivits av ombudsmannen mot etnisk diskriminering och

nämnden mot etnisk diskriminering. De båda myndigheterna inrättades den

1 juli 1986. I riksdagens beslut om de nya myndigheterna (prop.

1985/86:98, SfU 20, rskr. 301) ingick att en utvärdering borde göras

efter omkring tre år.

Bakgrund

För att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet och på andra

områden av samhällslivet inrättades den 1 juli 1986 en ny myndighet,

ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Som stöd åt ombudsmannen

inrättades samtidigt en nämnd mot etnisk diskriminering. Verksamheten

lagfästes i en lag mot etnisk diskriminering (1986:442).

I ett delbetänkande (SOU 1983:18) föreslog diskrimineringsutredningen (A

1978:06) en lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Lagförslaget

var utformat med lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och

män som förebild. Efter remissbehandling höll

arbetsmarknadsdepartementet överläggningar med arbetsmarknadens parter,

invandrarorganisationerna och berörda myndigheter för att ytterligare

belysa frågan om lagstiftning. Mot denna bakgrund upprättades inom

arbetsmarknadsdepartementet en särskild promemoria, (Ds A 1985:6) ''En

ombudsman mot etnisk diskriminering''. I promemorian föreslogs en lag

vars syfte skulle vara att i arbetslivet och på andra områden av

samhällslivet motverka etnisk diskriminering. Förslaget innefattade

bl.a. att en ombudsman och en särskild nämnd skulle inrättas med uppgift

att motverka etnisk diskriminering.

I regeringens proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken fastslogs de

riktlinjer som hade antagits av riksdagen år 1975. Där framhölls vikten

av att stävja alla uttryck för intolerans och etnisk diskriminering i

samhället. I propositionen 1985/86:98 föreslogs bl.a. en lag mot etnisk

diskriminering som i huvudsak överensstämde med förslaget i promemorian.

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och den nya lagen

trädde i kraft den 1 juli 1986. Närmare bestämmelser för de genom lagen

inrättade myndigheterna gavs i förordningen (1986:446) med instruktion

för ombudsmannen mot etnisk diskriminering och i förordningen (1986:447)

med instruktion för nämnden mot etnisk diskriminering.

Ombudsmannens uppgift är att genom olika åtgärder motverka etnisk

diskriminering såväl i arbetslivet som på andra områden av

samhällslivet. Han skall ge råd dels i individuella fall, dels på ett

generellt plan, och bl.a. genom överläggningar och information arbeta

för att gällande rättsregler på området iakttas. Ombudsmannens uppgift

är också att kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot etnisk

diskriminering och ta initiativ till förändringar i lagstiftningen.

En kommission mot rasism och främlingsfientlighet (A 1987:05)

tillkallades hösten 1987 för att pröva vilka ytterligare åtgärder som

borde vidtas för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Till

kommissionen knöts en särskild expertgrupp ledd av DO. Kommissionen

kommer att lämna sin slutrapport under våren 1989.

I riksdagens beslut om att inrätta ombudsmannen och nämnden mot etnisk

diskriminering förutsattes att verksamheten skulle utvärderas efter

omkring tre år. Min företrädare har i årets budgetproposition (prop.

1988/89:100, bil. 12, s. 54) aviserat att utvärderingen bör påbörjas

under våren 1989, så att den kan läggas till grund för beslut om

verksamheten fr.o.m. budgetåret 1990/91.

Uppdraget

Utredaren bör göra en utvärdering av verksamheten hos ombudsmannen och

nämnden mot etnisk diskriminering under den tid dessa har varit

verksamma.

Verksamheten hos diskrimineringsombudsmannen förefaller ha bedrivits på

ett förtjänstfullt och framgångsrikt sätt. Min preliminära utgångspunkt

är därför att DO:s funktion bör bibehållas. Utredaren bör dock vara

oförhindrad att påvisa behovet av eller föreslå förändringar av

verksamhetens inriktning, dess organisation eller av gällande regler på

området.

Utredaren bör söka skaffa sig en uppfattning om i vilken utsträckning

DO:s verksamhet har bidragit till att motverka eller minska förekomsten

av etnisk diskriminering. Utredaren bör även försöka bedöma huruvida de

prioriteringar som gjorts mellan olika typer av åtgärder har svarat mot

intentionerna i lagen mot etnisk diskriminering och dess förarbeten.

Bedömningen bör självfallet göras mot bakgrund av de förändringar i

förutsättningarna för verksamheten som skett i samhället inom DO:s

intresseområden.

En viktig anledning till tillsättandet av DO var invandrarnas

svårigheter och diskriminering på arbetsmarknaden. Att motverka

diskriminering av arbetssökande bedömdes som en central uppgift.

Utredaren bör värdera huruvida denna betoning på förhållandena i

arbetslivet har avspeglat sig i DO:s verksamhet.

DO har arbetat dels med enskilda ärenden, dels med generella åtgärder.

När det gäller enskilda ärenden bör utredaren kartlägga vilka typer av

ärenden som förekommit och vilka metoder som använts när det gällt att

ge de personer som vänt sig till DO råd och hjälp. Utredaren bör försöka

värdera om dessa personer genom DO:s existens fått större möjligheter

att ta till vara sina rättigheter än annars.

Under den tid som DO varit verksam har det, enligt vad jag har erfarit,

inte förekommit något ärende där DO behövt tillgripa vite för att

arbetsgivaren skall fullgöra sin förhandlings- eller uppgiftsskyldighet

enligt lagen mot etnisk diskriminering. Utredaren bör överväga vilka

slutsatser som kan dras härav.

Ombudsmannens generella verksamhet har omfattat olika typer av åtgärder,

såsom utbildning av personal på invandrarområdet, medverkan i kurser och

konferenser, besök på arbetsplatser, skolor och myndigheter, utarbetande

av informationsmaterial och artiklar samt kontakter med massmedia.

Opinionsbildning, utbildning och information har varit framträdande

uppgifter för DO och pressens och andra mediers intresse för myndigheten

har varit påfallande stort.

Utredaren bör överväga de olika generella åtgärdernas betydelse och

deras överenstämmelse med syftet för DO:s verksamhet. Dessa bör även

avvägas mot de åtgärder som vidtas av andra myndigheter som har liknande

uppgifter.

Även verksamheten inom nämnden mot etnisk diskriminering bör ingå i

utvärderingen. Nämnden inrättades främst för att vara ett stöd till

ombudsmannen i hans arbete. Nämnden skulle ge ombudsmannen råd i

principiellt viktiga frågor. I propositionen framhölls vikten av att

ombudsmannen särskilt i ett initialskede inte lämnades ensam att bygga

upp verksamheten. Nämnden fick även egen initiativrätt när det gäller

åtgärder att motverka etnisk diskriminering. Den skulle dessutom vara

remissorgan.

Utredaren bör granska om nämndens verksamhet stämt överens med

intentionerna bakom dess inrättande och hur den har arbetat enligt sitt

syfte att motverka etnisk diskriminering.

Utredaren bör i sitt arbete samråda med DO och statens invandrarverk

liksom med andra myndigheter och organisationer som kan beröras av

frågorna. Av särskilt intresse är samråd med andra ombudsmän med

liknande uppgifter på sina respektive områden, t.ex.

jämställdhetsombudsmannen.

Utredaren skall slutligen beakta de generella kommittédirektiven (dir.

1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående

utredningsförslagens inriktning.

Utvärderingen bör vara avslutad den 1 september 1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar mig

-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) - för att göra en utvärdering av

verksamheten hos ombudsmannen och nämnden mot etnisk diskriminering,

-- att besluta om sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan

(Arbetsmarknadsdepartementet)