Dir. 1989:45

Tilläggsdirektiv till stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-09-21

Mitt förslag

Beskattningen av stipendier m.m.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:45

Beslut vid regeringssammanträde 1989-09-21

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) ser över inkomst-

och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar.

Kommittén har enligt sina direktiv (dir. 1988:6) också möjlighet att

ompröva skattereglerna för bidrag från kvalificerat allmännyttiga

stiftelser och ideella föreningar. Jag föreslår att kommittén ges

tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda beskattningen av stipendier och

liknande bidrag även i fall där utgivaren inte är en kvalificerat

allmännyttig organisation. Vidare bör frågan om socialavgifter på

stipendier och bidrag som har karaktär av löneförmån utredas.

Beskattningen av stipendier m.m.

Huvudregeln om beskattning av stipendier finns i första stycket elfte

ledet av 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt bestämmelsen är

stipendier skattefria om de avser mottagarens utbildning och inte utgör

ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens

räkning. Bestämmelsen, som har fått denna lydelse fr.o.m. 1988 års

taxering (SFS 1986:1245), innebär en permanentning av en tidsbegränsad

lagstiftning som avsåg 1983--1987 års taxeringar. Enligt den tidigare

lydelsen av bestämmelsen i 19 § kommunalskattelagen var stipendier

skattefria om de delats ut till studerande vid undervisningsanstalter

eller annars var avsedda för mottagarens utbildning.

1983 års tidsbegränsade lagstiftning innebar att inkomstbeskattning inte

skulle utlösas i fall då mottagaren av stipendiet deltog i utbildning

som stipendiegivaren visserligen hade nytta av men där stipendiet inte

utgjorde ersättning för en bestämd prestation. Ett stipendium som

delades ut till någon som var helt fristående från stipendiegivaren,

skulle inte heller i fortsättningen beskattas. Däremot kvarstod

principen om beskattning av stipendier som kunde antas utgöra ersättning

för någon prestation.

Ändringen innebar en utvidgning av skattefriheten och tog sikte på

stipendier som delades ut för deltagande i fackliga kurser och avsåg att

täcka inkomstbortfall. Syftet var att skapa en möjlighet för anställda

att delta i fackliga kurser, även om de inte hade rätt att med

bibehållen lön vara lediga för kursdeltagande.

Stipendier från stiftelser och ideella föreningar som är begränsat

skattskyldiga därför att de främjar i 7 § 6 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt angivna ändamål, är vidare skattefria hos

mottagaren enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 §

kommunalskattelagen.

I fråga om bidrag som betalas ut till forskningsändamål,

forskningsbidrag, torde nuvarande praxis innebära skattefrihet om

bidraget avser att täcka direkta kostnader för apparatur, resor m.m.

Enligt en allmänt utbredd uppfattning beskattas forskningsbidrag över

huvud taget inte, även om det rör sig om obegränsat skattskyldiga

givare. Något helt klargörande avgörande finns emellertid inte. De

avgöranden som finns ger närmast vid handen att skattskyldighet

föreligger, om utgivaren har haft ett direkt intresse av att forskningen

blir utförd.

Utredningen (1987:07) om reformerad inkomstbeskattning (RINK) har i sitt

betänkande SOU 1989:33 (del III, s. 107 ff.) anfört att den nuvarande

skattefriheten för stipendier bör slopas av neutralitets-, enkelhets-

och basbreddningsskäl. RINK anser dock att ytterligare underlag behövs

för ett slutligt ställningstagande och att detta bör tas fram inom ramen

för stiftelse- och föreningsskattekommitténs arbete.

Det är en fördel om beskattningen av stipendier i allmänhet och

beskattningen av sådana bidrag som härrör från kvalificerat

allmännyttiga organisationer kan behandlas i ett sammanhang. Jag anser

det därför lämpligt att utvidga stiftelse- och föreningsskattekommitténs

uppdrag till att omfatta även detta område.

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på, förutom vad som följer

av de ursprungliga direktiven, att ta reda på om det är möjligt och

lämpligt att inkomstbeskatta alla typer av stipendier, forskningsbidrag

och liknande bidrag, vilket kan anses eftersträvansvärt av enhetlighets-

och neutralitetsskäl.

När det gäller stipendier från bl.a. fackliga organisationer till

medlemmars utbildning kan vissa problem förutses med att täcka de

merkostnader, antingen för medlemmen eller för organisationen, som

följer av ett skatteuttag. Dessa problem bör belysas av kommittén.

Utbetalning av forskningsbidrag kan kanaliseras i olika former och avse

olika typer av utgifter. Utredningsarbetet bör ta sikte på att utröna om

det finns anledning att på inkomst- eller utgiftssidan behandla skilda

former av forskningsbidrag olika. Det kan röra bidrag till apparatur

m.m., som i de flesta fall torde betalas ut direkt till en institution

eller liknande, eller bidrag till t.ex. resor. Den sistnämnda typen av

bidrag kan i vissa fall ha karaktär av traktaments- eller

resekostnadsersättning och bör då behandlas som sådan. Kommittén har

inte anledning att behandla beskattningen av forskningsbidrag till

näringsidkare.

I ett skattesystem där man eftersträvar neutralitet är det angeläget att

alla ersättningar som i grund och botten har karaktär av lön också

behandlas som sådan. En neutral behandling av löneinkomster är också

eftersträvansvärd i socialavgiftshänseende. Kommittén bör därför också

ta ställning till hur och i vilken utsträckning stipendier och liknande

bidrag bör avgiftsbeläggas.

Utredningsarbetet beträffande beskattningen av stipendier bör bedrivas

så att en lagändring kan träda i kraft samtidigt som huvuddelarna av

skattereformen, dvs. den 1 januari 1991. Kommittén bör därför avge ett

delbetänkande i denna fråga senast den 1 juni 1990. En viss förlängning

av den tid inom vilken kommitténs hela uppdrag skall vara slutfört är

motiverad med tanke på det merarbete som uppkommer till följd av dessa

tilläggsdirektiv. Till det kommer att arbetet med den nya civilrättsliga

stiftelselagstiftningen, som skall ligga till grund för kommitténs

överväganden om skattereglernas utformning, försenats i förhållande till

vad som förutsattes i de ursprungliga direktiven. Av dessa skäl bör

senaste tidpunkt för slutredovisning av uppdraget bestämmas till den 1

maj 1991.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar stiftelse- och

föreningsskattekommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)