Dir. 1989:51

Utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19

Mitt förslag

Principerna för beskattningen

Nuvarande ordning

Kritik mot nuvarande system

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:51

Beslut vid regeringssammanträde 1989-10-19

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda frågan

om beskattningen av alkoholhaltiga drycker.

Principerna för beskattningen

Sedan lång tid tillbaka har de alkoholhaltiga dryckerna varit föremål

för särskild beskattning av såväl statsfinansiella som alkoholpolitiska

skäl. En vägledande princip under de senaste decennierna har varit att

utnyttja skatteinstrumentet så att prisutvecklingen för alkoholdryckerna

inte blir långsammare än för andra konsumtionsvaror. Detta har inneburit

att skattesatserna fortlöpande justerats så att utvecklingen av

försäljningspriset på spritdrycker, viner och starköl i stora drag

anpassats till den allmänna prisutvecklingen enligt konsumentprisindex.

När det gäller öl, lättöl och alkoholfria drycker har

beskattningsinstrumentet använts på ett annat sätt. Genom beslut i

riksdagen under år 1988 avskaffades skatten på lättöl. Skatten på

läskedrycker sänktes år 1982 med drygt 20% och har sedan dess varit

oförändrad. Skatten på öl har varit oförändrad sedan år 1983. Dessa

åtgärder har motiverats av alkoholpolitiska skäl.

Huvudprinciperna för den nuvarande utformningen av beskattningen tillkom

år 1963, då skattereglerna ändrades väsentligt för att få beskattningens

höjd relaterad till alkoholhalten. Genom ändringen ville man tillgodose

önskemålen att dels minska konsumtionen, dels styra över konsumtionen

till alkoholsvagare alternativ.

Nuvarande ordning

Skatt tas ut enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt vid omsättning inom

landet och vid viss införsel av spritdrycker, vin samt vissa malt- och

läskedrycker. Skattskyldig är i fråga om vin och spritdrycker Vin &

Sprit AB och i fråga om malt- och läskedrycker den som inom landet

yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker. Även registrerade

importörer är skattskyldiga. Skattskyldigheten för spritdrycker och

viner inträder när Vin & Sprit AB levererar drycker till AB

Systembolaget. I övrigt följer förfarandet gängse punktskatteregler.

Skatten på spritdrycker och vin tas ut med dels en grundavgift som är

relaterad till alkoholstyrkan dels en procentavgift som är relaterad

till detaljhandelspriset. Detta ger en skatt som vid lika alkoholhalt

beloppsmässigt ökar med stigande försäljningspris. Skatten på malt- och

läskedrycker tas ut med särskilda belopp per liter dryck. Med

detaljhandelspris avses det pris som AB Systembolaget tillämpar vid

försäljning över disk, exkl. beloppet av pant och skatt enligt lagen

(1968:430) om mervärdeskatt.

Kommittén för indirekta skatter har i sitt betänkande Reformerad

mervärdeskatt m.m. (SOU 1989:35) konstaterat att dryckesskatten inte

medför några nämnvärda tillämpningsproblem eller andra administrativa

svårigheter. Detta kan enligt kommittén i hög grad tillskrivas det

förhållandet att antalet skattskyldiga är begränsat. Kommittén

konstaterar mot denna bakgrund att det inte finns några administrativa

skäl för att ändra grunderna för beskattningen. Kommittén berör också

något frågan om dryckesbeskattningen inom EG och det förslag som nu

föreligger där och konstaterar att detta förslag torde kräva ändringar

innan det kan antas av EG-länderna. Kommitténs slutsats är att flera

skäl talar för att behovet av en svensk anpassning inte är överhängande.

Mot denna bakgrund och med beaktande av vissa konkurrensneutralitetsskäl

mellan läskedrycker och lättöl och andra med läskedryckerna

konkurrerande drycker föreslår kommittén endast den åtgärden att skatten

på läskedrycker helt avskaffas.

Kritik mot nuvarande system

Som framgått av det föregående finns det inga större tillämpningsproblem

eller andra administrativa svårigheter med skatten. Visserligen kan

sägas att beskattningen av spritdrycker och vin, med en kombination av

grundavgift och procentavgift som beräknas på försäljningspriset exkl.

mervärdeskatt, är omständlig, krånglig och svår att förstå. Mot detta

skall dock ställas att systemet hanteras av endast en skattskyldig.

Den kritik som riktats mot skattesystemet har i stället gällt grunderna

för uttaget av skatt. Det har under lång tid gjorts gällande att man

särskilt beskattar kvalitet så att dyrare produkter och då framför allt

dyrare viner får en orimligt hög beskattning genom inverkan av

procentavgiften. Kritikerna har menat att det alkoholpolitiska syftet

med beskattningen i dessa fall förfelas. Alkoholhalten och inte priset

bör i väsentligt högre grad än för närvarande styra beskattningen enligt

dessa kritiker.

Kritik har också riktats mot att den nuvarande beskattningen av

spritdrycker visserligen gynnar spritprodukter med låg alkoholhalt

jämfört med spritprodukter med hög alkoholhalt men att en

lågalkoholhaltig spritprodukt som jämförs med ett vin med samma

alkoholhalt starkt missgynnas av skattereglerna. Det skulle därför vara

omöjligt att introducera alkoholsvagare spritdrycker och få en prisbild

på dessa produkter som attraherar konsumenterna. Motsvarande situation

har man på vinsidan försökt att lösa genom den år 1988 införda nya lägre

skatteklassen för vin med en alkoholhalt ej överstigande 7 volymprocent.

I fråga om beskattningen av maltdrycker har vid olika tillfällen den

relativt höga skatten på starköl kritiserats. Kritikerna har menat att

det nuvarande skattesystemet gynnar det alkoholstarkare vinet på

starkölets bekostnad. Det har också framhållits som önskvärt att en

maltdryck med lägre alkoholhalt än starköl och med en lägre beskattning

saluförs i systembutikerna. Önskemål om en helt ny klassindelning för

maltdryckerna har också framförts.

De alkoholpolitiska aspekterna på beskattningen av de alkoholhaltiga

dryckerna har under senare tid betonats i allt större utsträckning.

Skatteinstrumentets syfte har allt mer varit att få ner konsumtionen av

alkoholdryckerna och därför i mindre utsträckning använts för

finansiering av offentlig verksamhet. Detta innebär att ökade krav

kommer att ställas på skattesystemets utformning eftersom skatten i hög

grad styr prissättningen av de alkoholhaltiga dryckerna och priset

fortfarande får anses ha en mycket stor betydelse för efterfrågan.

Frågan om beskattningssystemets utformning för de alkoholhaltiga

dryckerna bör därför nu tas upp till närmare prövning. Denna prövning

bör göras av en särskild utredare.

Uppdraget

Ett väsentligt inslag i den svenska alkoholpolitiken är strävandena att

minska konsumtionen av alkohol genom att hålla en hög prisnivå och att

försöka inrikta konsumtionen på de svagare dryckerna genom

prisdifferentiering. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att

skapa ett skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker och därmed

också priset i högre grad än för närvarande bestäms av dryckens

alkoholhalt. Strävan bör vara att åstadkomma ett enhetligt skattesystem

för samtliga alkoholdrycker som är neutralt i förhållande till

konsumentens val mellan olika produkter med likvärdig alkoholstyrka.

Det bör också ankomma på utredaren att pröva om den nuvarande

klassindelningen av maltdryckerna är ändamålsenlig och går att inordna i

ett enhetligt skattesystem. Utredaren bör beakta att ett förslag till

ett enhetligt skattesystem kan behöva kompletteras med övergångsåtgärder

för att inte leda till alltför drastiska prisförändringar på vissa

produkter. Utredaren bör vidare undersöka i vilken omfattning som

nuvarande regler för skattskyldighet m.m. är ändamålsenliga. Det från

alkoholpolitisk synpunkt intressanta är priset på drycken och inte i

första hand skatten. Det bör därför också ankomma på utredaren att

närmare belysa de prissättningsmetoder som tillämpas av alkoholbolagen.

Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer

och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.

1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).

Ett förslag från utredaren om ett nytt skattesystem bör inte innebära

att statens inkomster från dryckeshanteringen minskar.

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av år

1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild

utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag

att utreda frågan om beskattningen av alkoholhaltiga drycker,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)