En statistikkommission för 1990 års folk- och bostadsräkning

1989-11-30 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1989:57, En statistikkommission för 1990 års folk- och bostadsräkning

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

En statistikkommission för 1990 års folk- och bostadsräkning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-11-30

Mitt förslag

Bakgrund

Tidigare behandling

Uppdraget

Hur arbetet skall bedrivas

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:57

Beslut vid regeringssammanträde 1989-11-30

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en parlamentariskt sammansatt kommission tillkallas för

att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1990 (FoB 90).

Kommissionen skall också utreda förutsättningarna för att i framtiden

genomföra helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar och frågan om

en övergång till tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.

Bakgrund

Arbetet med FoB 90 regleras i lagen (1989:329, ändrad 1989:908) om en

folk- och bostadsräkning år 1990 och i förordningen (1989:330) om folk-

och bostadsräkningen år 1990.

FoB 90 skall genomföras på följande sätt. Med utgångspunkt i lagen

fastställer statistiska centralbyrån (SCB) efter samråd med

datainspektionen innehållet i de person- och fastighetsblanketter som

skall användas. Dessa sänds under hösten 1990 ut till allmänheten för

besvarande. De ifyllda blanketterna sänds sedan in till de kommunala

granskningsorganen som granskar, kompletterar, kodar och registrerar

uppgifterna. Registrering skall enligt planerna ske direkt vid lokala

dataterminaler med direktöverföring till SCBs stordator. Vid SCB görs

därefter de sambearbetningar med andra register som FoB-lagen medger.

Sedan följer den maskinella bearbetningen som resulterar i tabeller,

diagram m.m. Produktionen av FoB-data beräknas kunna slutföras under år

1993.

I propositionen (1988/89:91) om medel för en folk- och bostadsräkning år

1990, m.m. (s. 7) sade det föredragna statsrådet att det på samma sätt

som vid FoB 85 bör tillsättas en parlamentariskt sammansatt kommission

för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma

sekretess- och integritetsfrågorna. Inledningsvis borde kommissionen

enligt statsrådet överväga frågan om FoB-registret skall avidentifieras

eller bevaras. Vidare ansåg det föredragande statsrådet att kommissionen

bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå

till helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar liksom frågan om

tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.

I sitt betänkande (1988/89:FiU24) anförde finansutskottet att det inte

har något att erinra mot att regeringen tillsätter en parlamentarisk

kommission för att följa arbetet med FoB 90. Utskottet hade inte heller

något att erinra mot att kommissionen får i uppdrag att utreda

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall mellan

räkningarna. Enligt utskottet borde en strävan vara att allmänheten inte

skall engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde år. Utskottet

uttalade också att kommissionen bör vara fri att pröva vilka variabler

som bör ingå i framtida undersökningar.

Frågan om avidentifiering av FoB-registret borde enligt utskottet lösas

så snart som möjligt. Utskottet förordade därvid att registret bevaras

och lämnas över till riksarkivet för arkivering.

Utskottet hemställde bl.a. att riksdagen som sin mening gav regeringen

till känna vad utskottet anfört om intervall mellan framtida folk- och

bostadsräkningar och arkivering av FoB-registret.

Riksdagen följde utskottets hemställan (rskr. 258).

Med anledning av riksdagens beslut har regeringen i prop. 1989/90:1

föreslagit att en bestämmelse tas in i FoB-lagen om att FoB-registret

skall överlämnas till riksarkivet för förvaring, när SCB inte längre

behöver registret för framställning av den anslagsfinansierade

statistiken. Riksdagen har antagit förslaget (1989/90:FiU6, rskr. 28).

En parlamentarisk kommission bör nu tillkallas för att följa arbetet med

FoB 90 och utreda uppläggningen och periodiciteten av framtida folk- och

bostadsräkningar.

Tidigare behandling

Frågan om hur folk- och bostadsräkningar skall genomföras har

debatterats och utretts sedan mitten på 1970-talet. År 1979 gav

regeringen SCB i uppdrag att utreda alternativa metoder för en FoB utan

insamling av uppgifter från allmänheten via blankett. År 1983 framlade

SCB i en rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar (FOBALT) ett

förslag om hur räkningarna skulle kunna vara helt registerbaserade.

Förslaget utsattes för omfattande kritik och ledde till att FoB 85 kom

att genomföras på ett i stort sett konventionellt sätt. Ett

sysselsättnings- och ett utbildningsregister inrättades dock.

Statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning konstaterade

i delbetänkandet (SOU 1988:43) Folk- och bostadsräkningar i framtiden

att en övergång till helt registerbaserad FoB-information skulle minska

kostnaderna för räkningarna -- åtminstone på längre sikt.

Kommissionen konstaterade även att helt registerbaserade räkningar

skulle ställa krav på att folkbokföringen sker på bostadslägenhet i

stället för på fastighet samt på ett nytt yrkesregister och ett nytt

lägenhetsregister.

Uppdraget

Kommissionens huvuduppgift bör enligt min mening vara att följa det

löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska

aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Därvid har

kommissionen att

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

-- bevaka att uppgiftslämnandet så långt som möjligt underlättas,

-- följa att blanketter och information till allmänheten klargör hur

sekretess- och integritetsfrågorna regleras och hanteras,

-- följa arbetet vid de lokala granskningsorganen och därvid särskilt ta

del av rutinerna i samband med att det insamlade materialet överförs

till SCB,

-- följa sambearbetningen hos SCB av personuppgifter i olika register,

-- ta del av de tekniska och lokalmässiga anordningarna vid både SCB och

de lokala granskningsorganen och bevaka att det praktiska

säkerhetsarbetet är tillfredsställande samt

-- avge yttranden på begäran av datainspektionen eller SCB i frågor som

rör FoB 90.

Kommissionen skall dessutom utreda förusättningarna för helt

registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt frågan om en

övergång till tioårsintervall efter FoB 90.

Kommissionen skall särskilt bedöma informationsbehovet i samband med ett

eventuellt genomförande av helt registerbaserade folk- och

bostadsräkningar i framtiden.

Jag anser även att en bedömning av möjligheterna att inrätta nya

register bör göras, om de utgör en förutsättning för att helt

registerbaserade räkningar skall kunna genomföras. Härvid bör även

variablerna i framtida räkningar prövas. Utgångspunkten bör dock vara

att inga nya administrativa register bör tillskapas enbart för

statistikanvändning samt att registren inte medför ökade kostnader.

Förutsättningarna för en övergång till helt registerbaserade folk- och

bostadsräkningar är inte bara en kostnadsfråga. Det är också i hög grad

en fråga som rör sekretess, integritet och kvalitet. Av särskilt

intresse i detta sammanhang är därför det arbete som bedrivs av

statistikregelkommittén (C 1987:03). Denna utredning har till uppgift

att utarbeta förslag till förenklade statistikregler som syftar till att

underlätta uppgiftslämnandet och klargöra uppgiftslämnarnas och de

statliga statistikproducenternas rättigheter och skyldigheter.

Frågan om tidsintervaller mellan folk- och bostadsräkningar bör avvägas

mot kostnader, behov och tillgång till alternativa informationskällor.

En övergång till tioåriga intervall mellan folk- och bostadsräkningarna

tillgodoser vad som sägs i FNs rekommendation om folk- och

bostadsräkningarna i ECE-regionen.

Utgångspunkten bör vara att kostnaderna för framtida folk- och

bostadsräkningar skall minska samtidigt som kraven på sekretess,

integritet och kvalitet upprätthålls.

Hur arbetet skall bedrivas

Kommissionen skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med SCB och

datainspektionen. Om dessa myndigheter begär det, skall kommissionen ge

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

råd i frågor som rör FoB 90. Kommissionen skall ta upp och behandla

frågor som dessa myndigheter aktualiserar och har rätt att få

information m.m. från dessa.

Kommissionen skall dessutom samråda med statistikregelutredningen kring

frågor som rör uppgiftslämnande och användning av registeruppgifter.

Kommittén bör i sitt utredningsarbete så långt som möjligt använda sig

av det material som tagits fram i tidigare utredningar, t.ex. av

statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning. I övrigt

får kommissionen ta de kontakter som den finner nödvändiga. I detta

sammanhang vill jag också erinra om de generella riktlinjer som gäller

för kommittéarbetet och som syftar till att begränsa de offentliga

utgifterna (Dir 1984:5).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med högst 10 ledamöter med uppdrag

att följa arbetet med FoB 90 och utreda vissa frågor om framtida folk-

och bostadsräkningar,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)