Dir. 1989:6

Svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hur arbetet skall bedrivas

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:6

Beslut vid regeringssammanträde 1989-02-16.

Statsrådet Wallström, civildepartementet, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att i enlighet med

en framställning från 1988 års kyrkomöte närmare klargöra svenska

kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden. Den särskilda utredaren

kan knyta till sig experter och sakkunniga. Utredaren skall lämna en

aktuell och fyllig redovisning för svenska kyrkans ekonomiska och

rättsliga förhållanden i dag och hur dessa kan tänkas utformas vid olika

förändringar av relationerna mellan staten och svenska kyrkan.

Bakgrund

1988 års kyrkomöte har med anledning av väckta motioner hos regeringen

begärt en expertutredning med inriktning på att närmare klargöra svenska

kyrkans ekonomiska och rättsliga förhållanden (mot. 1988:2, 19 och 28,

KL 5, kskr. 3).

Jag vill inledningsvis nämna något om det mångåriga och omfattande

utredningsarbete som föregick regeringens skrivelse (1979:1) till 1979

års allmänna kyrkomöte om ändrade relationer mellan staten och svenska

kyrkan.

Såväl 1958 års utredning kyrka-stat som 1968 års beredning om stat och

kyrka och de statliga och kyrkliga arbetsgrupper som år 1978 lade fram

sina förslag i betänkandet STAT-KYRKA, Ändrade relationer mellan staten

och svenska kyrkan med bilagor (SOU 1978:1-3) har redovisat ett

omfattande material som bl.a. belyser svenska kyrkans ekonomiska

förhållanden och de rättsliga och organisatoriska frågor som har samband

med stat-kyrkarelationerna. En senare utredning om vissa sidor av den

kyrkliga ekonomin gjordes av kyrkofondsutredningen och finns redovisad i

dess slutbetänkande Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan (SOU 1981:88

och 89).

Utvecklingen under de senaste decennierna har emellertid lett till att

det föreliggande utredningsmaterialet till stor del är föråldrat i de

delar som berörs här.

Den ekonomiska utvecklingen har medfört betydande förändringar av

kostnadsläget och av avkastningen av kyrkans egendom och värdet av olika

egendomsslag. Detta motiverar redan i och för sig att en ny kartläggning

och redovisning sker av svenska kyrkans totala ekonomi på olika nivåer,

riks-, stifts- och lokalplanet. Det har i många olika sammanhang

upplevts som en brist att en samlad och aktuell sådan redovisning inte

har funnits tillgänglig.

De förutsättningar som tidigare utredningar har byggt på ser i dag

annorlunda ut på grund av de förändringar som svenska kyrkan har

genomgått i organisatoriskt och rättsligt hänseende under de senaste

åren. Sedan 1979 års allmänna kyrkomöte avvisade förslaget om radikalt

ändrade relationer mellan stat och kyrka, har det likväl genom olika

delreformer åstadkommits betydande ändringar i de inbördes

förhållandena. Den kyrkomötesreform som trädde i kraft 1983 innebar

bl.a. att svenska kyrkan utrustades med nya beslutande och verkställande

organ på riksplanet. Kyrkofonden fick samtidigt en egen styrelse och en

delvis ny funktion som allmän skatteutjämningsfond för pastorat och

församlingar. Under år 1989 träder slutligen betydande reformer av den

kyrkliga organisationen på lokal- och stiftsplanet i kraft. Sammantaget

innebär reformerna att svenska kyrkan på alla plan har utrustats med

egna demokratiskt utsedda beslutande och verkställande organ, till vilka

större delen av de ärenden som tidigare har handlagts i

regeringskansliet har kunnat delegeras. Statens inflytande över kyrkan

utövas i fortsättningen huvudsakligen genom riksdagens lagstiftningsmakt

och regeringens beslut i fråga om kyrkofondens styrelse och budget samt

i vissa utnämningsärenden.

Uppdraget

De motioner som låg till grund för kyrkomötets framställning tog alla

sin utgångspunkt i den diskussion om relationerna stat-kyrka som åter

väckts till liv under den senaste tiden. Enligt kyrkomötet skall dock en

utredning inte ses som ett initiativ i kyrka-statfrågan. Men om en

meningsfull diskussion om relationerna stat-kyrka skall kunna föras,

måste det göras klart i vilka avseenden och på vilka sätt

förutsättningarna för kyrkans verksamhet påverkas av eventuella

ändringar i dessa relationer. Om det skall vara någon mening med den

utredning som kyrkomötet har begärt, så måste den bidra till att skapa

klarhet kring de ekonomiska och rättsliga förutsättningarna för kyrkan,

inte bara vid mindre förändringar inom de nuvarande relationerna mellan

staten och kyrkan utan även vid längre gående relationsförändringar.

I likhet med kyrkomötet anser jag att det är angeläget att få ett

aktuellt underlag för en bedömning såväl av svenska kyrkans situation i

nuläget som av dess ekonomiska och rättsliga framtidsfrågor. Ett sådant

material behövs som bakgrund för varje fortsatt diskussion om ökad

frihet för kyrkan att råda i sina egna angelägenheter. Jag vill erinra

om att detta är en diskussion som från skilda förutsättningar förs också

i de andra nordiska länderna, som ju alla har ett bevarat

statskyrkosystem.

Mot denna bakgrund föreslår jag att en särskild utredare tillkallas för

att klargöra och analysera svenska kyrkans ekonomiska och rättsliga

förhållanden. Utredarens uppdrag bör vara att redovisa ett fylligt

underlag för en bedömning av vilka ekonomiska och rättsliga betingelser

kyrkan i dag lever under och hur dessa låter anpassa sig till

förändringar av relationerna inom ramen för nuvarande samband mellan

stat och kyrka eller förändringar med mer långtgående innebörd.

I sitt arbete bör utredaren kartlägga svenska kyrkans nuvarande

ekonomiska förhållanden och ge en överblick över de faktiska kostnaderna

för den kyrkliga verksamheten på olika plan, kyrkans inkomster av olika

slag, dess finansförmögenhet och hur denna är placerad. I dessa delar

bör utredaren kunna hämta visst underlag i det utredningsarbete som

kyrkofondens styrelse för närvarande bedriver för att bl.a. utreda

möjligheterna att öka avkastningen av den kyrkliga egendomen. I

kartläggningen bör ingå också att belysa ansvaret för och nyttjandet av

kyrkobyggnaderna.

Utredaren bör sedan, mot bakgrund av den överblick man sålunda skaffat

sig, överväga vilka alternativa ekonomiska modeller som kan erbjuda sig

för svenska kyrkan. Utgångspunkt skall hela tiden vara den i lagen

(1982:942) om svenska kyrkan uppställda målsättningen att kyrkan genom

sina församlingar skall upprätthålla en på demokratisk grund uppbyggd

riksomfattande verksamhet. En granskning av hur den kyrkliga

verksamheten finansieras i andra länder med folkkyrkor kan kanske ge

uppslag att arbeta med.

På motsvarande sätt bör utredaren, när det gäller de rättsliga

förhållandena, klargöra vad som i dag utgör grunden för svenska kyrkans

offentligrättsliga ställning. Utredaren bör sedan studera vilka

ändringar i regelsystemet som behövs, om man vill göra andra avvägningar

i fråga om ansvarsfördelningen mellan statliga och kyrkliga organ. Olika

alternativ bör redovisas med utgångspunkt i skilda bedömningar av vad

som från statligt resp. kyrkligt håll kan framstå som angeläget att

ändra på i nuvarande relationer. Resultatet av den pågående

utvärderingen av kyrkomötesreformen kan kanske ge uppslag till

förändringar. Jämförelser med andra folkkyrkor kan också vara av värde

för att belysa frågan. Utredaren bör redovisa de olika politiska resp.

teologiska principer som utgör bakgrund till de alternativ som

presenteras. Däremot förväntas utredaren inte själv ta ställning till de

olika tänkbara modellerna.

Utredningsarbetet bör i alla dess delar utgå från svenska kyrkans

särskilda karaktär av öppen folkkyrka med rikstäckande verksamhet och

demokratiska arbetsformer.

Hur arbetet skall bedrivas

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att det skall vara avslutat

före utgången av år 1991. Om utredaren finner det lämpligt får arbetet

redovisas i delbetänkanden under utredningsarbetets gång.

Utredaren bör i inledningen av sitt arbete ta kontakt med kyrkofondens

styrelse för att få del av materialet från det förutnämnda åt styrelsen

uppdragna utredningsarbetet.

Jag förutsätter också att utredaren även i övrigt utför sitt arbete i

nära kontakt med företrädare för svenska kyrkan.

Utredaren bör beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande

svenska kyrkan

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att närmare klargöra svenska kyrkans

ekonomiska och rättsliga förhållanden,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta kyrkofonden.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Civildepartementet)