Dir. 1989:61

Utredning om bytesbalansen

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-13

Mitt förslag

Bakgrund

Statistiska frågor som bör belysas

Konsekvenserna för den ekonomiska politiken

Hemställan

Beslut

Dir 1989:61

Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-13

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att utreda frågor kring posten

avkastning på kapital i bytesbalansen.

Bakgrund

Bytesbalansen har intagit en allt centralare plats i den

ekonomisk-politiska debatten under senare tid. Tillförlitligheten och

relevansen i den nuvarande statistiska redovisningen har diskuterats.

Frågan har fått stor aktualitet genom den successiva avvecklingen av den

svenska valutaregleringen. Formerna för finansiering av

direktinvesteringar samt fastighets- och aktieköp har ändrats.

De senaste åren har underskottet i bytesbalansen gradvis ökat och

prognoserna för 1990 och 1991 pekar på en fortsatt försämring. Den

viktigaste enskilda faktorn bakom denna utveckling är att nettot över

avkastning på kapital visar ett starkt växande underskott. Särskilt de

s.k. återinvesterade vinstmedlen har rönt uppmärksamhet. Svenska företag

ökar gradvis sina investeringar i omvärlden, något som påtagligt

accelererat under de allra senaste åren. Stora nettotillgångar i form av

realkapital i utlandet har skapats eftersom de svenska investeringarna i

utlandet varit större än de utländska investeringarna i Sverige.

Direktinvesteringarna i utlandet finansieras i hög grad via

moderbolagens upplåning utomlands. Ränteutgifterna för denna belastar

fullt ut bytesbalansen. Resultatet blir att avkastningsnettot och

bytesbalansen, såsom denna registreras med dagens statistik, försämras.

Den förmögenhetsuppbyggnad som härmed sker i utlandet genererar

avkastning, som endast till mindre del registreras i bytesbalansen i

form av utdelningar. I stället återinvesteras ofta vinstmedlen och

medför en ytterligare ökning av företagens utlandstillgångar.

Det är två aspekter som står i fokus i diskussionen. Den ena är hur de

återinvesterade vinstmedlen skall behandlas i statistiskt avseende.

Internationella valutafonden (IMF) har rekommenderat att de skall räknas

in i bytesbalansen. Om denna praxis tillämpas i Sverige, skulle det

minska det redovisade underskottet högst betydligt. Svårigheterna att

göra en någorlunda tillförlitlig beräkning av hur stora belopp det

gäller har emellertid varit betydande. För närvarande finns ett

statistiskt underlag bara för år 1986. En enkät genomförs av riksbanken

om storleken av de återinvesterade vinstmedlen åren 1987 och 1988.

Resultaten beräknas föreligga inom kort.

Den andra aspekten på frågan om återinvesterade vinstmedel gäller vilka

konsekvenserna blir för den ekonomiska politiken, såväl för finans- som

penningpolitiken. I vilken utsträckning är det lämpligt att

bytesbalansens utveckling ligger till grund för den ekonomiska politiken

och vilket mått på bytesbalansen bör i så fall användas?

För att belysa dessa frågor bör en särskild utredningsman tillkallas.

Arbetet bör bedrivas i samarbete med riksbanken och

konjunkturinstitutet.

Statistiska frågor som bör belysas

Utredningen bör innefatta en kartläggning av vilka länder som för

närvarande följer IMF:s rekommendation och vad som är orsaken till att

andra inte gör det. Om möjligt bör också undersökas vilka länder som har

för avsikt att i framtiden följa rekommendationen. Det är också

angeläget att studera hur snabbt berörda länder för in vinstmedlen i

redovisningen och hur den löpande rapporteringen under året görs. Även

tillförlitligheten i statistiken bör beaktas. Det bör även klarläggas om

länder som inte följer rekommendationen ändå tar med återinvesterade

vinstmedel som en minnespost i bytesbalansstatistiken.

Utredningsmannen bör mot bakgrund av internationella och inhemska

aspekter ta ställning till om det i framtiden är lämpligt att ta med

återinvesterade vinstmedel i den svenska bytesbalansstatistiken. I

förslaget bör också ingå en beskrivning av på vilket sätt det i så fall

skall ske. Både svenska vinstmedel i utlandet och utländska i Sverige

bör beaktas. Det är då också önskvärt att konsekvenserna för den

månadsvisa statistiken analyseras, både vad avser snabbhet och

tillförlitlighet. Vidare bör behovet av att närmare statistiskt belysa

den svenska förmögenhetsuppbyggnaden utomlands prövas.

Konsekvenserna för den ekonomiska politiken

Även det andra problemområdet, hur återinvesterade vinstmedel skall

beaktas från ett ekonomiskt-politiskt perspektiv, bör belysas.

Återinvesterade vinstmedel är inte tillgängliga på samma sätt som

traditionella exportinkomster och kan om de inkluderas i statistiken ge

en för optimistisk bild av transaktionerna med omvärlden. Det är svårt

att veta när, och i vilken omfattning, direktinvesteringarna genererar

ett inflöde av valuta till Sverige. En konsekvens av avvecklingen av

valutaregleringen är att möjligheten till indirekt ägande i

holdingbolagsform lett till att företagen lättare kan kanalisera

utländska vinster utan att att dessa passerar Sverige.

De växande tillgångarna utomlands kan emellertid också skapa en

potential för ett inflöde till Sverige. Avkastningen på

direktinvesteringarna kan i så fall komma det svenska folkhushållet till

del och innebär möjligheter till en bättre standardutveckling framöver.

Det nuvarande sättet att redovisa bytesbalansen tenderar i så fall att

ge en för negativ bild av tillståndet i ekonomin.

Utredningsmannen bör också beakta det stora genomslaget på

bytesbalansens avkastningsnetto som uppstår genom de omfattande svenska

köpen av fastigheter utomlands. Dessa köp, som ofta har karaktären av

portföljplaceringar, syftar i många fall till att erhålla en

värdestegring, medan den direkta avkastningen i form av hyresintäkter

kan vara av relativt underordnad betydelse.

Utredningen bör också analysera vilka slutsatser för synen på

bytesbalansen och för den ekonomiska politiken som bör dras av svenskars

köp av utländska aktier. En orsak till att avkastningsnettot försämrats

så pass mycket under det senaste året är att svenska medborgare nu fritt

får köpa utländska aktier. De aktieutdelningar som tas hem uppgår bara

till en bråkdel av det uflöde som finansieringen ger upphov till. I den

mån dessa aktieköp bara är en portföljanpassning till den situation som

uppstått efter avregleringen, kommer påfrestningen på bytesbalansen att

vara tillfällig. I så fall återspeglar den nuvarande negativa trenden

inte den underliggande utvecklingen.

Det är angeläget att utredningen omfattar en analys av såväl

stabiliseringspolitiska som strukturpolitiska och penningspolitiska

aspekter av återinvesterade vinstmedel och övriga relevanta delar av

avkastningsnettot. Tidsperspektiven för de olika effekterna kan variera,

liksom konsekvenserna för den reala ekonomin respektive valutaflödena.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på en slutrapport före utgången

av maj månad 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för finansdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda redovisade

frågor kring posten avkastning på kapital i bytesbalansen,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

den särskilde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belastas sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)