Dir. 1989:64

Tilläggsdirektiv till 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-21

Mitt förslag

Nuvarande uppdrag

Bakgrund

Tilläggsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1989:64

Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-21

Statsrådet Engström anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att 1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04) genom

tilläggsdirektiv får i uppdrag att överväga och lämna förslag till

åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta

rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier.

Nuvarande uppdrag

Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 mars 1983 tillkallade chefen

för finansdepartementet en kommitté med uppdrag att lämna förslag till

en förbättrad folkbokföring. Kommittén har antagit namnet 1983 års

folkbokföringskommitté. Den har bl.a. avgett betänkandet (SOU 1988:10)

Rätt adress. Kommittén fortsätter utredningsarbetet enligt sina direktiv

(dir. 1983:28). Arbetet är inriktat på ett förslag till en ny lag om

folkbokföring.

Bakgrund

Skatteutskottet har under senare år behandlat en del motioner om

möjligheten att byta personnummer i syfte att förbättra skyddet för

personer -- framför allt kvinnor -- som utsätts för allvarligt hot eller

svåra trakasserier. I sitt av riksdagen godtagna betänkande SkU

1987/88:32 framhöll utskottet bl.a. följande. Skyddsåtgärder bör i

första hand ta sikte på sekretessregleringen. Detta är nödvändigt med

hänsyn till de problem av olika slag som är förenade med att tillåta

ändringar av ett i och för sig riktigt personnummer. Trots att

sekretesskyddet nyligen hade förbättrats kunde det enligt utskottet inte

uteslutas att skyddet i framtiden kan komma att behöva byggas ut

ytterligare. Därvid framhölls att vissa myndigheter har person- och

adressregister som upprättats utan avisering från

folkbokföringsregistren. Det är enligt utskottet av största vikt att den

enskilde får sådan information och hjälp att han får möjlighet att

bedöma om det finns skäl att söka sekretesskydd även i register av detta

slag. Utskottet framhöll vidare att alla möjligheter att förbättra

situationen bör tas till vara, inte minst genom verksamma åtgärder mot

personer som begår brott mot andras liv eller hälsa. Utskottet pekade på

förslaget om besöksförbud i prop. 1987/88:137, som numera lett till

lagstiftning, lagen (1988:688) om besöksförbud.

För folkbokföringsarbetet finns i 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)

en bestämmelse som direkt tar sikte på att skydda uppgifter om enskildas

personliga förhållanden såsom adressuppgifter m.m. I regel gäller inte

någon sekretess. Men om det finns någon särskild anledning kan uppgifter

som normalt är harmlösa hemlighållas. Som exempel på en situation då

adressuppgifter inte bör lämnas ut anges i förarbetena till bestämmelsen

fall då personförföljelse kan befaras (prop. 1979/80:2 Del A s. 211).

För att säkerställa att en sekretessprövning verkligen sker i de fall

det behövs har man för vissa register en speciell form av

varningssignal. I de av länsskattemyndigheterna förda registren för

kyrkobokföring och mantalsskrivning förs för dessa fall in en särskild

sekretessmarkering. En sådan markering innebär att uppgifter om personen

inte lämnas ut utan särskild prövning. Enligt uppgift från

riksskatteverket har ca 1 600 personer särskild sekretessmarkering.

Denna ordning gäller också i fråga om andra befolkningsregister som

baserar sig på uppgifter från folkbokföringsmyndigheterna, som t.ex. det

centrala statliga person- och adressregistret (SPAR). Motsvarande gäller

numera (jfr SFS 1987:1161) också för vissa myndighetsregister som endast

omfattar ett begränsat urval av befolkningen, bl.a. körkorts- och

passregister.

Det kan emellertid konstateras att sekretessregleringen och systemet med

sekretessmarkering inte gäller för alla register. Några garantier kan

alltså inte ges för att den som systematiskt försöker få en upplysning

om en person inte förr eller senare lyckas få fram de begärda

uppgifterna. För närvarande går det därför inte att åstadkomma det

effektiva skydd för personer som riskerar förföljelser som i en del

situationer visat sig nödvändigt. Det förefaller inte heller möjligt att

få ett i praktiken fungerande system som ger tillräckligt skydd för de

utsatta personerna genom att sekretesslagen ändras eller de rutiner med

sekretessmarkering som måste finnas som stöd för sekretessen förbättras.

Andra åtgärder bör vidtas.

Tilläggsuppdraget

Ett personnummer anger födelsetid samt innehåller vidare födelsenummer

och kontrollsiffra, 7 § folkbokföringslagen (1967:198).

Enligt gällande regler har riksskatteverket möjlighet att efter ansökan

ändra en enskilds personnummer. Verkets beslut kan överklagas till

regeringen. Praxis är mycket restriktiv. Ett personnummer ändras i stort

sett enbart när det rent faktiskt är felaktigt.

Författningsregleringen hindrar emellertid inte att ett personnummer

ändras av något annat skäl. I enstaka fall har också personer beretts

möjlighet att skapa sig en ny identitet genom byte av personnummer och

namnändring om de varit utsatta för allvarliga hot om fysiskt våld och

inte kunnat få tillräckligt skydd på annat sätt. Som regel har i dessa

fall personnumrets fyra sista siffror ändrats, dvs. den del som

innehåller födelsenumret och kontrollsiffra. Erfarenheterna har

emellertid visat att det också finns behov av andra åtgärder som på ett

effektivt sätt kan hindra att personnummer utnyttjas för att leta rätt

på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier mot denna.

En sådan åtgärd kan vara att ändra den del av personnumret som anger

födelsetiden.

Mot den bakgrund jag här har angett bör 1983 års folkbokföringskommitté

ges i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som

förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt på en

person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier. Kommittén bör

överväga bl.a. frågan om ändring av personnummer för att åstadkomma ett

verkligt effektivt skydd för personer som är utsatta för t.ex.

allvarliga hot om våld. Kommittén bör därvid studera vilka olägenheter

som kan uppkomma genom att ett personnummer inte anger den faktiska

födelsetiden. Vid sin bedömning bör kommittén beakta att en ändring av

den i personnumret angivna födelsetiden av nu angivna skäl inte bör

medföra att den enskildes rättigheter eller skyldigheter ändras.

Kommittén bör även ta ställning till om ansökningar om ändring av

personnummer i sådana speciella fall det nu är fråga om bör prövas i den

ordning som gäller i dag eller om det bör ske genom domstolsprövning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar uppdraget till 1983 års

folkbokföringskommitté i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)