Dir. 1990:14

Utredning av statistikbehovet inom livsmedelssektorn

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Mitt förslag

Utgångspunkter för utredningen

Statistik från fackmyndigheter och organisationer

Utredningsuppdraget

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1990:14

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda

statistikbehovet inom livsmedelssektorn.

Utredningen skall göras mot bakgrund av det reformarbete som pågår på

livsmedelspolitikens område såväl nationellt som internationellt samt

med anledning av reformer inom angränsande politikområden som påverkar

livsmedelssektorn.

Utgångspunkter för utredningen

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 1 december 1988

en parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift att bl.a. utvärdera 1985 års

livsmedelspolitiska beslut och utforma förslag till en ny

livsmedelspolitik fr.o.m. år 1990.

Den första utgångspunkten för arbetsgruppen var ett sänkt gränsskydd.

Någon ensidig svensk neddragning skulle dock inte övervägas, utan en

förutsättning skulle vara att andra länder visade prov på samma

ansträngningar. Den andra utgångspunkten var att de interna

regleringarna skulle minskas eller avvecklas. En tredje utgångspunkt var

att utveckla nya och mer direkta medel för att uppnå framför allt de

beredskapsmässiga, regionalpolitiska och miljömässiga målen.

Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1989 betänkandet (Ds 1989:63) En ny

livsmedelspolitik med förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m. den 1

juli 1990. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Arbetsgruppen

föreslår att nuvarande system med ett gränsskydd och intern reglering av

priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan interna

marknadsregleringar. Gränsskyddet föreslås kompletteras med riktade,

offentligt finansierade, åtgärder i syfte att tillgodose

beredskapskraven, värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet och

förstärka regionalpolitiken. Beredskapskravet skall enligt förslaget

tillgodoses genom en bibehållen försörjningsförmåga på nationell nivå

och en utökad lagring av livsmedel. Den regionala försörjningsförmågan i

Norrland i krig föreslås förbättras genom en utökad lagring vid sidan om

ett bibehållet prisstöd till norra Sverige. Anslaget för landskapsvård

föreslås höjas till 250 milj. kr. För att förstärka det

regionalpolitiska stödet föreslås glesbygdsstödet utökas med 100

milj. kr.

Arbetsgruppen understryker att övergången till en ny livsmedelspolitik

måste ske under socialt acceptabla former. Därför föreslås att den

generella politiken under en övergångsperiod kompletteras med en

kombination av temporärt inkomststöd, avvecklingsstöd och ett särskilt

stöd till skuldsatta brukare. Enligt förslaget skall den nya politiken

vara genomförd budgetåret 1994/95. Vid samma tidpunkt skall enligt

arbetsgruppen de särskilda övergångsåtgärderna upphöra.

Inom ramen för den pågående s.k. Uruguay-rundan i GATT pågår ett arbete

på internationell nivå för att öka marknadsanpassningen inom jordbruket

och åstadkomma en fungerande världsmarknad. Arbetet resulterade i april

1989 i en överenskommelse om en frysning av stödet till jordbruket under

förhandlingarnas gång, dvs. åren 1989 och 1990. Målsättningen är att

före 1990 års utgång förhandla fram en långsiktig lösning om ett

rättvist och marknadsorienterat handelssystem för jordbruksråvaror.

Livsmedelspolitiken är som framgått föremål för ett omfattande

reformeringsarbete både nationellt och internationellt. Inriktningen av

förändringarna går mot ökad marknadsanpassning och mindre regleringar.

Regeringen har för avsikt att under våren 1990 lägga fram ett förslag om

en ny livsmedelspolitik.

Härtill påverkas jordbrukssektorn av de krav som ställs och kommer att

ställas i framtiden vad gäller miljöförbättrande åtgärder, djurskydd och

djurmiljö samt av utvecklingen av alternativa produktionsformer.

Regering och riksdag fattade våren 1988 beslut dels om miljöförbättrande

åtgärder inom jordbruket (prop. 1987/88:128, JoU 24, rskr. 374), dels om

ny djurskyddslag (prop. 1987/88:93, JoU 22, rskr. 327). Även den

pågående reformeringen av skattelagstiftningen innebär förändringar för

jordbruksföretagen.

Regeringen kommer inom kort att lägga fram en proposition om

regionalpolitiken. Åtgärder och reformer inom regionalpolitikens område

påverkar jordbruksföretagen i områden av regionalpolitisk betydelse.

Utvecklingen har vidare under senare år gått mot en mer samlad

livsmedelspolitik som förutom jordbrukssektorn i mer begränsad betydelse

också omfattar förädling, distribution, handel, kvalitet, kost och hälsa

m.m.

Syftet med jordbruksstatistiken är dels att med hjälp av statistisk

information ge underlag för planering och beslut om olika

livsmedelspolitiska åtgärder, dels att ge underlag för utvärdering av

vidtagna åtgärder. Syftet är också att mer allmänt ge information och

service till myndigheter, organisationer, jordbruks- och andra företag

samt till allmänheten. Jordbruksstatistikens omfattning och innehåll

måste kontinuerligt anpassas till förändringar såväl av

livsmedelspolitiken som inom näringen.

De förändringar jag beskrivit motiverar en översyn av statistikbehovet

och mot bakgrund härav förändringar av statistikproduktionen.

Huvuddelen av statistiken produceras inom statistiska centralbyrån

(SCB), men fackmyndigheter och organisationer på jordbruks- och

livsmedelsområdet svarar också för en betydande del av

uppgiftsinsamling, sammanställning och analys av statistiskt material.

SCB:s jordbruksstatistik

Genom insamling av uppgifter årligen från samtliga jordbruksföretag med

mer än 2,0 ha åker, från trädgårdsföretag och från stora djurhållare ger

lantbruksregistret (LBR) vid SCB detaljerad statistik över

företagsstruktur, driftsinriktning, ägoslagsfördelning, åkerarealens

användning, trädgårdsodlingens omfattning och antalet husdjur. Vad

gäller statistik över realkapital och investeringar inom jordbruket

erhålls uppgifter om byggnadsverksamheten i anslutning till LBR, medan

uppgifter om maskiner och anläggningar insamlas i anslutning till de

intermittenta lantbruksräkningarna. Underlag för beredskapsplanering

inom jordbruket erhålls också genom LBR.

Genom de objektiva skördeuppskattningarna redovisar SCB årlig statistik

över avkastningen och skördens storlek för spannmålsgrödorna,

slåttervall och potatis. Normberäkningar som används bl.a. i

skördeskadeskyddet grundar sig på dessa hektarskördar. Uppgiftsinsamling

i anslutning till skördeuppskattningarna ger tidigt underlag för

skattning av arealerna av olika grödor. Skördeuppskattningarna belyser

dessutom bl.a. spannmålens kvalitet.

Statistik över oljeväxter och sockerbetor sammanställs på basis av

uppgifter från regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter (SOI)

resp. Sockerbolaget AB. Den s.k. årsväxtrapporteringen till SCB från

lantbruksnämndernas ortsombud omfattar subjektiva bedömningar av bl.a.

övervintring av höstsådda grödor och skördeutsikter för samtliga grödor.

De senare används som underlag för tidiga skördeprognoser.

Som underlag för prognoser över produktionen av slaktsvin redovisar SCB

regelbundet betäckningsstatistik som bygger på uppgifter från drygt

6 000 galthållare.

Genom trädgårdsräkningar och trädgårdsinventeringar erhålls statistik

över produktionen av trädgårdsprodukter från frilandsodlingar och

växthus och över växthusföretagens storlek.

Sysselsättningsstatistik över antalet sysselsatta, arbetsvolym i timmar

i olika driftsgrenar, brukarens make/makas arbetsinsatser utanför

jordbruksföretaget m.m. erhålls genom undersökningen om jordbrukets

arbetskraft (JAK).

I den årliga sysselsättningsstatistiken (ÅRSYS) finns också en

redovisning av sysselsättningen inom jordbruket. Denna statistik, som

även finns könsuppdelad, kan redovisas regionalt fördelad ned till

församlingsnivå.

Underlag för en företagsekonomisk analys av jordbruksföretagens

intäkter, kostnader, lönsamhet m.m. erhålls genom den

jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) som omfattar ett urval av ca

800 företag med 20--100 ha åker. Uppgifter om jordbrukarnas inkomster

(netto intäkter från olika förvärvskällor) erhålls för samtliga

jordbrukare genom deklarationsundersökningen (DU). Underlag för

jämförelser av inkomst och levnadsstandard mellan jordbrukare och andra

yrkesgrupper ges också genom SCB:s inkomstfördelningsundersökning (HINK)

och undersökningen om levnadsförhållanden (ULF).

I nationalräkenskaperna (NR) används uppgifter från SCB:s jordbruks-,

företags- och arbetsmarknadsstatistik samt även uppgifter från andra

statistikproducenter som t.ex. statens jordbruksnämnd.

Utöver den anslagsfinansierade statistikproduktionen inom

jordbruksområdet producerar SCB genom uppdragsverksamheten statistisk

information som komplement till anslagsverksamheten. Den viktigaste

uppdragsverksamheten har gällt metodutveckling, statistisk belysning av

vissa frågor samt medverkan i administrativa åtgärder på

jordbruksområdet.

Inom ramen för SCB:s statistikprogram för miljövård gör SCB årligen i

samarbete med kemikalieinspektionen sammanställningar över försäljningen

av bekämpningsmedel samt beräkningar av hektardoser. Undersökningar om

användningen av bekämpningsmedel i jordbruket genomförs tills vidare

årligen sedan 1988. En undersökning om användningen av stallgödsel och

handelsgödsel genomfördes år 1988 och skall upprepas år 1991.

Inom ramen för SCB:s statistikprogram för fysisk planering och

naturresursbehållning redovisar SCB allmän statistik över

markanvändningen i Sverige och särskild statistik över bl.a.

tätortsexpansionen på jordbruksmark.

SCB utger årligen en jordbruksstatistisk årsbok.

Statistik från fackmyndigheter och organisationer

Förutom SCB är det framför allt statens jordbruksnämnd,

lantbruksstyrelsen, lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som lämnar bidrag till statistiken inom

livsmedelssektorn. Men även regleringsföreningarna, Sveriges

lantbruksuniversitet (SLU), statens pris- och konkurrensverk (SPK) samt

statens livsmedelsverk har en viktig roll i belysningen av

livsmedelssektorn.

Statistik över produktion av främst animalieprodukter, vidareförädling

av jordbruksprodukter och konsumtion av livsmedel sammanställs av

jordbruksnämnden, som också utarbetar tidiga skördeprognoser och

upprättar balanskalkyler för jordbruksprodukter m.m. Nämnden publicerar

dessa uppgifter i skriften Jordbruksekonomiska meddelanden, som också

innehåller statistik om in- och utförsel av jordbruksråvaror.

Sammanställningar över försäljning av traktorer och maskiner utförs av

jordbruksnämnden.

SPK som är central förvaltningsmyndighet för frågor om pris- och

konkurrensbevakning producerar och sammanställer viss statistisk

information inom livsmedelssektorn, bl.a. uppgifter om

konsumentprisutvecklingen på livsmedel.

Viss slaktstatistik på basis av kontrollbesiktningen av kött utarbetas

av livsmedelsverket.

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler

och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Samarbetsnämnden utför bl.a. indexberäkningar över priser på insatsvaror

till jordbruket och på jordbruksprodukter i olika led fram till

konsumentledet, vissa inkomst- och lönsamhetsberäkningar samt

sammanställer total- och normkalkyler för jordbruket.

Statistik över avräkningsvärden och omsättningen inom den ekonomiska

föreningsrörelsen redovisas av LRF. Inom LRF utarbetas också statistik

över t.ex. produktion av mejeriprodukter (Svenska mejeriernas

riksförening) samt mjölkboskaps-, sugg- och svinstamkontroll (Svensk

husdjursskötsel).

En förändring av livsmedelspolitiken kommer inte att innebära att all

nuvarande statistikproduktion blir betydelselös. Sannolikt kommer den

statistik som i dag produceras inom SCB, fackmyndigheter och

organisationer att i stor utsträckning efterfrågas även efter en

reformering av livsmedelspolitiken. En förändring i riktning mot ökad

marknadsanpassning och mindre regleringar ställer dock livsmedelssektorn

i en helt ny situation. Det är enligt min mening av mycket stor

betydelse att det under och efter en reformering av en politik som

omfattar en så stor och betydelsefull sektor som livsmedelssektorn finns

tillgång till relevant statistisk information dels för att snabbt kunna

använda de medel som en ny politik för med sig på ett effektivt sätt,

dels för att snabbt kunna utvärdera effekterna av en ny politik.

Utredningsuppdraget

Jag föreslår mot bakgrund av vad jag anfört att en särskild utredare

tillkallas för att utreda det framtida statistikbehovet inom

livsmedelssektorn.

Syftet med statistikproduktionen är att ge staten och näringen underlag

för planering och beslut om åtgärder, att ge underlag för utvärdering av

vidtagna åtgärder samt att allmänt ge information och service till

myndigheter, organisationer, jordbruks- och andra företag samt till

allmänheten.

Utredaren bör mot bakgrund härav och utifrån en kartläggning och

omprövning av den statistik som i dag produceras vid SCB,

fackmyndigheter, organisationer m.m. utreda det framtida

statistikbehovet inom livsmedelssektorn och lämna förslag till

förändringar och omprioriteringar. Utgångspunkten skall härvid vara det

förslag till ny livsmedelspolitik som den parlamentariska arbetsgruppen

presenterade i oktober 1989 och det beslut som riksdagen kommer att

fatta utifrån regeringens proposition om en ny livsmedelspolitik senare

i vår.

Statistikproduktionen inom livsmedelssektorn är som framgått mycket

omfattande. Jag vill därför särskilt betona nödvändigheten av att

utredaren omprövar nuvarande statistikproduktion och undersöker

möjligheterna till omprioriteringar och begränsningar av den totala

statistikproduktionen och lämnar förslag till sådana åtgärder.

Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår särskilda övergångsåtgärder

under en period innan reformen skall vara helt genomförd. Utredaren bör

undersöka om den nuvarande statistikproduktionen behöver förändras eller

kompletteras för att de nya medel som blir aktuella under

övergångsperioden skall komma till avsedd och rättvis användning.

Som framgått av min redovisning produceras i dag omfattande statistik

rörande lantbruksföretagens ekonomi och brukarnas inkomstsituation och

levnadsstandard. Även under och efter en reformering av

livsmedelspolitiken kommer det att finnas ett behov av att kunna belysa

jordbrukets ekonomiska situation. Särskilt angeläget blir det att kunna

följa den ekonomiska utvecklingen för olika produktionsgrenar och för

olika regioner. Utredaren bör ta ställning till vilka förändringar i

nuvarande statistikproduktion inom detta område som bör genomföras. I

det här sammanhanget är det enligt min mening också viktigt att kunna

följa upp de ekonomiska effekterna av den nya lagstiftning som

genomförts inom miljöns och djurskyddets område. Jag avser att senare ge

statens jordbruksnämnd i uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen

utarbeta förslag till metoder hur dessa skall kunna följas upp.

Utredaren bör i sina förslag beakta dessa aspekter.

Den lantbruksekonomiska statistiken publiceras med ganska stor

eftersläpning. Det är givetvis mycket angeläget att den ekonomiska

utvecklingen i jordbruket under ändrade förutsättningar snabbt kan

följas. Utredaren bör därför föreslå åtgärder för att relevanta

ekonomiska uppgifter skall finnas tillgängliga snabbare än nu. Även

möjligheterna att göra prognoser över utvecklingen bör undersökas.

Lantbruksregistret vid SCB ger betydande information om åkerarealens

användning, ägoslagsfördelning, antal företag, byggnadsverksamhet osv.

Utredaren bör överväga vilka förändringar av LBR som bör göras som en

följd av att de interna regleringarna avvecklas. Utredaren bör särskilt

uppmärksamma behovet av att snabbt kunna följa förändringar i det totala

markutnyttjandet, i åkerarealens användning och förändringar i

ägoslagsfördelningen.

I en mer marknadsinriktad situation ställs högre krav på den enskilde

brukaren att planera produktionen och bedöma marknadssituationen på

såväl kort som lång sikt. Det är av stor betydelse att de rådgivande

myndigheterna och organisationerna har tillgång till relevant statistik

som underlag för sin verksamhet. Skördeuppskattningar och prognoser över

marknadssituationen kommer därför framdeles att vara av mycket stor

betydelse. Utredaren bör, med beaktande av att marknadsbedömningar

främst är en angelägenhet för jordbruksnäringen själv, bedöma behovet av

förändringar inom denna del av statistikproduktionen för att den

enskilde brukarens planeringsarbete skall underlättas.

Den parlamentariska arbetsgruppen föreslår riktade och offentligt

finansierade åtgärder i syfte att värna om värdefulla inslag i

odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken. Genom beslut den 11

januari resp. den 8 februari 1990 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden

att utreda vissa frågor angående regionalt stöd till jordbruket i norra

Sverige samt åt statens naturvårdsverk att utforma ett stöd för att

bevara vissa odlingslandskap. Utredaren bör i samråd med dessa

myndigheter ta ställning till vilken statistik som behövs för att kunna

genomföra effektiva riktade åtgärder av betydelse för odlingslandskapet

och regionalpolitiken och som gör det möjligt att kunna följa upp och

utvärdera åtgärderna.

En ny livsmedelspolitik förväntas leda till en minskad miljöbelastning.

Utredaren bör undersöka behovet av statistik som belyser miljöeffekterna

på både kort och lång sikt av en ny livsmedelspolitik.

De krav på statistik som beredskapsmålet i en ny livsmedelspolitik

ställer, bör också beaktas.

SCB föreslår i sitt statistikprogram för jordbruk ett

statistikförsörjningsprogram för hela det livsmedelspolitiska området.

Utvecklingen har gått mot en mer samlad livsmedelspolitik som innefattar

alla led i livsmedelskedjan samt kvalitets- och kost- och hälsafrågor.

Utredaren bör mot bakgrund härav ta ställning till om

statistikproduktionen är väl avvägd mellan de olika delområdena och

överväga förändringar i riktning mot en mer samlad statistikproduktion

för hela livsmedelssektorn. Statistikbehovet inom trädgårdsnäringen bör

i det här sammanhanget uppmärksammas.

Ett viktigt motiv till att reformera livsmedelspolitiken är att

konsumentmålet om tillgång till ett varierat utbud av livsmedel till

rimliga priser och av god kvalitet inte i tillräcklig utsträckning har

uppfyllts med nuvarande politik. En reformering av livsmedelspolitiken

förväntas dämpa prisökningstakten på livsmedel. Det är viktigt att denna

positiva effekt kommer konsumenterna till del. Genom statistik t.ex.

över pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden kan

denna effekt följas. Utredaren bör undersöka om statistikproduktionen

med avseende på konsumentmålet inom ramen för en ny livsmedelspolitik

kan förbättras.

Som framgått produceras jordbruksstatistiken främst inom SCB men även

andra myndigheter och näringen själv i olika led i livsmedelskedjan

bidrar till att ge en god bild av livsmedelssektorn. En reformering av

livsmedelspolitiken i riktning mot större marknadsorientering förändrar

statistikbehovet totalt sett. Vidare kommer också statistikbehovet hos

olika intressenter att variera. Utredaren bör göra en bedömning av vem

som i framtiden bör producera och/eller bekosta den efterfrågade

statistiken samt ta ställning till vilka statistiska uppgifter som bör

redovisas regelbundet resp. intermittent.

På internationell nivå pågår inom ramen för den s.k. Uruguay-rundan i

GATT ett betydelsefullt förändringsarbete i riktning mot ökad

marknadsanpassning. Jordbruket står för närvarande utanför

harmoniseringsarbetet mellan EG och EFTA, medan handel med

livsmedelsindustriprodukter (s.k. protokoll II-varor),

livsmedelslagstiftningen och reglerna inom det fytosanitära området

omfattas. Utredaren bör under utredningsarbetet kontinuerligt beakta de

krav på den svenska statistikproduktionen som ställs och kommer att

ställas till följd av det internationella samarbetet inom

livsmedelspolitiken inom GATT, OECD, EG/EFTA osv.

Chefen för civildepartementet aviserar i budgetpropositionen (prop.

1989/90:100 bil. 15) en översyn av den statliga statistikens styrning

och samordning m.m. Översynen skall bl.a. ta upp den beslutsmodell som

för närvarande tillämpas inom regeringskansliet. Den skall också

överväga strukturella förändringar av statistikproduktionen. En av

utgångspunkterna är att sektorerna/användarna skall ta större ansvar för

sektorstatistiken. En annan är att statistik som t.ex. kan betraktas som

gemensam för många sektorer och som har ett övergripande och allmänt

intresse skall tas till vara bättre. Det är därför önskvärt att

utredaren i sin bedömning av vem som skall producera statistiken

samråder med den aviserade utredningen.

För närvarande gäller att statistikuppgifter infordras med stöd av

förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och

lantbrukets företagsregister. Utredaren bör utarbeta de

författningsförslag som utredarens förslag i övrigt kräver.

Det faktum att jag nu föreslår en utredning av statistikbehovet inom

livsmedelssektorn hindrar givetvis inte att berörda myndigheter

kontinuerligt prövar inriktningen av sin statistikproduktion mot

bakgrund av den reformering av livsmedelspolitiken som pågår.

Utredaren bör senast den 31 oktober 1990 redovisa de förslag till

förändringar som bedöms nödvändiga på kort sikt för att kunna genomföra

den nya livsmedelspolitiken och för att snabbt kunna utvärdera

effekterna av den nya politiken. Uppdraget skall slutligt redovisas

senast den 1 juni 1991.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter,

organisationer och utredningar.

Utredaren bör beakta regeringens direktiv (dir. 1984:5) till statliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning och regeringens direktiv (dir. 1988:43) angående EG-aspekter

i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppgift att utreda statistikbehovet inom

livsmedelssektorn,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)