Dir. 1990:16

Beredning för frågor rörande användning av gentekniken

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29

Mitt förslag

Bakgrund

Överväganden

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1990:16

Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29

Statsrådet Göransson anför.

Mitt förslag

En parlamentarisk beredning tillkallas för att bereda frågor med

anknytning till användning av genteknik.

Bakgrund

Gentekniken har utvecklats mycket snabbt under 1980-talet. Forskningens

framsteg skapar nu möjligheter till direkt användning inom så vitt

skilda områden som medicinsk diagnostik, läkemedelsproduktion,

växtförädling, djuravel, mikroorganismer för industriella tillämpningar

och miljövård. Vi står i dag bara i början av utvecklingen inom vad som

kan komma att bli ett mycket dynamiskt område.

Gentekniken aktualiserar samtidigt en rad svåra frågor. Möjligheterna

att identifiera, påverka och förändra arvsanlag hos olika arter reser

grundläggande etiska frågor om människans ansvar för naturens och sin

egen framtid. Det är därför självklart att utnyttjandet av gentekniken

har lett till en intensiv debatt om vad som skall vara tillåtet och inte

tillåtet.

Flera motioner i ämnet har också väckts i riksdagen. Jordbruksutskottet

har remitterat motionerna till en lång rad instanser och har den 18

januari 1990 genomfört en hearing. Även lagutskottet har hållit en

hearing den 13 februari 1990 angående patent på liv. Också andra utskott

behandlar motioner om genteknik.

Särskilda regler för användning av genteknik infördes först för att

stilla den oro som tekniken väckte bland dem som i

forskningslaboratorier hade att arbeta med sådan verksamhet.

Delegationen för hybrid-DNA-frågor har sedan år 1980 regeringens uppdrag

att främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-teknik och

näraliggande tekniker samt att sprida kunskap om utvecklingen inom

området. Delegationen håller sig underrättad om projekt som kan vara

förenade med risker, tar initiativ i säkerhets- och skyddsfrågor och

anmäler till regeringen eller till berörd skyddsmyndighet om ett projekt

är etiskt tvivelaktigt. Delegationen utgör en väl fungerande

kontaktpunkt mellan parlamentariker, forskare, myndigheter och

organisationer och anses ha en god överblick över utvecklingen inom

landet.

Den snabba utvecklingen ökar behovet av samhällelig insyn, prövning och

kontroll. Exempelvis förutsätter ett frisläppande av genetiskt

förändrade organismer en ingående analys av ekologiska risker.

Kunskaperna om dessa är i dag mycket begränsade. Vidare är det en

grannlaga uppgift att formulera en etiskt godtagbar balans mellan

genetisk integritet, ekologi och olika tillämpningar inom medicin,

jordbruk, industri osv.

Lagstiftningen ses för närvarande över inom flera områden som berör

genteknisk verksamhet. Justitiedepartementet arbetar med

immaterialrättsliga frågor, dvs. patent och växtförädlarrätt.

Socialdepartementet arbetar med genteknikens tillämpning inom bl.a.

medicinsk verksamhet och en proposition om genteknikens användning på

människan beräknas bli avlämnad till riksdagen i vår.

Jordbruksdepartementet har nyligen sett över lagstiftningen om

användning av genteknik på växter och djur. Det betänkande som översynen

resulterat i remissbehandlas för närvarande. Även andra områden än de nu

nämnda kan bli aktuella. Kemikalieinspektionen har t.ex. aktualiserat

frågan om riskvärdering av biologiska bekämpningsmedel. Naturvårdsverket

har ansett att det är nödvändigt med en restriktiv hållning till ett

medvetet frisläppande av transgena organismer i naturen och menar att en

översyn av lagstiftningen och möjligheterna till reglering och kontroll

i dessa delar är angelägen. Regeringen har den 15 februari 1990 beslutat

om tillståndsplikt för odling av genetiskt förändrade växter. Regeringen

har riksdagens bemyndigande att meddela förbud mot eller villkor för att

använda genteknik på djur. Nordiska ministerrådet har tagit initiativ

till ett nordiskt samarbete kring etik i bioteknikfrågor.

Överväganden

Utvecklingen inom gentekniken går nu mycket snabbt och ställer krav på

en löpande bedömning av vilka åtgärder som erfordras. En samlad översyn

bör därför göras rörande behovet av åtgärder i fråga om genteknikens

användning och frisläppandet av gentekniskt förändrade organismer.

Översynen bör omfatta följande huvudområden:

1. Kunskapsläget beträffande de ekologiska risker som är förbundna med

ett frisläppande av genetiskt förändrade organismer, principer för

ekologisk riskvärdering samt behovet av forskning kring de ekologiska

riskerna.

2. Etiska principer för vad som bör vara tillåtet och otillåtet vid

användningen av genteknik.

3. Principer för anmälningsplikt och prövning av genteknisk verksamhet

och organisationen av denna kontroll i framtiden.

4. Övergripande immaterialrättsliga frågor.

Flera organ arbetar i dag med olika delfrågor, bl.a.

hybrid-DNA-delegationen, lantbruksstyrelsen och medicinsk-etiska rådet.

Inget organ besitter emellertid den samlade kompetens som krävs.

Översynen bör därför genomföras av ett för ändamålet särskilt tillsatt

organ till vilket kan knytas personer som tillsammans har den

erforderliga sakkunskapen. Det intresse som dessa frågor väcker i den

allmänna debatten och de känsliga avvägningar som kan bli nödvändiga gör

det angeläget att arbetet bedrivs med ett brett deltagande från

riksdagspartierna.

Sammanfattningsvis anser jag således att det finns behov av att under

parlamentarisk medverkan få ett antal frågor med anknytning till

gentekniken belysta. En belysning i sådana former kan också tjäna som

vägledning för det svenska agerandet vid de olika internationella

diskussioner som skall äga rum. Därför bör en parlamentarisk beredning

tillkallas för att utreda användningen av gentekniken. Till beredningen

bör knytas erforderlig expertis.

Beredningen skall följa tillämpningarna inom gentekniken och föreslå de

åtgärder som kan anses lämpliga. Beredningen skall med förtur behandla

frågan om hur prövningen av genteknikens tillämpning bör gå till och hur

denna prövning skall vara organiserad i framtiden. I detta sammanhang

bör hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter och organisatoriska

ställning övervägas.

Beredningen bör arbeta snabbt. Arbetet bör slutföras före utgången av

mars 1992. Beredningen bör anpassa sina arbetsformer till de frågor som

behandlas. Det bör också stå beredningen fritt att välja formerna för

hur dess förslag skall presenteras. Ingenting hindrar att detta sker

etappvis. Beredningen skall samråda med berörda myndigheter och andra

organ. Jag vill betona att tillsättandet av beredningen givetvis inte

får utgöra något hinder för regeringen att fatta de beslut och vidta de

åtgärder inom bioteknikens område som kan visa sig vara påkallade under

arbetets gång.

För beredningen skall gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning. I sammanhanget bör också erinras om regeringens direktiv

(dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande

av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en parlamentarisk beredning -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att bereda frågor med

anknytning till användning av genteknik,

att besluta om ledamöter, sakkunniga, experter, sekreterare och annat

biträde åt beredningen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande i beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Justitiedepartementet)