Dir. 1990:2

Utredning om vuxnas möjligheter att finansiera studier

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Mitt förslag

Bakgrund

Utvärderingar

Förändringar i omvärlden

Riksdagens ställningstagande

Den särskilde utredarens uppdrag

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:2

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vuxnas

möjligheter att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.

Huvuduppgiften skall vara att analysera behovet av förändringar i

nuvarande studiesociala system och framlägga därav föranledda förslag.

Analysen ska göras mot bakgrund av aktuella problem och pågående och

planerade reformer på vuxenutbildningsområdet. Utredaren skall därvid

särskilt belysa;

-- de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av

dessa resurser, innefattande fördelningen av medlen från

vuxenutbildningsavgiften,

-- regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd,

uppsökande verksamhet m.m.,

-- behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för

yrkesteknisk högskoleutbildning,

-- samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag

och sjukförmåner,

-- behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa

vuxenutbildningar,

-- situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.

Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda kartläggningar

och analyser samt de förslag till åtgärder som analyserna kan föranleda.

Bakgrund

Vuxenstudiestödens tillkomst

I slutet av 1960-talet tillsattes två parlamentariska utredningar med

uppgift att utreda studiesociala frågor; Kommittén för försöksverksamhet

med vuxenutbildning (FÖVUX) och Kommittén för studiestöd åt vuxna

(SVUX). Utredningarna resulterade i en proposition om vidgad

vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. (prop. 1975:23), som

innehöll bl.a. förslag om korta och långa studiestöd för vuxna samt

medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

De första vuxenstudiestöden blev tillgängliga i januari 1976 och har

således existerat i snart 15 år. Under de år vuxenstudiestöden har

funnits har regelsystemen setts över och förändringar gjorts.

Huvuddragen i den ursprungliga reformen har dock behållits och

förändringarna mer haft karaktären av justeringar än av reella

förändringar.

Utvärderingar

Flera utvärderingar av vuxenstudiestödsreformen har företagits, bl.a.

Vuxenutbildning 1970-talets reformer -- en utvärdering, betänkande från

utredningen om vuxenutbildningsreformernas effekter (DsU 1985:10) och i

Olof F. Lundqvists doktorsavhandling Studiestöd för vuxna -- Utveckling,

utnyttjande, utfall (Göteborg studies in educational sciences 72).

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har också i en rad rapporter behandlat

de olika stödformerna.

Sammantaget konstateras i utvärderingarna att vuxenstudiestöden i hög

grad når den målgrupp som stöden är avsedda för. Men det framgår också

att det fortfarande finns en grupp vuxna som är mycket svårt att nå och

som knappast kan påstås ha reell tillgång till vare sig vuxenutbildning

eller studiestöd.

Tillgången på vuxenstudiestöd motsvarar dock inte efterfrågan. Särskilt

beträffande de särskilda vuxenstudiestöden är efterfrågan mycket stor

och bifallsprocenten för stöden ligger för närvarande på genomsnittligt

43 procent för samtliga utbildningsformer. Bifallsprocenten för

grundskoleutbildningar ligger budgetåret 1988/89 på 76 procent medan

bifallen för gymnasiala utbildningar ligger på mellan 26 och 36 procent

beroende på utbildningens längd.

Förändringar i omvärlden

Några genomgripande förändringar har inte skett på

vuxenstudiestödsområdet under de år de har funnits. Däremot har mycket

hänt i den omgivning stöden verkar i.

På det studiesociala området har studiemedlen -- efter ändrade regler

1973 -- gjorts tillgängliga för vuxenstuderande över 20 år i gymnasiala

utbildningar och i dag läser ca en fjärdedel av studiemedelstagarna på

nivåer under högskolan. Studiemedelssystemet har nyligen reformerats på

ett sätt som påverkar vuxenstudiestöden. Genom att bidragsnivån har

höjts kraftigt i studiemedelssystemet och möjligheterna att få

studieskulden delvis avskriven har förbättrats för vuxenstuderande, som

fortsätter från gymnasiala utbildningar till högskolestudier, blir

studiemedel i många fall lika förmånligt eller t.o.m. förmånligare än

det lägre vuxenstudiestödet. Barntilläggen i studiemedelssystemet har

avskaffats med ungefär samma motiveringar som också skulle kunna ligga

till grund för att avskaffa barntillläggen i vuxenstudiestödssystemet.

Den kommunala vuxenutbildningen har byggts ut och finns i praktiskt

taget alla kommuner i landet, studiecirkelverksamheten har växt, men

framför allt har personalutbildningen genomgått en mycket kraftig

förändring och expansion. Intresset för vuxenutbildning har ökat i

samhället.

Stora delar av vuxenutbildningsområdet befinner sig för närvarande under

utredning och förändring, som exempel kan nämnas folkhögskolekommittén,

som nyligen har publicerat sitt första delbetänkande, särvux-kommittén,

som avslutar sitt arbete i februari 1990, den nyligen genomförda

utvärderingen av statens skolor för vuxna samt den i dag beslutade

särpropositionen om utbildningen i svenska för invandrare. Även formerna

för statsbidrag till studieförbunden diskuteras. Av de

myndighetsspecifika direktiven för skolöverstyrelsens (SÖ) fördjupade

anslagsframställning för budgetåren 1991/92 - 1993/94 framgår att SÖ

särskilt skall belysa verksamhetsområdena komvux och grundvux.

Det är nödvändigt att i samband med förändringarna i utbildningsutbudet

också se över möjligheterna att finansiera studierna. De olika

vuxenutbildningsutredningarna nämner ofta studiefinansieringen som en

viktig förutsättning för vuxenstudier, men tar inte upp de studiesociala

frågorna till reell behandling, eftersom dessa frågor ligger utanför

dessa utredningars kompetensområden.

Riksdagens ställningstagande

I 1989 års budgetproposition (1988/89:100) anmälde dåvarande chefen för

utbildningsdepartementet att han avsåg att senare föreslå regeringen att

uppdra åt CSN att genomföra en översyn av det särskilda

vuxenstudiestödet med anledning av det nya studiemedelssystemet. I sitt

betänkande (SfU 1988/89:17) anförde socialförsäkringsutskottet med

anledning av denna anmälan att ''det kan finnas skäl för regeringen att

vidga översynen av det särskilda vuxenstudiestödet till att avse även

andra delar av vuxenstudiestödet. I arbetet med en sådan översyn är det

enligt utskottets uppfattning viktigt att man tar till vara de kunskaper

och erfarenheter på området som finns hos arbetsmarknadens parter.''

Regeringen gav det avviserade uppdraget om en översyn av det särskilda

vuxenstudiestödet till CSN den 2 februari 1989. CSN:s uppdrag

resulterade i en delrapport den 9 oktober 1989. Denna rapport anmäldes

för riksdagen i 1990 års budgetproposition med anmärkningen att

förslagen ej hunnit beredas inför budgetåret 1990/91.

Utbildningsdepartementet tillsatte härutöver våren 1989 en intern

arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att se

över korttidsstudiestöden och den uppsökande verksamheten.

CSN:s utvecklingsarbete

Sedan den 1 juli 1986 har CSN med stöd av en särskild förordning kunnat

bedriva försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av resurserna för

vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser. CSN har den

30 oktober 1989 redovisat denna försöksverksamhet i en särskild rapport.

CSN har vidare sedan den 1 januari 1987 bedrivit försöksverksamhet med

kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och

handikapporganisationer. Försöksverksamheten är slutredovisad i en

rapport från CSN den 29 augusti 1989.

De båda rapporterna kommer att överlämnas till utredaren för att beaktas

i utredningsarbetet tillsammans med en del material från ovan nämnda

interna arbetsgrupp kring kortidsstudiestöden.

Den särskilde utredarens uppdrag

Utgångspunkten för utredningsuppdraget bör vara att se över vuxnas

möjligheter att finansiera olika former av vuxenutbildning.

Utredaren bör inledningsvis kartlägga de olika former som idag existerar

för vuxnas studiefinansiering, deras betydelse och hur adekvata de är i

förhållande till studieutbudet på vuxenutbildningsområdet och till de

studerandes behov. Utredaren bör vidare samråda med pågående utredningar

på vuxenutbildningsområdet och ta del av det material, som finns från

redan avslutade utredningar, för att kunna belysa vilka förändringar på

det studiesociala området som krävs för att möta behoven i ett förändrat

utbildningsutbud. I detta sammanhang bör utredaren särskilt uppmärksamma

möjligheterna till en bättre samverkan mellan utbildningsplanering och

studiestödsbeviljning.

Måluppfyllelsen i nuvarande stödformer bör utredas. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas kortutbildade vuxna, och vuxna som tillhör de

grupper, som är svårast att rekrytera till studier och som också i minst

utsträckning får tillgång till arbetslivets växande personalutbildning.

En viktig grupp i detta sammanhang är personer, som har drabbats av

eller löper risk att drabbas av förslitningsskador eller andra

arbetsskador. Utredaren bör analysera möjligheterna att t.ex. omvandla

sjukersättning till studiestöd för att få till stånd en rehabilitering

genom utbildning. Jämställdhetsaspekter bör även beaktas i analyser och

förslag.

Utredaren bör analysera och ta ställning till om huruvida den nuvarande

fördelningen av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften är

lämplig eller om en annan disposition kan leda till större

måluppfyllelse.

Utredningen bör vidare granska i första hand vuxenstudiestöden och mot

bakgrund av bl.a. tillgänglig statistik och andra uppgifter från de

studiesociala myndigheterna samt ovan nämnda rapporter, analysera

gällande regelsystem och föreslå de förenklingar och förbättringar som

analysen kan föranleda.

Sedan 1984 finns ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Stödet

infördes under en period då arbetslösheten i landet, särskilt den

regionala arbetslösheten, var stor. Utredaren bör ta ställning till om

det i dag finns behov av ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om

inget sådant behov föreligger bör utredaren ta ställning till om stödet

i så fall bör avskaffas eller om man kan överväga någon konstruktion som

gör det möjligt att fondera eller på annat sätt bevara en rörlig resurs,

som kan utnyttjas mer flexibelt än dagens anslag.

Särskilt vuxenstudiestöd kan i dag utgå för grundskole- och

gymnasieskolestudier samt för studier vid vissa yrkestekniska

högskoleutbildningar. Utredaren bör belysa behovet av vuxenstudiestöd på

högskolenivå och särskilt om en fortsatt garanti för vuxenstudiestöd på

yrkestekniska högskolelinjer är nödvändig eller önskvärd.

Utredningsarbetet bör ha sin huvudsakliga inriktning på

vuxenstudiestöden. En viktig fråga för utredaren är dock att analysera

vilka samordningsmöjligheter som kan finnas med andra studiestöd och

finansieringsformer, i första hand studiemedel och utbildningsbidrag.

Utredaren bör sträva efter att finna lösningar som gör stöden lättare

att administrera och mer lättförståeliga för de studerande.

Ett stort antal vuxenstuderande finansierar sina studier både på

grundskole- och gymnasieskolenivå med studiemedel. För dem som sedan går

vidare till högskolestudier kan skuldsättningen bli betydande. Särskilt

i det äldre studiemedelssystemet, där lånedelen var proportionellt

mycket högre än i nuvarande system och där det fanns ett barntillägg,

som i sin helhet var återbetalningspliktigt, kan lånesituationen ha

blivit mycket besvärlig. Det finns i dag ett mindre antal låntagare med

mycket stora studieskulder, en del av dessa är vuxenstuderande med

dubbel skuldsättning. Utredaren bör belysa skuldsituationen för särskilt

hårt skuldbelastade vuxenstuderande och möjligheterna att inom nuvarande

studiesociala system komma till rätta med denna samt föreslå de åtgärder

i övrigt som kan vara påkallade.

Uppmärksamhet bör ägnas åt behovet av förändringar av de timbaserade

studiestöden. När det gäller timersättningarna vid vissa

vuxenutbildningar bör utredaren beakta de förslag som kommer att

föreläggas riksdagen i en särskild proposition under våren 1990. Vidare

bör utredaren ta del av CSN:s pågående utredning om den lägre

timersättningen i grundvux samt särvux-kommitténs synpunkter på

timersättningarna i särvux.

Ramar för arbetet, samråd m.m.

Under sitt arbete bör utredaren samråda med såväl de studiesociala

myndigheterna som med utbildningsmyndigheterna. Flera utredningar bör

vara av intresse för utredningen, särskilt kan nämnas

folkhögskolekommittén. Utredaren bör också inhämta synpunkter från

parterna på arbetsmarknaden samt från berörda intresse- och

elevorganisationer. Särskilt bör de fackliga organisationerna ges

möjligheter att följa utredningsarbetet och lämna synpunkter på såväl

analyser som förslag.

Arbetet bör slutföras senast den 1 juli 1991.

För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

studiesociala frågor

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

1976:119 -- med uppdrag att utreda vissa frågor rörande vuxnas

studiefinansiering samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)