Dir. 1990:22

Forskningsprogram för den offentliga sektorn

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31

Mitt förslag

Program för forskning om den offentliga sektorn

Uppdraget

1. Ett forskningsprogram

2. Forskning på eget programansvar

3. Sektorsforskningen

Hur arbetet bör bedrivas

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:22

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda

forskningen om den offentliga sektorn. Utredaren skall lämna förslag

till ett program för forskning om den offentliga sektorn och om hur

forskning om den offentliga sektorn skall bedrivas.

Program för forskning om den offentliga sektorn

I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) anmäler regeringen

(s. 452) att den under budgetåret 1990/91 avser att låta utföra ett

programarbete för forskning om den offentliga sektorn. I propositionen

anförs (s. 450):

Det pågår idag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den

offentliga sektorn. Regeringen anser att detta förnyelsearbete måste

befrämjas med forskning- och utvecklingsarbete av större omfattning och

bredd än den nuvarande. Det är nödvändigt, inte minst med tanke på den

omstrukturering som den offentliga sektorn befinner sig i, och som kan

förväntas bli ännu kraftigare under 1990-talet. Finansieringen av

forskningen bör därför vara långsiktig. Det är en förutsättning för att

stabila forskningsmiljöer skall kunna byggas upp och för att locka nya

forskare att etablera sig inom området.

I detta förnyelsearbete kan forskningen bidra med kunskaper och metoder

som stöd, men också ge stimulans och status åt arbetet. Behovet av

kunskaper är mycket stort när det gäller exempelvis utveckling av

målstyrning, uppföljning och utvärdering av resultat samt för att

utveckla effektiva system för information och erfarenhetsåterföring.

I propositionen redovisas kortfattat huvuddragen i det förnyelse- och

förändringsarbete som pågår inom de kommunala och statliga sektorerna.

Med utgångspunkt från denna redovisning pekar regeringen på (s. 451) att

forskning som rör medborgarnas/brukarnas inflytande, nya sätt att

organisera verksamheterna, nya samverkansformer mellan privat och

offentligt samt kooperativa former i offentlig verksamhet blir

betydelsefull.

Även frågor som rör ledning, styrning, utvärdering, personalutveckling,

det nya statliga budgetsystemet, tillämpning av marknadsmekanismer, de

finansiella relationerna och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

samt studier om den offentliga sektorns effektivitet och produktivitet

blir enligt regeringen i detta perspektiv viktiga forskningsområden.

Regeringen anger i propositionen följande inriktning för programarbetet

(s. 452):

Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning om den

offentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering.

Forskning med denna inriktning är i dag spridd över ett stort antal

problemfält med många små projekt. Insatserna är begränsade till sin

omfattning och spridda över många discipliner och organisationer, vilket

gör att information och erfarenheter gentemot den praktiska verksamheten

ofta fungerar dåligt.

Utgångspunkten i programarbetet skall vara att den traditionella

arbetsfördelningen mellan statens ansvar för grundläggande forskning och

forskarutbildning och produktionens ansvar för forskningsanknutet

utvecklingsarbete skall ha sin giltighet även här. Avsikten är således

att utreda vilka fasta resurser som krävs vid universiteten och

högskolorna samt vilka satsningar som bör ske genom forskningsråden.

Forskning som rör den offentliga sektorns ledning, styrning,

organisation och utvärdering har en sektorsövergripande karaktär. Den

ger generell kunskap som inte är knuten till en enskild sektor. Den rör

problemområden som är gemensamma för den statliga och den kommunala

sektorn.

I programarbetet bör bl.a. den statliga sektorsforskningen granskas i

syfte att undersöka om det är lämpligt att den i vissa stycken kan få en

inriktning mot problem som är mer allmängiltiga för den offentliga

sektorn. Visserligen förekommer sektorsforskning med inriktning på

ledning, styrning, organisation och utvärdering. Men den utgör som regel

inte självständiga program, utan ingår i större ämnesstrukturer som

gäller utvecklingen av innehållet i verksamheterna.

I propositionen föreslår regeringen att ett institut för

kvalitetsutveckling bildas (s. 416). Verksamheten i detta institut skall

stimulera och aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla

delar av det svenska samhället. Regeringen anmäler för riksdagen (s.

453) att den har för avsikt att inom ramen för det föreslagna

programarbetet närmare utreda i vilken utsträckning institutet kan

tillgodose den offentliga sektorns utvecklingsbehov.

Regeringen föreslår en total bas om 17 500 000 kr. för forskning om den

offentliga sektorn vid slutet av den treårsperiod som

forskningspropositionen omfattar, dvs. budgetåret 1992/93.

Uppdraget

1. Ett forskningsprogram

I enlighet med regeringens förslag i forskningspropositionen skall

utredaren redovisa ett program för forskning om den offentliga sektorn.

Programarbetet skall huvudsakligen gälla grundläggande forskning.

Utredaren bör vara öppen inför vilka problemområden som kan vara

aktuella samt belysa i vilken utsträckning ett erfarenhetsutbyte mellan

den privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn kan spela en roll

för forskningen om den offentliga sektorn.

Utredaren skall beakta vad som sägs i forskningspropositionen (s. 451)

om viktiga forskningsområden. Det finns också anledning att överväga

anknytning till delar av den forskning som bedrivs med medel från

försvarsdepartementet.

2. Forskning på eget programansvar

Under senare år har förutsättningarna för forskning om den offentliga

sektorn förbättrats bl.a. genom tillkomsten av särskilda professurer

(statskunskap med inriktning på förvaltningsforskning och kommunal

ekonomi). Det finns en viss tendens att enskilda universitet och

högskolor var för sig börjar bygga upp särskilda forskningsprofiler med

inriktning på olika verksamhetsområden och aspekter på den offentliga

sektorn.

Utredaren skall utarbeta förslag om hur och i vilka former det går att

vidareutveckla de forskningsmiljöer och forskningsprofiler som nu växer

fram. Därvid bör utredaren belysa betydelsen av de särskilda professurer

som finns på förvaltningsområdet. Det är samtidigt viktigt att

forskningsresurserna inte splittras upp, utan att insatserna

koncentreras till ett fåtal mer omfattande forskningsmiljöer med en hög

kvalitet, där specialister inom olika ämnen kan föras samman i ett

flervetenskapligt samarbete. Utredaren bör i detta sammanhang utgå från

vad som i propositionen sägs i avsnittet 10.3.1.

Utredaren skall lämna förslag om vilka resurser som kan komma att krävas

för detta. Eventuella tillkommande medel för tjänster/forskarinsatser

skall finansieras inom ramen för det belopp som i 1990 års

forskningsproposition avsatts för forskning om den offentliga sektorn

(17, 5 milj. kr. årligen fr.o.m. 1992/93).

Utredaren skall föreslå hur stor andel av dessa resurser som bör

avsättas direkt till högskolorna respektive hur stor andel som bör

avsättas till projektstöd via forskningsråd. Utredaren skall föreslå

vilket eller vilka forskningsråd som skall fördela medlen samt hur

samarbetet med andra berörda forskningsfinansierande organ kan

organiseras.

Utredaren skall också, i enlighet med forskningspropositionen, överväga

i vilken utsträckning det av regeringen föreslagna institutet för

kvalitetsutveckling kan tillgodose den offentliga sektorns behov av

utveckling.

3. Sektorsforskningen

Inom sektorsforskningen inriktas insatserna huvudsakligen på utveckling

av olika verksamheter, såsom social omsorg, hälso- och sjukvård, skola,

trafik etc. Forskning med inriktning på styrnings- och

effektivitetsfrågor har som regel ett begränsat utrymme. I diskussionen

om den offentliga sektorns förnyelse har uppmärksammats att få program

särskilt profileras mot sådana problem.

Utredaren skall överväga i vilken utsträckning statlig sektorsforskning

bör inriktas mot respektive sektors styrnings- och effektivitetsproblem

och övriga institutionella frågor. Det bör därvid prövas om problem, som

är mer allmängiltiga för den offentliga sektorn, också kan belysas t.ex.

genom en viss samordning av de olika sektorernas forskning.

Hur arbetet bör bedrivas

Utredningsarbete skall ske i nära samarbete med universitet och

högskolor, forskningsråd och andra berörda myndigheter.

Det är angeläget att utredaren tar del av erfarenheterna från de övriga

nordiska länderna av olika sätt att organisera forskning om den

offentliga sektorn.

Det är också angeläget att utredarens förslag beaktar resultatet av det

beredningsarbete om den kommunala sektorns forskning- och utveckling som

pågår inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Utredaren skall beakta vad som sägs i Dir. 1984:5 angående

utredningsförslagens inriktning.

Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 april 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av komittéförordningen

(1976:119) -- för att utreda vissa frågor om forskning om den offentliga

sektorn

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)