Dir. 1990:23

En analys av den kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter på nya områden

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19

Uppdraget

Bakgrund

Uppdragets genomförande

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:23

Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19

Statsrådet Johansson, civildepartementet, anför.

Uppdraget

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att analysera den

kooperativa företagsformens utvecklingsmöjligheter på olika områden och

studera hinder och problem som försvårar kooperativ verksamhet.

Översynen skall ha två huvudsyften.

För det första skall utredningen analysera den kooperativa

företagsformens utvecklingsmöjligheter och begränsningar på nya områden

samt föreslå åtgärder som främjar kooperativt nyföretagande.

Utredningen skall därvid speciellt undersöka de kooperativa idéernas

möjligheter att både förnya den offentliga sektorn och bidra till lokala

samverkanslösningar bl.a. på landsbygden. Här avses främst olika former

av kooperativ i samverkan med eller som alternativ till traditionell

kommunal och landstingskommunal förvaltning. Särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt sådana lösningar som har förutsättningar att tillämpas mer

generellt.

För det andra skall utredningen kartlägga vilka faktiska hinder som

försvårar uppkomsten av ny kooperativ verksamhet och föreslå hur dessa

skall kunna undanröjas. Härvid avses faktorer som förhindrar en flexibel

resursanvändning, samverkan mellan offentliga organ och kooperativ eller

kooperativ verksamhet som alternativ till privat verksamhet. Sådana

faktorer kan t.ex. vara regler och attityder hos myndigheter och

enskilda organ som motverkar nya otraditionella samverkansformer.

Utredningen skall också klarlägga vilka villkor som bör vara uppfyllda

för att just den kooperativa verksamhetsformen är att föredra framför

andra mer traditionella verksamhetsformer.

Frågor om alternativa finansieringsformer (som alternativ till statliga

bidrag) och statens behov av uppföljning av verksamhet i kooperativ regi

bör också ses över.

Däremot skall utredningen inte överväga några ändringar i lagen

(1987:667) om ekonomiska föreningar eller i annan lagstiftning om de

ekonomiska föreningarna. Utredningen skall inte heller behandla

skattefrågor.

Bakgrund

Förutom den etablerade konsument- och producentkooperationen finns det i

dag ett nyföretagande i kooperativ form inom såväl offentlig som privat

verksamhet. Uppskattningsvis finns drygt tusentalet ''nykooperativa''

verksamheter i form av ekonomiska föreningar. Nyföretagandet består dels

av nya otraditionella verksamheter inom etablerad kooperation, dels av

nybildade fristående ekonomiska föreningar samt företag ägda av sin egen

personal.

Mest kända är de föräldradrivna daghemmen, men nykooperativ finns även

inom hantverk, kultur, media, tillverkning, jordbruk, handel,

kommunikationer, vård och omsorg om äldre och handikappade, samt i form

av försök med kooperativ hyresrätt och utveckling av samordnad

boendeservice i bostadsområden och på landsbygden. Den kooperativa

företagsformens villkor behandlades senast av kooperationsutredningen i

dess huvudbetänkande (SOU 1981:60) Kooperationen i samhället.

Utredningens förslag ledde bl.a. till inrättandet av kooperativa rådet

(I 1983:G). Rådet är ett kontaktorgan mellan regeringen och de

kooperativa organisationerna. Dess uppgift är bl.a. att uppmuntra

utvecklingen av ny kooperativ verksamhet genom att ge ekonomiskt stöd

till lokal rådgivningsverksamhet.

Näringsutskottet uttalade våren 1989 i anslutning till sin behandling av

anslagsfrågor m.m. rörande kooperationen (1988/89:NU 23) att

utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet är

betydelsefull från allmän näringspolitisk synpunkt. Nyföretagandet i

kooperativ form hade inte utvecklats i önskvärd omfattning. Detta kunde,

anförde utskottet, delvis ha sin förklaring i ett visst motstånd mot den

kooperativa företagsformen och i att de berörda statliga och regionala

organens intresse för kooperativa lösningar ibland har varit svagt.

Utskottet förordade därför att regeringen skulle låta göra en analys av

kooperationens utvecklingsmöjligheter på nya områden. Problem och hinder

som försvårar kooperativ verksamhet borde särskilt uppmärksammas.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1989:181).

Regeringen har också i olika sammanhang uttalat sin vilja och avsikt att

skapa alternativ i den offentliga verksamheten. Kooperativa lösningar

framstår här som viktiga bidrag både för att direkt öka medborgarnas

inflytande över verksamheter som berör dem och som ett medel för

decentralisering i den offentliga sektorn.

Uppdragets genomförande

Utredaren skall

-- samråda med de lokala kooperativa utvecklingscentra, Kooperativa

institutet, Koop-Service samt Serviceföreningen Vårat Dagis,

-- samråda med kooperativa rådet och övriga berörda myndigheter,

landsting, kommuner och andra organ,

-- samråda med glesbygdsdelegationen (I 1977:02),

boendeservicedelegationen, handikapputredningen (S 1988:03), utredningen

(S 1989:01) om service, stöd och vård till psykiskt störda samt

konkurrensutredningen (C 1989:03),

-- ta del av forskning rörande kooperation som berör uppdraget,

-- analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett

jämställdhetsperspektiv,

-- beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05 ) och

angående beaktandet av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.

1988:43).

Arbetet bör vara slutfört före utgången av oktober 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

kooperativa frågor

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att göra en analys av den kooperativa

företagsformens utvecklingsmöjligheter på nya områden och studera hinder

och problem som försvårar kooperativ verksamhet,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)