Dir. 1990:24

Tilläggsdirektiv till kommittén (S 1988:03) om samhällets stöd till människor med funktionshinder

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19

Mitt förslag

Direktiv till kommittéer angående finansiering av förslag

Skrivelse från riksdagen angående direktiven

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:24

Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19

Statsrådet Lindqvist anför

Mitt förslag

Kommittédirektiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående utredningsförslagens inriktning, skall inte gälla för

1989 års handikapputredning, såvitt de avser kravet att visa hur förslag

som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall finansieras.

Direktiv till kommittéer angående finansiering av förslag

År 1978 utfärdade den dåvarande borgerliga regeringen tilläggsdirektiv

(dir. 1978:40) enligt vilka kommittéer och utredare ålades att noga

överväga hur eventuella kostnadskrävande förslag skulle kunna

finansieras genom omprövning av pågående verksamhet och omfördelning av

befintliga resurser inom det område kommitténs förslag avsåg. I mars

1980 antogs Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare

angående finansiering av reformer (dir. 1980:20). Innebörden av dessa

direktiv var att alla förslag som kommittéerna lade fram skulle kunna

genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som

förslagen avsåg. Om kostnadskrävande förslag lades fram måste samtidigt

visas hur förslagen skulle kunna finansieras genom besparingar i form av

rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom

utredningsområdet.

Den 16 februari 1984 beslutade regeringen om kommittédirektiv till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning (dir. 1984:5). Direktiven innebär att förslagen från

kommittéer och utredare inte får öka de offentliga utgifterna eller

minska statsinkomsterna. Omprioriteringar skall göras från mindre

väsentliga till mer angelägna områden. Kommittéerna skall visa hur

förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall

finansieras. Konkreta förslag skall anges till rationaliseringar eller

omprövningar som innebär besparingar inom utredningens område eller

närliggande områden. Förslagen skall således kunna genomföras med

oförändrade eller minskade resurser. Kraven gäller oavsett om förslagen

avser staten, kommunerna eller socialförsäkringssektorn.

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100) pekar regeringen på att

det, trots att den svenska ekonomin har utvecklats positivt i flera

avseenden under 1980-talet, finns betydande problem. Pris- och

kostnadsstegringarna är väsentligt högre i Sverige än i våra

konkurrentländer. Den ekonomiska tillväxten är förhållandevis låg, trots

att investeringsnivån höjts och sysselsättningen i timmar ökat markant.

Sparandet i den svenska ekonomin är otillräckligt, vilket under senare

år visat sig i ett stigande underskott i bytesbalansen. Nya offentliga

åtaganden måste i allt väsentligt klaras genom ekonomisk tillväxt,

rationaliseringar och omprioriteringar inom existerande verksamhet.

Nyssnämnda direktiv (dir. 1984:5) gäller oavsett vilken typ av fråga en

utredning skall arbeta med, således också sådana utredningar som arbetar

inom prioriterade reformområden.

Regeringen beslutade i september 1988 att tillkalla en parlamentarisk

utredning om samhällets stöd till människor med funktionshinder (dir.

1988:53). I direktiven till utredningen, som har antagit namnet 1989 års

handikapputredning, föreskrivs att också för denna utredning skall gälla

de nyssnämnda direktiven vari bl.a. principerna för finansiering av

förslag behandlas.

Skrivelse från riksdagen angående direktiven

I betänkandet (1989/90:SoU13) Vissa frågor rörande äldre och

handikappade uttalade socialutskottet att det är helt nödvändigt att

handikappområdet kan tillföras sådana resurser att nödvändiga åtgärder

på området kan komma till stånd. Enligt utskottets mening förutsätter

detta att 1989 års handikapputredning och andra utredningar på området

inte begränsas av nyssnämnda direktiv. Riksdagen beslöt att som sin

mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört i denna del (rskr.

1989/90:61).

Uppdraget

Mot bakgrund av att riksdagen bifallit vad socialutskottet hemställt om

i sitt betänkande 1989/90:SoU13 Vissa frågor rörande äldre och

handikappade bedömer regeringen att alternativ till ifrågavarande

direktiv bör prövas. De förändrade direktiven avser i första hand 1989

års handikapputredning. Erfarenheterna av de förändrade direktiven skall

tas till vara.

Direktiven (dir. 1984:5) Kommittédirektiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning skall inte

gälla för 1989 års handikapputredning, såvitt de avser kravet att visa

hur förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall

finansieras.

Däremot kvarstår direktiven till de delar som anger att kommittén skall

lämna förslag med väl genomarbetade kostnadsberäkningar och att hänsyn

skall tas till alla kostnader för olika intressenter (staten,

kommunerna, socialförsäkringssektorn, företagen och enskilda).

1989 års handikapputredning skall, från angelägenhetssynpunkt, göra

prioriteringar mellan de förslag utredningen lägger fram och i de fall

utredningen bedömer detta möjligt, redovisa hur ett eventuellt

successivt genomförande av förslagen kan ske.

Utredningen skall vidare, när så är möjligt, utarbeta alternativa

förslag till åtgärder och därvid bedöma hur förslagen uppfyller uttalade

behov och uppställda mål i förhållande till de resurser som krävs.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ändrar utredningens uppdrag i enlighet med

vad jag har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)