Utvärdering av statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)

1990-05-17 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1990:29, Utvärdering av statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Utvärdering av statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU)

Innehåll

1. Mitt förslag

2. Bakgrund

3. Förslag till utredningsuppdrag

4. Ramar för utredningsarbetet

5. Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

6. Beslut

Dir. 1990:29

Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-17.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ingela Thalén, anför.

1. Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att

-- utvärdera den verksamhet som statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik ( SBU) hittills bedrivit, och

-- analysera och lägga fram förslag om framtida organisation och

inriktning för sådan verksamhet om utredaren finner att denna bör

bedrivas även i fortsättningen.

2. Bakgrund

2.1 Allmänt

SBU är en myndighet inom regeringskansliet, vilken tillkom genom

regeringsbeslut 1987-06-18. Bakgrunden till SBU:s tillkomst finns

redovisad i en rapport avgiven av en arbetsgrupp inom

socialdepartementet (Utvärdering av medicinskt handlande -- förslag om

nationell samordning 1986-06-06).

2.2 Beredningens uppgifter

Beredningen skall verka för en nationell samordning av utvärdering av

medicinsk metodik genom att bl.a. sammanställa vetenskapligt grundade

kunskaper på området. Arbetet skall vara inriktat på utvärdering i vid

bemärkelse och belysa de samlade medicinska, ekonomiska, sociala och

etiska konsekvenserna av såväl etablerade som nya metoder.

Syftet med beredningens verksamhet är att den skall ge underlag för

beslut på statlig, landstingskommunal eller praktisk medicinsk nivå som

leder till god sjukvårdskvalitet och jämlik tillgång till effektiva

metoder i hela l andet.

I regeringens beslut om etablerandet av SBU fastställdes dess

arbetsuppgifter till följande:

-- att identifiera nya och etablerade medicinska metoder som behöver

utvärderas

-- att på vetenskapligt underlag utforma sammanfattningar av värdet av

olika nya och befintliga teknologier ur såväl medicinska och humanitära

som sociala och samhällsekonomiska synpunkter

-- att sammanställa kunskapsunderlaget på ett lättillgängligt språk och

med olika detaljeringsnivå för beslutsfattare inom staten, landstingen

och den praktiska hälso- och sjukvården

-- att utarbeta strategier för hur introduktion av nya och effektiva

medicinska metoder skall kunna ske snabbt

-- att utveckla strategier för hur mindre effektiva metoder skall kunna

avvecklas

-- att sprida information om det samlade resultatet av gjorda

utvärderingar

-- att ta till vara internationella erfarenheter och resultat från olika

utvärderingar

-- att vara en nationell och internationell kontaktpunkt när det gäller

utvärdering av medicinsk metodik.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Den nationella samordningen av utvärdering av medicinsk metodik som SBU

svarar för syftar i första hand till

-- att skapa utrymme för och påskynda införandet av nya metoder som är

effektivare och säkrare än tidigare tillämpade och som kan ersätta dessa

-- att analysera etablerade metoder och ge underlag för att utmönstra

dem som är mindre effektiva samt

-- att motverka en okontrollerad spridning av nya metoder som inte är

vetenskapligt prövade och vars ekonomiska konsekvenser är okända.

I sitt arbete skall beredningen, som framgår av regeringsbeslutet, ta

till vara internationella erfarenheter och resultat inom området samt

sprida information om det samlade resultatet av gjorda utvärderingar.

2.3 Organisation

Chefen för socialdepartementet tillsatte hösten 1987 en styrelse för SBU

med representanter för huvudintressenterna på nationell nivå. Styrelsen

består av representanter för följande organ: hälso- och

sjukvårdsberedningen, socialdepartementet, Landstingsförbundet,

medicinska forskningsrådet, socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund,

Svenska Läkaresällskapet och Sjukvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut (Spri).

Till styrelsen har knutits en referensgrupp med tio experter som

representerar kompetens i praktisk sjukvård, vetenskaplig utvärdering,

administration och ekonomi. Referensgruppen tillsätts med

ettårsförordnanden. Till beredningen har knutits ett mindre kansli

bestående av en kanslichef, en sekreterare samt en assistent. För

budgetåret 1989/90 disponerar beredningen fem miljoner kronor.

2.4 Hittillsvarande verksamhet

Beredningen tillsattes i oktober 1987 och arbetet påbörjades i februari

1988. SBU har påbörjat ett 25-tal olika projekt varav många nu är

färdigställda och flera under slutlig beredning. Bland projekt som för

närvarande är aktuella kan nämnas: preoperativa rutiner, gastroskopi vid

"ont i magen", metoder att behandla "ont i ryggen", kärlkirurgi vid

kärlkramp i benen, stötvågsbehandling för njursten och gallsten,

benförankrade implantat inom huvud- och halsregion,

benmärgstransplantation, epilepsikirurgi och magnetisk

resonanstomografi.

SBU sprider sina kunskapssammanställningar genom rapporter till bestämda

målgrupper inom sjukvården. Därutöver anordnar SBU minst en större

konferens per år i något aktuellt ämne. SBU har också påbörjat ett

samarbete med olika sjukvårdshuvudmän för att deras verksamhetsområden

skall tjäna som referensområden bl.a. för att samla kompletterande data

och testa förslag som framkommer genom SBU:s arbete.

Den huvudsakliga verksamheten inom SBU bedrivs i projektform, med

deltagande av experter. För närvarande medverkar cirka 60 personer i

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

olika projekt. Dessa rekryteras från olika forskningsinstitutioner och

vårdenheter för att under en kortare period stå till SBU's förfogande. I

arbetet ingår kontinuerliga kontakter med nationella och internationella

organ samt olika myndigheter och sjukvårdshuvudmän.

Den hittillsvarande erfarenheten visar på ett stort intresse för

samverkan från sjukvårdshuvudmän och forskare.

I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) har framförts att

SBU bör beredas ett större utrymme att på bred front föra ut resultaten

av sitt arbete. I nämnda proposition föreslogs även en ökning av SBU:s

resurser för det kommande budgetåret.

2.5 SBU:s verksamhet i relation till andra organ

Såväl socialstyrelsen och Spri som medicinska forskningsrådet har vissa

uppgifter som täcker delar av det problemområde som SBU har att hantera.

Lokala organ finns också som arbetar med likartade frågor.

Inför tillkomsten av beredningen övervägdes fördelar och nackdelar med

att å ena sidan lägga dessa uppgifter på någon befintlig organisation

och å andra sidan att tillskapa en fristående samordningsfunktion på

nationell nivå. Härvid konstaterades att det är av avgörande betydelse

att samtliga tunga intressenter står bakom en samlad utvärdering av

särskilt betydelsefulla medicinska teknologier så att resultaten kommer

att respekteras och förändringar därmed kan åstadkommas för ett

effektivare utnyttjande av samhällets totala resurser för hälso- och

sjukvård. Det är också nödvändigt att utvärderingarna är vetenskapligt

baserade. Vidare är det viktigt att samtliga berörda organisationer

vidgar sina uppgifter vad gäller utvärdering av medicinskt handlande

från sina olika intresse- och kompetens områden. En nationell resurs

skulle inte förändra den befintliga arbetsstrukturen. I stället skulle

genom överenskommelser samordnade insatser åstadkommas där så är

möjligt.

Sedan SBU:s tillkomst har såväl socialstyrelsen som Spri varit föremål

för översyn. De båda organisationernas verksamhet har till följd härav

fått en delvis ny inriktning.

I proposition 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter

och inriktning påtalades behovet av att socialstyrelsen mer systematiskt

utvecklar kvalitets-, resultat- och effektivitetsmått inom hälso- och

sjukvården och socialtjänsten som tar hänsyn till såväl sociala som

medicinska, etiska och ekonomiska faktorer så att uppnådda resultat kan

ställas i relation till insatta resurser. Föredraganden fann det också

väsentligt att återföringen av erfarenheterna från tillsynsverksamheten

till berörda inom bl.a. hälso- och sjukvården förbättrades. I

propositionen erinrades också om att dessa frågor berör, förutom

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

socialstyrelsen, såväl Spri som SBU. För att åstadkomma en ökad

sammanlagd utredningskapacitet förutsattes att väl avstämda

arbetsprogram skulle etableras mellan berörda organisationer.

3. Förslag till utredningsuppdrag

Vid tillkomsten av SBU bestämdes att dess verksamhet skulle utvärderas

efter tre år. Såväl SBU:s styrelse och referensgrupp som representanter

för socialdepartementet anser emellertid att det redan nu finns underlag

för en utvärdering av beredningen.

Mot denna bakgrund bör en särskild utredare tillkallas med uppdrag att i

samverkan med fristående experter dels utvärdera SBU:s hittillsvarande

verksamhet, dels förutsättningslöst analysera och lägga fram förslag om

framtida organisation och inriktning av verksamheten.

Utvärderingen bör bl. a. omfatta en granskning av SBU:s hittillsvarande

verksamhet med avseende på val av analysobjekt, produkternas kvalitet

samt presentationsform m.m. Vidare bör utvärderingen belysa vilket

genomslag SBU:s verksamhet har haft och kan komma att få för beslut på

nationell och landstingskommunal nivå samt i det kliniska arbetet.

Till utvärderingen hör även att belysa SBU:s nuvarande organisation och

arbetsformer samt resurser m.m. i relation till beredningens nuvarande

uppgifter. Arbetsfördelningen och samarbetet mellan SBU och andra

berörda organisationer och myndigheter på nationell nivå skall också

analyseras.

De myndighetsorienterade uppgifter som SBU har bör ägnas särskild

uppmärksamhet i analysen. Vidare bör förutsättningarna för liksom för-

och nackdelarna med en närmare samordning eller integrering av SBU:s

nuvarande verksamhet med någon annan organisation analyseras.

4. Ramar för utredningsarbetet

Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1990.

För arbetet skall gälla direktiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslag och

konsekvenser.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare, omfattad av kommittéförordningen

(1976:119), med uppdrag att utvärdera SBU:s hittillsvarande verksamhet

och lägga fram förslag om framtida organisation och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Socialdepartementet)