Dir. 1990:44

Utvärdering av 1990-91 års skattereform

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-07

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:44

Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-07

Statsrådet Åsbrink anför.

Mitt förslag

En kommitté tillkallas med uppdrag att följa och rapportera kring olika

effekter av 1990--1991 års skattereform. Uppdraget skall redovisas

löpande genom delrapporter. En slutrapport bör redovisas i maj 1995.

Bakgrund

Det svenska skattesystemet har utmärkts av höga skattesatser och en

olikformig behandling av olika typer av inkomster. Företagens och

hushållens ekonomiska beslut har därför i alltför stor utsträckning

påverkats av skatteöverväganden. Skatteplanering och låntagande har fått

en alltför stor omfattning, medan arbete och sparande inte uppmuntrats i

tillräcklig utsträckning.

Den olikformiga beskattningen har varit särskilt påtaglig för

kapitalinkomster. Den låga beskattningen av många typer av

kapitalinkomster i kombination med den långtgående avdragsrätten för

ränteutgifter har lett till att den personliga

kapitalinkomstbeskattningen gett ett betydande skattebortfall.

Ett huvudsyfte med 1990-1991 års skattereform är att reducera dessa

brister. Skattesystemet skall utformas så att skattebördan bättre

fördelas efter bärkraft, samtidigt som arbete och sparande stimuleras.

Skattesystemet skall i högre grad inriktas på de grundläggande

uppgifterna att finansiera offentliga utgifter och att bidra till en

jämnare fördelning av levnadsstandarden, medan andra mål i första hand

bör tillgodoses utanför skattesystemets ram.

De fyra grundpelarna för det nya skattesystemet är lägre skattesatser,

bredare skattebaser, mer neutral och likformig beskattning samt enklare

regler. De lägre skattesatserna finansieras delvis genom bredare

skattebaser vid inkomstbeskattningen. De sänkta inkomstskatterna

finansieras därutöver genom en breddad bas för mervärdeskatten, bl.a.

genom att energi inordnas i detta mervärdeskattesystem på samma sätt som

i andra länder. Även miljöskatter bidrar till finansieringen.

Skatteuttaget kommer därmed i högre grad att riktas mot sådant som bör

dämpas, nämligen energiförbrukning och negativ miljöpåverkan.

Skattereformen är mycket omfattande. Den kommer att i väsentliga

avseenden påverka hushållens och företagens ekonomiska situation och

därigenom förändra förutsättningarna för ekonomins funktionssätt på ett

genomgripande sätt. Effekterna av reformen måste följas noggrant.

Uppdraget

En kommitté bör tillkallas med uppdrag att följa och rapportera kring

olika effekter av 1990-1991 års skattereform. Uppdraget skall redovisas

löpande genom delrapporter. En slutrapport bör redovisas i maj 1995.

Utvärderingen av reformen kommer att beröra ett antal samhällssektorer.

En rad institutioner kommer att engageras i arbetet och förberedande

åtgärder har redan vidtagits. Kommittén bör samordna de olika

aktiviteterna och gentemot regeringen ha det övergripande ansvaret för

utvärderingen. Beträffande den närmare inriktningen av arbetet vill jag

ange följande.

En väsentlig del av utvärderingen bör ske i form av forskning om

skattereformens samhällsekonomiska effekter. Det är naturligt att denna

forskningsinriktade del av utvärderingen i huvudsak sker under ledning

av konjunkturinstitutet och ekonomiska rådet, vilka bör initiera

relevanta forskningsprojekt samt bedöma och prioritera mellan olika

projektansökningar. Avsikten är att även andra institutioner och

myndigheter skall medverka i denna forskning. Delrapporter bör

framställas löpande.

Statistiska centralbyrån redovisar löpande statistik avseende inkomst-

och förmögenhetsfördelningen. Den reguljära statistiken bör förbättras

för att denna redovisning skall bli så täckande och allsidig som

möjligt. Regeringen har i årets budgetproposition prioriterat

statistiken över inkomst- och förmögenhetsfördelningen vid statistiska

centralbyrån och riksdagen har i vår beslutat att ge denna statistik

ökade resurser.

Dataunderlaget för utvärdering av skattereformen bör därutöver

förbättras genom att särskilda undersökningar görs och genom att redan

planerade undersökningar kompletteras för att bättre belysa främst

hushållens ekonomiska förhållanden. Underlaget kan därigenom förbättras

för olika forsknings- och utvärderingsprojekt om skattereformens

effekter även avseende projekt som inte kan genomföras inom ramen för

den nu initierade utvärderingen. På uppdrag av ekonomiska rådet har en

arbetsgrupp utrett vilka typer av data som bör samlas in för

utvärderingen av reformen. Arbetsgruppens rapport bilägges. Kommittén

bör mot bakgrund av rapporten och i samråd med konjunkturinstitutet och

ekonomiska rådet avgöra hur de medel som särskilt avsatts skall användas

för lämpliga förbättringar av dataunderlaget.

Vid utvärderingen är det viktigast att belysa effekter på nedanstående

områden.

Effekterna på fördelningen av inkomster och förmögenheter hör till de

viktigaste frågorna kring skattereformen. Skattereformens övergripande

syfte är att ge en samhällsekonomiskt mera effektiv beskattning

samtidigt som de fördelningspolitiska målen uppfylls. Även effekterna av

de särskilda fördelningspolitiska åtgärder som vidtas i samband med

skattereformen i form av höjda barnbidrag, bostadsbidrag,

pensionstillskott och kommunala bostadstillägg bör beaktas.

Frågan om i vilken mån skattereformen påverkar utbudet och allokeringen

av arbetskraft bör belysas bl.a. mot bakgrund av att två

underlagsrapporter som redovisades av inkomstskatteutredningen (SOU

1989:33, del IV) gav väsentligt olika resultat när det gäller denna

fråga. En intressant delfråga är därvid hur reformen påverkar

rörligheten på arbetsmarknaden.

Effekter på lönebildningen bör studeras. Lönestrukturen kan komma att

påverkas av skattereformen bl.a. genom att lägre marginalskatter kan

leda till en minskad spridning av lönerna före skatt. Det är därför

viktigt att belysa skattereformens effekter på arbetskraftsutbud och

inkomstfördelning både vid givna löner och vid beaktande av möjliga

effekter via förändrad lönestruktur.

De nya reglerna för beskattning av kapitalavkastning inom företag och

hushåll är väsentligt mera likformiga än tidigare regler och kan därför

väntas påverka fördelningen mellan olika typer av investeringar och

olika sparformer. Äv en hushållens och företagens skuldsättning liksom

de totala investeringarna och det totala sparandet kan komma att

påverkas. Det är därför av vikt att reformens effekter på sparande och

kapitalallokering blir föremål för studier. Ett intressant delområde är

därvid effekter på företagens finansiering och investeringar.

Skattereformen beräknas ge påtagliga effekter på bostadsmarknaden.

Efterfrågan på bostäder, boendekostnaderna och deras andel av

hushållsbudgeten samt prisbildningen på småhus och bostadsrätter är

områden som bör bli föremål för analys. Effekter på rörligheten på

bostadsmarknaden bör också studeras.

Även regionalpolitiska effekter av skattereformen bör belysas. När det

gäller effekterna för vissa turistorter av att de särskilda

reduceringsreglerna avseende mervärdeskatt på serverings- och

hotelltjänster slopas har ett särskilt uppdrag givits till statens

industriverk.

Skattereformens effekter för folkrörelserna såsom t.ex. idrottsrörelsen

och handikapprörelsen samt för skogsnäringen kommer att följas inom

regeringskansliet.

Såvitt gäller effekterna för kommunsektorn och enskilda kommuners

ekonomi skall kommittén avvakta resultatet av det arbete som utförs inom

den kommitté som nyligen tillkallats med uppdrag att utreda

statsbidragen och kommunernas finansiering.

Skattereformens effekter för jämställdheten mellan könen bör beaktas.

Olika aspekter på denna fråga aktualiseras inom flera av ovan beskrivna

områden.

Vid sidan av dessa områden finns en rad andra på vilka skattereformen

kan ha viktiga effekter t.ex. konsumtionsmönster, val av barnomsorg, val

mellan olika utbildningar samt val mellan arbete och utbildning.

Förändringar i såväl den direkta som den indirekta beskattningen kan

också påverka valet mellan olika transportmedel. Ytterligare områden

gäller egenföretagande, kapitalflöden över gränserna, skatteplanering

och skattefusk, administrationskostnader för myndigheter och

skattskyldiga samt allmänhetens attityder till skattesystemet och den

offentliga sektorn. Det ankommer på kommittén att avgöra på vilka av

dessa områden det är möjligt och lämpligt att genomföra särskilda

analyser av skattereformens effekter.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har i uppgift att föredra ärenden om skatter

att tillkalla en kommitté -- omfattad om kommittéförordningen (1976:119)

-- med högst sex ledamöter med uppdrag att utvärdera 1990-1991 års

skattereform,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén,

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta anslaget för ändamålet på sjunde huvudtiteln under B 1 R

iksskatteverket.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)