Dir. 1990:5

Utredning om trav- och galoppsporten

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:5

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Statsrådet Engström anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en

översyn av den sportsliga och ekonomiska utvecklingen inom trav- och

galoppsporten, med särskild inriktning på Aktiebolaget Trav och Galopps

(ATG) verksamhet.

Bakgrund

Som ett resultat av riksdagens beslut (prop. 1973:113, JoU 1973:28,

rskr. 1973:2 35) om riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och

galopptävlingar, m.m. bildades den 22 mars 1973 Aktiebolaget Trav och

Galopp (ATG), som fick i uppgift att anordna eller låta anordna

totalisatorvadhållning vid trav- och galopptävlingar. Bakom beslutet låg

förslagen från trav- och galoppsportutredningen (Ds Jo 1972:8).

Utredningen hade tillsatts mot bakgrund av den i slutet av 1960-talet

och början av 1970-talet mycket dåliga ekonomiska utvecklingen inom

trav- och galoppsporten. Detta hade sin grund i ett vikande spelintresse

och ledde till en svår ekonomisk situation inom trav- och

galoppsällskapen och oacceptabla ekonomiska förhållanden för sportens

aktiva. Staten tvingades vid olika tillfällen att ändra fördelningen av

medel mellan tävlingsanordnare och staten till tävlingsanordnarnas

fördel.

Utredningens förslag innebar bl.a. att en central association som

bildades av hästsportens organistioner skulle bemyndigas att besluta om

totalisatortillstånd för hästtävlingar. Staten skulle ges inflytande

genom styrelserepresentation. Arrangör av tävlingarna skulle även

fortsättningsvis vara de enskilda sällskapen.

Det förutsattes att staten och den centrala associationen skulle sluta

ett avtal enligt vilket associationen skulle ansvara för att tävlingar

med totalisatorvadhållning i princip skulle förekomma i differentierade

former (trav och galopp) och med rimlig fördelning över landet.

Utredningen anlade dock inga detaljerade synpunkter på den framtida

banstrukturen. Man konstaterade dock att om intresset för sporten skulle

vika kunde en strukturrationalisering till och med komma att innebära en

nedläggning av banor. Man ville dock överlåta avgörandena i dessa

strukturfrågor till trav- och galoppsporten själv genom den centrala

associationen.

För att främja effektiviteten inom sporten föreslogs ett ekonomiskt

fördelningssystem mellan staten och sporten som innebar att sportens

resp. statens andel av vinstavdraget skulle göras helt proportionell.

Associationen skulle få ansvaret för att statens andel av

totalisatormedlen levererades in. Det fick sedan bli en fråga mellan

associationen och anordnande sällskap att fördela sportens andel efter

behov och i enlighet med vad som främjade en rimlig struktur för

verksamheten. Man utgick från att associationen själv skulle disponera

vissa medel för centrala insatser och att medel skulle fonderas i viss

utsträckning, detta bl.a. i syfte att konsolidera sportens ekonomi. I

samma syfte utgick man från att den centrala associationen skulle utöva

viss övervakning av sällskapens ekonomi genom granskning av budgetar,

övervakning av och finansiell medverkan vid investeringar etc.

Utredningen förutsåg att det skulle vara svårt att vända den då vikande

publikfrekvensen vid banorna men ansåg det å andra sidan troligt att

hästsporten hade en betydande potentiell marknad för spel utanför

banorna, särskilt i form av systematiserat förtidsvad. Man föreslog

därför att ett för hästsporten gemensamt riksspel skulle etableras samt

att inkomsterna av spelet skulle komma trav- och galoppsporten som

helhet till del.

Vid den fortsatta behandlingen av utredningens förslag, i förhandlingar

mellan staten och trav- och galoppsporten samt genom regeringens

proposition och riksdagens behandling av densamma, skedde vissa

förändringar. Dessa gällde framför allt den centrala associationen som

slutligen kom att bli ett aktiebolag, Aktiebolaget Trav och Galopp

(ATG), ägt av hästsportens organisationer. Vad gäller sammansättningen

av bolagets styrelse fick staten hälften av antalet styrelseplatser samt

rätten att tillsätta styrelsens ordförande. Samtidigt ålades ATG att

särskilt beakta de mindre travbanornas behov, liksom galoppsportens

speciella behov.

Sedan ATG:s tillkomst har mycket omfattande förändringar ägt rum, såväl

på spelmarknaden i stort som inom trav- och galoppsporten. Spelmarknaden

har sedan mitten av 1970-talet och fram till nu ökat väsentligt. Många

nya spelformer har införts och några spelformer har försvunnit.

Omsättningen hos de statliga spelbolagen Svenska penninglotteriet

aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst var år 1974 totalt ca 492 milj.

kr. resp. 633 milj. kr. och år 1988 ca 2 797 milj. kr. resp. 5 093 milj.

kr. För hästsporten var omsättningen ca 877 milj. kr. år 1974, varav ca

56 milj. kr. avsåg riksspel (V 65), ca 789 milj. kr. spel på travbanor

och ca 33 milj. kr. spel på galoppbanor. För år 1988 var omsättningen

totalt ca 5 360 milj. kr., varav ca 2 713 milj. kr. var riksspel, 2 544

milj. kr. banspel på travbanor och ca 103 milj. kr. banspel på

galoppbanor. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen mellan åren 1974

och 1988 motsvarar detta en volymmässig ökning av spelomsättningen för

hästsporten med 91 %, för Peninglotteriets lotterier med 78 % och för

Tipstjänsts spel med 152 %.

Spelutvecklingen för hästsporten är positiv både vad gäller banspel och

förtidsvad. Som exempel på utvecklingen under senare tid kan nämnas att

spelformen Dagens Dubbel infördes som förtidsvad år 1987 och rönte ett

stort intresse. År 1988 var omsättningen på detta spel (som förtidsvad)

ca 656 milj. kr. Utvecklingen i stort har för trav- och galoppsportens

del lett till en helt annan ekonomisk situation än den som rådde i

slutet av 1960-talet.

Även i sportsligt hänseende har en betydelsefull utveckling kommit till

stånd, särskilt tydligt inom travsporten. Svensk travsport är i dag av

hög internationell klass, både vad gäller yrkesutövarna inom sporten och

hästmaterialet. Till bilden hör också en numera mycket förnämlig svensk

uppfödning av travhästar, som knappast står något annat lands efter.

Denna utveckling har även lett till ett mera omfattande svenskt

deltagande i internationella sammanhang både vad gäller tävlingar och i

fråga om uppfödning. Också i andra avseenden kan man se tecken på

internationalisering, t.ex. i form av svenskt deltagande i och

anknytning till utvecklingen av datoriserade totalisatorsystem. Mot

bakgrund av den utveckling som i skilda avseenden ägt rum inom svensk

trav- och galoppsport under de senaste åren finner jag tiden nu mogen

att utvärdera denna utveckling och att pröva om den modell som skapades

genom bildandet av ATG fortfarande är ändamålsenlig. Detta bör ske genom

att en särskild utredare tillkallas.

Utredningsuppdraget

Utredaren bör i sitt arbete analysera och beskriva trav- och

galoppsportens samhällsekonomiska betydelse. I anslutning härtill bör

den internationalisering som beskrivits i det föregående särskilt tas

upp till behandling, vad avser såväl spel som sport och avelsverksamhet.

Utredaren bör pröva om denna utveckling föranleder några särskilda

förändringar gentemot det nuvarande arbetssättet. En särskild uppgift

blir härvid att bedöma om utvecklingen inom Europeiska gemenskapen (EG)

kan förväntas påverka förutsättningarna för spel, sport och uppfödning

inom trav och galopp.

En uppgift för utredaren bör vara att studera den ekonomiska

utvecklingen inom trav- och galoppsporten i allmänhet och för ATG i

synnerhet. Sett över hela perioden har utvecklingen i många avseenden

varit tillfredsställande. ATG uppvisade dock underskott åren 1986 --

1988. Detta bör ses i samband med etableringen av ett terminaliserat

ombudssystem, som dessutom föregåtts av en stark satsning på förbättrade

förhållanden för sportens aktiva utövare. Under år 1989 har emellertid

utvecklingen vänts till ett överskott och medfört en höjd soliditet för

bolaget. Vad gäller spelomsättningen så har denna utvecklats

tillfredsställande för ATG trots en klar stagnation för spelmarknaden

totalt sedan år 1988. Det bör dock noteras att omsättningen för trav-

och galoppsportens banspel liksom V 65 utvecklats mindre gynnsamt.

Även om ATG under senare år klarat ekonomin genom intäkter av nya

terminalspel och trots att den ekonomiska situationen i dag är en helt

annan än vid tiden för ATG:s tillkomst, kan det likväl konstateras att

trav- och galoppsporten fortfarande är sårbar.

Utredaren bör undersöka vilka faktorer som i första hand påverkat

resultatutvecklingen liksom vilken konsolideringsgrad man bör

eftersträva på en så speciell marknad som spelmarknaden. Härvid bör

utredaren ta del av de analyser som gjorts inom företaget och de beslut

i dessa frågor som fattats av bolagets styrelse, men även självständigt

analysera frågeområdet.

Vidare bör utredaren bedöma vad som för framtiden kan antas vara de

viktigaste resultatpåverkande faktorerna, liksom vilka av dessa som

direkt eller indirekt kan styras eller påverkas av företaget.

Utredaren skall även närmare studera frågan om banstrukturen. Trav- och

galoppsportutredningen konstaterade att om intresset för sporten viker

kan en strukturrationalisering t.o.m. komma att innebära en nedläggning

av banor. Intresset för sporten har emellertid hållits uppe samtidigt

som ATG allt sedan det första avtalet mellan staten och sporten ålagts

att beakta de mindre travbanornas och galoppsportens behov. Någon

nedläggning av banor har därför ej kommit i fråga. Å andra sidan har

inte heller några nya banor etablerats. Utredaren bör bedöma om en

ändring bör göras i de förutsättningar som i dessa strukturfrågor

hittills varit gällande för verksamheten. Därvid bör analyseras såväl de

sportsliga konsekvenserna som de ekonomiska effekterna. Särskilt bör

belysas konsekvenserna av förändringar i banstrukturen både när det

gäller nedläggning och nyetablering av banor.

En annan fråga som särskilt bör uppmärksammas gäller relationen mellan

trav- och galoppsporten. Den lösning som hittills valts innebär i

princip att de resurser som totalisatorspelet skapar ses som en gemensam

tillgång för trav- och galoppsporten, som sedan fördelas genom beslut om

olika fördelningssystem i ATG:s styrelse. De båda sportgrenarna är

mycket olika till sin omfattning och den totalt sett gynnsamma

ekonomiska utvecklingen har i hög grad varit ett resultat av en positiv

utveckling inom travsporten. Systemet kan å andra sidan ha inneburit att

galoppsporten inte haft tillräckliga ekonomiska incitament för en

gynnsam utveckling inom den egna sportgrenen.

Utredaren bör därför studera om det är möjligt att med en annan

uppläggning hålla trav- resp. galoppsportens ekonomier åtskilda från

varandra i högre grad än för närvarande. Då skulle galoppsportens

ekonomiska situation i högre grad bli beroende av spelutvecklingen inom

den egna sportgrenen. Analysen bör innehålla en bedömning av hur resp.

sportgren i nuläget påverkar sportens samlade ekonomi. Av särskild vikt

är att analysera de tänkbara effekterna på galoppsportens ekonomi både

på kort och lång sikt i händelse av ändrade relationer mellan

travsporten och galoppsporten. Därvid bör utredaren studera

galoppsportens förutsättningar att i ett längre tidsperspektiv nå en god

utveckling i en situation där man mer än i dag är hänvisad till att

förlita sig på resurser som skapats av galoppsporten själv.

Som redovisats i det föregående innebär den nuvarande situationen att

ATG helt ägs av trav- och galoppsportens centrala organisationer. Det

statliga inflytandet tillgodoses genom att staten har rätt att utse

hälften av antalet styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande. I

praktiken innebär detta att staten i en voteringssituation har majoritet

i bolagets styrelse utan att vara aktieägare. Utredaren bör studera om

detta förhållande kan ha några negativa effekter. I detta perspektiv och

med beaktande bl.a. av eventuella framtida förändringar vad gäller

banstrukturen och relationerna mellan travsporten och galoppsporten bör

utredaren överväga om det finns skäl som talar för en breddning av

ägarkretsen genom statligt delägande eller på annat sätt. Härvid bör

särskilt beaktas att företagets ekonomiska utveckling, vid sidan av vad

som händer inom sporten och inom företaget självt, i hög grad är

beroende av statliga beslut.

Utredaren skall i sitt arbete beakta strävanden efter en god utveckling

av sporten och med en rimlig geografisk spridning av verksamheten till

landets olika delar. Vidare bör utredaren beakta att sporten skall

bedrivas på ett från djurskyddssynpunkt bra sätt. Utredaren bör i sitt

arbete hålla nära kontakt med ATG, sportens centralorganisationer och

andra organisationer som kan komma att beröras av utredarens förslag.

Utredaren bör samråda med utredningen om skatt på vissa spel (dir.

1989:53).

För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning samt (dir. 1988:43) om beaktande av EG-aspekter.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och redovisas senast den 31

december 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som föredrar ärenden om totalisatorspel

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av den sportsliga och

ekonomiska utvecklingen inom trav- och galoppsporten, med särskild

inriktning på ATG:s verksamhet,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt den särskilde

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)