Dir. 1990:55

Översyn av den konstnärliga utbildningen i högskolan

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-09-13

Mitt förslag

Översyn behövs

Formerna för översynen

Uppdraget

Syfte

Uppgifter

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:55

Beslut vid regeringssammanträde 1990-09-13

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lägga fram

förslag till utvecklingsplan för den konstnärliga utbildningen i

högskolan.

Översyn behövs

I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil 10, s. 282) anmälde jag

att en översyn av den konstnärliga utbildningen inom högskolan behöver

göras:

"Det är angeläget att nu klarlägga vad som hänt med den konstnärliga

utbildningen sedan högskolereformen genomfördes. Det är också angeläget

att göra en jämförelse mellan likartade utbildningar vid olika

högskoleenheter, bl.a. för att få en bättre uppfattning om på vilket

sätt utbildningen bedrivs och hur resurserna utnyttjas vid de olika

enheterna. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om

en sådan översyn."

Jag hänvisade också till det arbete som då pågick med att se över de

statliga insatserna för att förbättra konstnärsskapets villkor. Den

översynen är numera avslutad och har lett till förslag i betänkandet

(SOU 1990:39) Konstnärens villkor. I betänkandet framhålls att den

konstnärliga högskoleutbildningen skall utredas särskilt. Inför detta

arbete görs i betänkandet vissa allmänna påpekanden om utbildningens

inriktning och omfattning.

Formerna för översynen

Arbetet med översynen måste till stor del göras i nära anslutning till

den berörda utbildningen och med hjälp av den sakkunskap som där finns.

En särskild utredare behövs för att svara för uppläggningen av arbetet

och för att sammanställa och bedöma resultatet.

Uppdraget

Avgränsning

I uppdraget ingår all konstnärlig utbildning som är finansierad med

medel från anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken. Detta

betyder utbildning vid danslinjen, designlinjen, fotograflinjen,

grafiska linjen, konsthantverkslinjen, kyrkomusikerlinjen, linjen för

fri konst, de olika linjerna vid konstfackskolan, mimlinjen,

musikdramatiska linjen, musikerlinjen, reklam- och kommunikationslinjen

och skådespelarlinjen samt påbyggnadsutbildningen i musik och vid

konsthögskolan. Dessutom ingår lokala och individuella linjer och

fristående kurser inom området. Undantagna är utbildningarna vid

dramatiska institutet. Utredaren bör samråda med den pågående särskilda

översynen av verksamheten vid dramatiska institutet (U 1989:01), en

översyn som i sig bör slutföras enligt nuvarande planering.

Utredaren behöver inte enbart begränsa sig till pågående verksamhet utan

kan också beakta de förslag till nya initiativ som finns inom högskolan.

Sambandet mellan konstnärlig och pedagogisk utbildning måste

uppmärksammas. Även om huvuduppgiften för uppdraget är den konstnärliga

utbildningen skall konsekvenserna av förslagen för den näraliggande

pedagogiska utbildningen också kunna redovisas.

Syfte

Det huvudsakliga syftet med översynen är att få underlag för en samlad

utvecklingsplan för högskolans konstnärliga utbildning med förslag om

utbildningens mål och inriktning, om utbildningsstrukturen samt om

fördelningen av ansvar och resurser. Utvecklingsplanen skall rymmas inom

ramen för de samlade resurser som redan står till förfogande för

utbildningen. I övrigt anser jag det angeläget att utvecklingsplanen kan

utformas fritt, utan givna förutsättningar eller konventionella hänsyn.

Verksamheten inom de olika konstnärliga uttrycksformerna (musik, teater,

bildkonst etc) utvecklas mot en allt större differentiering, bl.a. på

grund av ett växande internationellt inflytande. Differentieringen

kommer till uttryck på olika sätt, dels som betoning på fördjupning och

specialisering inom ett verksamhetsområde, dels som inriktning på

gränsöverskridanden och olika slags blandformer mellan uttrycksformerna.

Kulturpolitiska ambitioner, t.ex. när det gäller verksamhet riktad till

barn och ungdom, bidrar också till differentieringen.

Detta ställer höga krav på högskolans konstnärliga utbildning. Det

ställer krav på variation och profilering. Samtidigt måste den

konstnärliga utbildningen liksom all annan högskoleutbildning svara mot

krav på hög kvalitet och likvärdighet.

Det är mot denna bakgrund som jag anser det angeläget att nu göra en

analys av vad som hänt med den konstnärliga utbildningens mål och

inriktning under åren efter högskolereformen. Frågan är om det nuvarande

samlade utbildningsutbudet på bästa sätt tillgodoser de olika krav som

ställs på utbildningen. Högskolereformen kan ha bidragit till en viss

likformighet som innebär att utrymmet för variation och profilering

efter förutsättningar och intressen i olika utbildningsmiljöer inte

tagits till vara fullt ut. Reformen kan också ha bidragit till att

avståndet har vidgats mellan utbildningen och den konstnärliga

yrkesutövning som utbildningen förbereder för.

Det är också angeläget att klargöra om utbildningsstrukturen i stort är

rätt avvägd. Med utbildningsstrukturen avser jag å ena sidan

förhållandet mellan grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser

för fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, å andra

sidan uppdelningen av grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och

deras omfattning och dimensionering.

Ett tredje syfte med uppdraget gäller ansvars- och resursfördelningen.

Jag anser det viktigt att få bedömt om ansvaret för utbildningen är

fördelat på ett riktigt sätt mellan olika högskoleorter och

högskoleenheter för att därmed också kunna avgöra om utbildningsanslagen

är lämpligt avvägda både mellan utbildning av olika slag och mellan

högskoleorter och högskoleenheter.

Uppgifter

I arbetet bör ingå att göra en samlad beskrivning av de olika

utbildningarna i dag och av utvecklingen på området sedan

högskolereformen genomfördes. Beskrivningen skall innehålla en bedömning

och utvärdering av utbildningens mål, inriktning och resultat och göra

det möjligt att jämföra läget för utbildningen på olika orter i landet.

En av uppgifterna i inledningsfasen blir att beräkna den ekonomiska ram

inom vilken översynen och därav föranledda förslag skall göras.

Utredaren skall också beskriva hur resurserna används och hur de

fördelas på olika typer av lärarstöd och på andra ändamål. Denna del av

arbetet bör genomföras i nära kontakt med högskoleutredningen (U 1989:2)

som tillkallats för att utreda vissa undervisningsfrågor i högskolan.

Högskoleutredningen arbetar bl.a. med en undersökning av lärarstödet i

högskolan, en undersökning som också bör vara användbar i analysen av

förhållandena inom den konstnärliga högskoleutbildningen.

Rekryteringen till utbildningen skall beskrivas. De sökandes ålder och

erfarenhet liksom de teoretiska och konstnärliga förkunskaper som de

numera har när de antas till utbildningen är av betydelse vid prövningen

av frågan om grundutbildningens omfattning.

I detta sammanhang kommer förhållandet mellan högskolans konstnärliga

utbildning och konstnärlig utbildning utanför högskolan att behöva

uppmärksammas. Även i fortsättningen kommer nämligen en icke oväsentlig

del av den konstnärliga utbildningen att ske utanför högskolan.

Högskolans konstnärliga utbildning är bl.a. direkt beroende av att

utbildning utanför högskolan ger de sökande till högskolan de

förkunskaper som de anses behöva för att kunna bli antagna till

högskoleutbildningen.

I det fortsatta arbetet bör den särskilda utredaren diskutera den

framtida utvecklingen med de berörda utbildningarna och därefter ställa

samman den utvecklingsplan som är syftet med översynen.

Utvecklingsplanen skall kunna ligga till grund för beslut om vilka

utbildningslinjer som skall finnas, liksom också utbildningslinjernas

mål och inriktning, studietid samt utbildningens dimensionering och

lokalisering. Förutsättningarna för att uppnå ett tätare samband och

samarbete mellan utbildningen och kulturlivet, i första hand

kulturlivets institutioner, skall belysas. Den avvägning som jag

tidigare nämnt mellan olika typer av utbildning bör också framgå av

planen. Förslag till fördelning av utbildningsuppgifter och resurser

mellan olika högskoleorter och högskoleenheter bör finnas med. En

tidsplan för genomförandet av förslagen bör anges.

I sin bedömning av utbildningens dimensionering skall utredaren bl.a. ta

hänsyn till den framtida arbetsmarknadens behov. Utredaren skall i denna

fråga bygga på redan tillgängligt utredningsmaterial, bl.a. den

beskrivning som ingår i betänkandet (SOU 1990:39) Konstnärens villkor.

Inom regeringskansliet har ett arbete påbörjats som rör den

institutionella organisationen för den konstnärliga utbildningen i

Stockholm. Detta arbete bör slutföras inom ramen för det nu aktuella

uppdraget.

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till samtliga

kommitter och särskilda utredare angående utredningens förslag och

konsekvenser och direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av

EG-aspekter.

Översynen skall vara avslutad i sådan tid att regeringen kan ta

ställning till förslagen inför den budgetperiod som inleds med

budgetåret 1993/94. Detta betyder att uppdraget i sin helhet skall vara

slutfört senast vid utgången av februari 1992.

Hemställan

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar

chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att se över den konstnärliga utbildningen i

högskolan,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.