Dir. 1990:69

Utredning av vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-08

Dir. 1990:69

Beslut vid regeringssammanträde 1990-11-08

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför.

1 Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att

-- utvärdera det nya finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringen

som infördes den 1 januari 1989,

-- analysera konsekvenserna av och föreslå formerna för en höjning av

egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen,

-- föreslå åtgärder för att förenkla det gällande systemet för att

utjämna medlemsavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen.

2 Bakgrund

I november 1985 tillkallade dåvarande chefen för

arbetsmarknadsdepartementet en särskild utredare (A 1985:04) med uppdrag

att göra en översyn av vissa frågor rörande arbetslöshetsersättningen

(a-kassekommittén). Utredningen ledde bl.a. till ett nytt

finansieringssystem för arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1987/88:114, AU

18, rskr. 387).

I ovanstående proposition angavs att en utvärdering av det nya

finansieringssystemet skulle ske efter några års tillämpning. Systemet

bör därför nu utvärderas och eventuella brister rättas till. Dessutom

bör möjligheten prövas att förenkla systemet för utjämning av

medlemmarnas avgifter inom försäkringen.

Överhettningen under senare år i den svenska ekonomin har bl.a. via

lönebildningen lett till stigande inflation, försvagad tillväxt och ett

otillräckligt sparande. Den ekonomiska utvecklingen innebär stora risker

för en utdragen kostnadskris med höga räntor och stigande arbetslöshet.

Regeringen har därför i 1990 års kompletteringsproposition (prop.

1989/90:150 bil. 1) angivit ett handlingsprogram i tio punkter för att

komma till rätta med den överhettade ekonomin. Under punkten åtta i

handlingsprogrammet finns åtgärder för att dämpa den privata

konsumtionen. Där anges att som ett led i finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringssystemet egenavgiften, dvs. den del av medlems

avgiften som skall bidra till finansieringen av

arbetslöshetsförsäkringen, bör höjas. Det slås fast att avgifternas

andel av finansieringen bör öka från 5 % till l0 %. Den närmare

utformningen och konsekvenserna av en höjning av egenavgiften bör nu

utredas.

Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas för att se över

de frågor som jag nu har berört.

3 Utredningsuppdraget

Det nya statsbidrags- och finansieringssystemet för

arbetslöshetsförsäkringen, som infördes den 1 januari 1989, innebär

bl.a. att staten förskotterar viss del av arbetslöshetsersättningen till

de erkända arbetslöshetskassorna. Finansieringen av ersättningen sker

genom arbetsgivar - och medlemsavgifter. Statsbidraget betalas ut till

arbetslöshetskassorna i direkt samband med utbetalningen av

arbetslöshetsersättningen. Arbetslöshetskassornas fonder behövde på

grund härav inte längre vara en del i arbetslöshetskassornas ekonomiska

system. Arbetslöshetskassornas fonderingskrav upphörde och befintliga

fonder upplöstes.

Medlemmarna skall till viss del finansiera kostnaderna för

arbetslöshetsersättningen. Detta sker via en finansieringsavgift som

infördes fr.o.m. år 1989. Denna betalas månatligen av kassorna till

arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Vidare infördes samtidigt en

utjämningsavgift och ett utjämningsbidrag för att minska spännvidden i

medlemsavgifter mellan de olika arbetslöshetskassorna. Denna avgift

inbetalar kassorna en gång per år.

De erkända arbetslöshetskassorna skall ta ut avgifter av sina medlemmar

för ovan angivna kostnader. Avgifterna fastställs särskilt för varje

arbetslöshetskassa efter godkännande av AMS och varierar för närvarande

mellan 10 och 50 kr. per månad och medlem.

Fr.o.m. år 1989 finansierar medlemmarna i arbetslöshetskassorna följande

kostnader:

-- arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader

-- finansieringsavgift

-- utjämningsavgift.

Finansieringsavgiften uppgår per medlem och år till 35 % av den

genomsnittligt utbetalda dagpenningen i resp. arbetslöshetskassa.

Utjämningsavgiften uppgår per medlem och år till 3 % av gällande högsta

dagpenning. Utjämningsavgifterna fördelas i form av utjämningsbidrag

till arbetslöshetskassor som har hög arbetslöshet eller ett medlemstal

som understiger 10 000 och som har höga administrationskostnader.

Utjämningsavgiften skall vid överskott återbetalas till

arbetslöshetskassorna när utjämningsbidraget har betalats ut i sin

helhet.

Avsikten med det nya finansieringssystemet var bl.a. att skapa en

enklare och mer lätthanterlig finansieringsordning.

Finansieringssystemet har varit i funktion i snart två år och viss

erfarenhet har vunnits. Utredaren skall därför utvärdera systemet i sin

helhet inkl. de nya utbetalningsrutiner som AMS och

arbetslöshetskassorna har utvecklat för att systemet praktiskt skall

kunna fungera. Finner ut redaren brister i systemet skall han föreslå

förbättringar.

I en mellan regeringen och folkpartiet träffad överenskommelse om

ekonomisk politisk åtstramning ingick som ett inslag en sänkning av

statsbidraget till arbetslöshetskassorna. I 1990 års

kompletteringsproposition redovisades att egenavgiften bör höjas från 5

% till 10 %. Utredare skall föreslå formerna för en sådan höjning.

Utredaren skall vidare analysera konsekvenserna av en höjning av

egenavgiften för medlemmarna, arbetslöshetskassorna, de bakomliggande

intresseorganisationerna och arbetsmarknadens funktionssätt.

Systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag infördes för att

utjämna skillnaderna i medlemsavgifterna för att på så sätt få mer

rättvisa medlemsavgifter.

Effekterna av utjämningsbidragen upplevs som svåra att överblicka.

Bidragen baserar sig på faktorer som ligger bakåt i tiden men får effekt

på framtida avgifter. Utredaren bör pröva om det går att ytterligare

förenkla systemet med utjämningsavgift och utjämningsbidrag . Utredaren

skall i detta sammanhang pröva om bidragen har den utjämnande effekt som

åsyftas eller om åtgärder bör vidtas för att utveckla systemet i detta

avseende. Liksom nu skall gälla att utjämningen till fullo skall betalas

med avgifter från arbetslöshetskassorna.

4 Arbetsformer

Den särskilde utredaren bör bedriva arbetet skyndsamt och redovisa sitt

uppdrag senast den 31 maj 1991.

Utredarens förslag får inte innebära ökade kostnader för staten.

Utredaren skall beakta de direktiv (dir. 1984:5 och 1988:43) som

utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar mig

-- att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att göra en översyn av

vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen,

-- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

-- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.