Dir. 1990:80

Barnombudsman

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:80

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Statsrådet Lindqvist anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att närmare utreda

förutsättningarna att tillsätta en statligt utsedd barnombudsman.

Utredningen skall även avse arbetsuppgifternas innehåll, de

organisatoriska formerna för verksamheten samt de finansiella

förutsättningarna.

Bakgrund

Grundvalen för den svenska familjepolitiken är att föräldrarna har det

främsta ansvaret för barnet och dess försörjning. Samhället kan inte och

skall inte ersätta föräldrarna. Däremot kan samhället stödja och

komplettera föräldrarna i deras uppgift att ge barnen goda

förutsättningar för sin utveckling.

Den svenska familjepolitikens inriktning stämmer väl överens med den

konvention om barnets rättigheter som FNs generalförsamling antog den 20

november år 1989. Sverige har som ett av de första länderna, utan

förbehåll, ratificerat denna konvention.

Genom tillträdet till konventionen förbinder sig länderna att respektera

och främja barns rättigheter. Vidare åtar sig länderna att göra

konventionens bestämmelser allmänt kända bland såväl vuxna som barn. Det

finns nu skäl att pröva om och på vad sätt en tjänst som barnombudsman

kan främja Sveriges strävanden att förstärka barns rättigheter i

konventionens anda.

I Sverige lever de flesta barn och ungdomar under goda livsbetingelser.

Den generella välfärdspolitiken ger förutsättningarna för a tt barn

skall kunna växa upp och utvecklas under goda förhållanden.

Föräldraförsäkring, barnomsorg och skola är väl utbyggda. Mödra - och

barnhälsovården har bidragit till att barnadödligheten pressats tillbaka

till en internationellt sett mycket låg nivå.

Trots den generellt sett positiva utvecklingen av barns och ungdomars

levnadsvillkor finns det dock grupper som lever under svåra förhållanden

som kräver särskild uppmärksamhet. Tendenser finns att dessa barn hamnar

i allt svårare förhållanden. För att motverka sådana tendenser fordras

att samhället inte bara ger stöd till det enskilda barnet och dess

familj utan också att större hänsyn tas till barnen i

samhällsplaneringen. För att detta skall kunna ske fordras att barns och

ungdomars egna åsikter får komma fram och beaktas i högre grad än vad

som är fallet i dag. Kunskaper om barns och ungdomars uppväxtvillkor bör

också systematiskt tas tillvara i samhällsplaneringen. Barnperspektivet

måste föras fram på ett mer planerat och effektivt sätt.

I budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 har redovisats ett förslag

från barnmiljörådet om att en särskild barnombudsmannafunktion skulle

knytas till rådet. Jag anförde därvid att frågan om en eventuell

barnombudsmannafunktion behöver belysas ytterligare.

Socialutskottet (SoU 1989/90:17) har vid behandlingen av

budgetpropositionen och ett antal motioner understrukit att utskottet

ser positivt på åtgärder som syftar till en bättre bevakning av barnens

intressen. Inrättandet av en centralt placerad barnombudsmannatjänst kan

enligt utskottet vara en sådan åtgärd. Flera olika funktioner kan

knytas till en sådan ombudsman, t.ex. att skapa opinion i olika frågor

som är viktiga för barn. Utskottet anför att förutsättningarna för att

inrätta en statlig barnombudsmannatjänst bör utredas ytterligare.

Utredningen bör förutom arbetsuppgifterna för en barnombudsman ta upp

avgränsningar och samordning med andra myndigheter och organisationer

samt organisationsformer för och finansiering av en barnombudsman.

Utredaren bör också beakta den översyn av ungdomsfrågorna som kommer att

ske i civildepartementet. Sveriges åtaganden genom ratificeringen av

FNs barnkonvention bör enligt utskottet beaktas.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av vad jag nu anfört finns det skäl att ytterligare utreda

förutsättningarna för tillsättandet av en statligt utsedd barnombudsman.

Barn- och ungdomsdelegationen företräder barns och ungdomars intressen

på väsentliga områden.

I socialtjänstlagen är kommunernas ansvar för att barn och ungdom skall

kunna växa upp under trygga och goda förhållanden tydligt fastlagt. Där

anges också att barn som behöver särskilt stöd skall få sådant stöd.

Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet och

länsstyrelserna skall se till att socialnämnderna fullgör sina

uppgifter.

Riksdagens ombudsman (JO) har till uppgift att utöva tillsyn över

kommunens handläggning bl.a. vad gäller ärenden om behandling av barn

och ungdom enligt socialtjänsten. Justitiekanslern har med JO

sammanfallande tillsynsskyldighet.

Tillkomsten av en barnombudsman får inte innebära att kommunernas eller

tillsynsmyndigheternas ansvar minskas.

En barnombudsman bör bl.a. ha till uppgift att företräda barn och

ungdomar i den allmänna debatten och i kontakter med kommuner och andra

myndigheter verka för att barns och ungdomars behov uppmärksammas och

tillgodoses. Detta gäller i särskilt hög grad de barn och ungdomar som

lever under svåra förhållanden. Vidare bör ombudsmannen kunna ge råd som

riktar sig till barn och ungdomar i sådana situationer. Arbetet bör

kunna ske i samverkan med frivilliga organisationer som är verksamma

inom området. Utredningen bör komma med förslag om vilka arbetsuppgifter

en barnombudsman bör ha och hur en avgränsning kan göras såväl mot

myndigheter som mot frivilliga organisationer.

Olika förslag har framförts om hur en barnombudsmannafunktion skall

kunna organiseras. Utredaren skall utgå från att staten skall utse

barnombudsmannen. Barnombudsmannen skall inte uppfattas som företrädare

för myndigheters eller intresseorganisationers verksamhet. Allmänna

barnhuset är ett exempel på en fristående institution som har lång

erfarenhet av att verka för barn och ungdomar som lever under svåra

förhållanden och dessa erfarenheter bör tas tillvara.

Utredaren bör även belysa de ekonomiska förutsättningarna för att

tillsätta en barnombudsman, vilka områden barnombudsmannen med

tillhörande kansliresurser bör täcka samt föreslå hur funktionen skall

finansieras.

Utredningen skall beakta de erfarenheter på området som finns framför

allt i Norge.

Utredningen skall vara slutförd senast den 1 oktober 1991.

För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning samt beaktande av EG-aspekten (dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

barn- och familjefrågor

att tillkalla en utredningsman med uppdrag att närmare utreda

förutsättningarna för en statligt utsedd barnombudsman,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredningsmannen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta femte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.