Dir. 1990:81

Översyn av länsbostadsnämnderna

Innehåll

Mitt förslag

Länsbostadsnämndernas nuvarande arbetsuppgifter m.m.

Behovet av översyn

Översynens innehåll

Ramar för översynen

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir 1990:81

Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 1990.

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över

länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering med

anledning av riksdagens beslut om ny bostadsfinansiering.

Länsbostadsnämndernas nuvarande arbetsuppgifter m.m.

Länsbostadsnämnder finns i alla län utom Gotlands län. I Gotlands län

fullgörs länsbostadsnämndens uppgifter av länsstyrelsen. Boverket är

chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Länsbostadsnämnden är länsmyndighet för frågor om statens stöd till

bostadsförsörjningen. Nämnden prövar ärenden om lån och bidrag enligt

särskilda föreskrifter samt beslutar i frågor som boverket överlämnat

till nämnden. Inom sitt verksamhetsområde skall länsbostadsnämnden också

bevaka statens rätt vid och utanför domstol, i den mån boverket inte

förbehållit sig denna uppgift. Nämnden skall dessutom lämna enskilda

personer råd och upplysningar i juridiska frågor som har att göra med

anskaffning och innehav av småhus.

Länsbostadsnämnden består av en länsbostadsdirektör och normalt fem

andra ledamöter jämte ersättare för dessa. Nämnden har ett kansli som

leds av länsbostadsdirektören.

Länsbostadsnämnden beslutar i en lång rad låne- och bidragsfrågor. Det

gäller bl.a. bostadslån och räntebidrag för ny- och ombyggnad av

bostadshus, tilläggslån för ombyggnad och reparation av sådana hus samt

räntestöd för underhåll m.m. av sådana hus. Det gäller vidare olika

typer av statligt förvärvsstöd, främst förvärvslån och räntebidrag till

flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Nämnden beslutar också om vissa

andra typer av bidrag, såsom bostadsanpassningbidrag i vissa fall,

återställningsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning av

bostadsområden samt ungdomsbostadsstöd.

Länsbostadsnämnden prövar vidare överklaganden av vissa kommunala beslut

om bidrag. Det gäller främst bostadsbidrag och bostadsanpassningsbidrag.

Länsbostadsnmnden har också hand om den praktiska förvaltningen av alla

lån som nämnden beviljar. Uppgiften omfattar förvaring av lånehandlingar

och lånesäkerheter samt bevakning och indrivning av lånefordringar.

Sedan den 1 juli 1989 utförs dessa uppgifter formellt på uppdrag av

Staten Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och för bolagets räkning.

Organisatoriskt är länsbostadsnämndernas kanslier indelade i en teknisk

och en administrativ avdelning. Den tekniska avdelningen svarar för

handläggning av ansökningar om lån och bidrag. Den administrativa svarar

för handläggning av utbetalningsärenden och för förvaltning av

utestående lån.

Antalet tjänster vid länsbostadsnämnderna varierar från nämnd till

nämnd. Den minsta nämnden har för närvarande 12 tjänster och den största

har 60 tjänster. Länsbostadsnämndernas personalstat uppgår till totalt

ca 440 tjänster innevarande budgetår.

Behovet av översyn

På regeringens förslag har riksdagen beslutat (prop. 1990/91:34, BoU4,

rskr.92) om införande av en nytt bostadsfinansieringsystem senast den 1

juli 1992. Beslutet innebär bl.a. att man slopar den nuvarande ordningen

med ett statligt eller statligt reglerat bostadslån, dvs. sådana lån som

i dag kan beviljas av länsbostadsnämnden för ny- eller ombyggnad av

bostäder och som utgör en förutsättning för statliga räntebidrag till

kostnaden för ränta på bostadslånet och den underliggande krediten. I

stället införs ett stödsystem som bygger på att hela lånebehovet för ett

ny- eller ombyggnadsprojektet skall tillgodoses på den allmänna

lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten.

Som jag antytt i det föregående innebär den nuvarande ordningen ett nära

samarbete mellan å ena sidan boverket/länsbostadsnämnderna och å andra

sidan SBAB i lånefrågor. Boverket/länsbostadsnämnderna sköter

lånebeviljandet och SBAB sköter utbetalningar av lån. SBAB sköter också

den centrala låneförvaltnngen, medan länsbostadsnämnderna sköter

förvaltningen regionalt.

För länsbostadsnämndernas del betyder riksdagsbeslutet att deras

nuvarande verksamhet med bostadslån och utbetalning av bostadslån

upphör. Detsamma gäller för kommunernas förmedling av sådana lån. Den

enda direkta långivning som nämnderna och kommunerna i fortsättningen

kommer att ombesörja resp. förmedla blir anslagsfinansierade lån av

typen ränte- och amorteringsfria lån, såsom tilläggs lån för ombyggnad

och reparation av bostadshus m.m.

För SBAB innebär riksdagsbeslutet att bolagets nuvarande ensamrätt på en

del av ny- och ombyggnadslånefinansieringen kommer att försvinna. Enligt

beslutet skall bolaget medverka i finansieringen av bostadsproduktionen

på samma villkor som andra kreditinstitut. För bolagets del betyder

detta bl.a. att man nu måste komplettera sin organisation för upplåning

och central hantering av låneförvaltning med en organisation för

utlåning.

För länsbostadsnämnderna innebär omläggningen av den statliga

bostadsfinansieringen dessutom att nya uppgifter tillförs. Som en allmän

förutsättning för statligt bostadsstöd i olika former kommer det att

krävas att länsbostadsnämnden genom ett särskilt intygssystem prövar när

ett projekt uppfyller de bostadspolitiska krav som ställs. Vidare blir

det en uppgift för nämnden att besluta om investeringsbidrag för

bostadsbyggande, vissa skattekompenserande räntebidrag och s.k.

realräntebidrag.

Riksdagens beslut om ny bostadsfinasiering innebär sammantaget betydande

förändringar av länsbostadsnämndernas arbetsuppgifter. En översyn

behöver därför nu göras av nämndernas organisation, arbetsformer och

dimensionering. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Översynens innehåll

Det nya finansieringssystemet innebär att långivningen helt fri kopplas

från subventionssystemet. Den statliga bostadsadministrationen måste då

bli neutral i förhållande till olika kreditinstitut.

Länsbostadsnämndernas roll som regionala organ åt SBAB bör därför

upphöra. Därmed försvinner emellertid en betydande arbetsuppgift för

nämnderna. Utredaren bör - med utgångspunkt i de tider som statsmakterna

beslutat för genomförande av det nya finansieringssystemet - lägga

förslag om hur kvarvarande och nya uppgifter bör organiseras och

handhas.

Utredaren bör snarast ta upp överläggningar med SBAB för att klarlägga

bolagets intentioner i fråga om den lånehantering som nämnderna i dag

sköter åt SBAB. Möjligheten att erbjuda personal vid de nuvarande

länsbostadsnämnderna arbetsuppgifter inom en framtida SBAB-organisation

bör tas till vara.

Inom den nuvarande ordningen pågår uppbyggnaden av ett gemensamt

datasystem mellan SBAB och boverket/länsbostadsnämnderna. Nyordningen

innebär att det krävs ett självständigt ADB-system för boverkets och

nämndernas hantering av ärenden om statliga subventioner m.m. Jag kommer

i annat sammanhang att föreslå att boverket ges i uppdrag att skyndsamt

utveckla de nödvändiga systemen. Utredaren bör följa detta arbete och

beakta ADB-systemets möjligheter vid sina överväganden.

Det nya finasieringssystemet kommer att genomföras i två etapper. I en

första etapp kommer det att gemföras för nya ny- och om byggnadsprojekt

och i en andra för äldre hus. Utredaren bör lämna förslag till de

organisatoriska lösningar som krävs i samband med en etappvis

omläggning.

Den uppgiftsfördelning som i dag gäller mellan länsbostadsnämnden och

boverket i fråga om olika stödverksamheter bör också ses över. Utredaren

bör här ha som mål att åstadkomma en ordning som bedöms ändamålsenlig i

det nya finasieringssystemet och som kan ge den största

rationaliseringsvinsten.

Utredaren bör vidare överväga hur den statistik och det analysarbete som

i dag görs på nämnderna kan utvecklas Målet bör vara att arbetet skall

komma även andra till godo. Utredaren bör lämna för slag på i vilka

former detta bör ske.

Utredaren bör även i övrigt överväga vilka ändringar i nämndernas

verksamhet och arbetsformer som kan behöva göras med anledning av det

nya bostadsfinansieringssystemet. Utbildningsbehovet för personalen vid

nämnderna bör särskilt studeras. Målet bör vara att uppnå hög

effektivitet i nämndverksamheten.

Ramar för översynen

Översynen bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör redovisa sina

överväganden och förslag senast den 2 maj 1991.

Utredaren bör bedriva sitt arbete i kontakt med statskontoret och den

särskilda utredare inom bostadsdepartementet som har i uppdrag att se

över de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen.

Utredaren bör vidare informera berörda huvudorganisationer samt ge dem

tillfälle att framföra synpunkter både vid arbetets början och under

dess gång.

Utredaren skall beakta regeringens allmänna direktiv (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppgift att se över länsbostadsnämndernas organisation,

arbetsformer och dimensionering med anledning av riksdagens beslut om ny

bostadsfinansiering,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.