Dir. 1990:83

Myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång m. m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Mitt förslag

Bakgrund

Nuvarande förhållanden

Den regionala stödorganisationen

Specialskolor m.m.

Statens institut för läromedel

Skolöverstyrelsen

Uppdraget

Uppgifter

Kompetensfrågor

Avgränsnings- och samverkansfrågor

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:83

Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20

Statsrådet Persson anför

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels lägga fram

förslag till organisation av en ny myndighet för det statliga stödet för

handikappade elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av

denna myndighet.

Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser för

elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen härför.

Vidare skall myndigheten svara för utveckling och produktion av

läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt utgöra

förvaltningsmyndighet för specialskolorna.

Bakgrund

Riksdagen har lagt fast riktlinjer för en mål- och resultatorienterad

styrning av skolväsendet (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Det

statliga ansvaret för skolväsendet koncentreras till att lägga fast mål

och riktlinjer för verksamheten samt att följa och utvärdera den.

Huvudmännen, i de flesta fall kommunerna, svarar för genomförandet av

skolverksamheten. Ett statligt bidrag utgår till huvudmännen i form av

ett verksamhetsstöd.

Riksdagen har i anslutning härtill beslutat om att inrätta nya

myndigheter för den statliga skoladministrationen och att avveckla

skolöverstyrelsen (SÖ), länsskolnämnderna och statens institut för

läromedel (SIL).

Jag har tidigare tillkallat en särskild utredare (dir. 1990:60, 77) för

att lägga fram förslag om ny organisation för en av myndigheterna,

skolverket, och förbereda genomförandet av denna organisation.

Skolverkets uppgifter skall omfatta huvudsakligen två områden,

utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av

skolverksamheten.

Den andra myndigheten, här kallat institutet, skall ansvara för

särskilda uppgifter som rör stöd till elever med handikapp inom

skolväsendet samt ha förvaltningsansvaret för specialskolorna.

Nuvarande förhållanden

De flesta barn och ungdomar med handikapp går numera i den vanliga

grundskolan och i gymnasieskolan. Målet är också att elever med

handikapp skall integreras i den vanliga skolan. Kommunerna har också på

samma sätt som för övriga barn ansvaret för de handikappade barnens

skolgång.

De statliga insatserna är koncentrerade till sådana områden där det

krävs särskilda insatser för att elever med handikapp skall få så långt

det är möjligt likvärdiga förutsättningar som övriga elever att

genomföra sin skolgång. Det är frågan om sådaa insatser där det inte kan

anses skäligt att den enskilda kommunen skall klara uppgiften eller där

det förutsätts särskilda åtgärder för att tillförsäkra elever med

handikapp ett tillfredsställande utbud av läromedel m.m. Insatserna

omfattar särskild sakkunskap till stöd för enskilda elevers skolgång,

regionala samordningsinsatser och framtagning av läromedel, statliga

resurscentrer och specialskolor m.m.

Det statliga ansvaret för dessa frågor är delat mellan olika

myndigheter. Myndigheterna skall var och en på olika sätt främja de

handikappade elevernas skolgång men har samtidigt andra uppgifter

utanför handikappområdet.

Nuvarande fördelning framgår av följande redovisning.

Den regionala stödorganisationen

Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om

undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1 april 1984

indelat i fem planeringsregioner. I varje region finns en

planeringsberedning som skall samordna och planera insatserna så att

befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.

Planeringsberedningarna är inte egna myndigheter utan knutna till

huvudortens länsskolnämnd. Länsskolnämnden utser beredningens ledamöter

varvid samtliga länsskolnämnder i regionen skall vara företrädda i

beredningen. Det är också huvudortens länsskolnämnd som svarar för den

administrativa ledningen av verksamheten. En planeringsberedning finns

knuten till länsskolnämnderna i Malmö, Göteborg, Örebro, Stockholm och

Umeå.

Planeringsberedningarna har till uppgift att samordna insatserna i

regionen för elever med handikapp i grundskolan, specialskolan,

sameskolan och gymnasieskolan och elever med flerhandikapp i särskolan.

Vid behov kan beredningarna även samordna insatserna för studerande med

handikapp i kommunal utbildning för vuxna -- grundvux eller komvux --

och studerande med flerhandikapp i vuxenutbildningen för psykiskt

utvecklingsstörda -- särvux. Planeringsberedningarna skall fortlöpande

samarbeta med specialskolorna, landstingets hörselvårdskonsulenter och

regioninstitutionerna för rörelsehindrade.

Vid länsskolnämnden på varje regions huvudort finns en tjänst som

handikappkonsulent med uppgift att samordna åtgärderna inom regionen för

elever med handikapp samt att biträda planeringsberedningarna. Därutöver

finns det ytterligare ett antal tjänster som konsulent på

länsskolnämnderna. Dessutom finns konsulenter för dövblinda vuxna och

för synskadade förskolebarn. Konsulenterna biträder med rådgivning och

stöd i verksamheten för de handikappade elevernas skolgång. Sammanlagt

omfattar den regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna ca 110

tjänster.

Specialskolor m.m.

Även om de flesta barn med handikapp är integrerade i det allmänna

skolväsendet finns det fortfarande vissa särskilda skolformer för en del

elever. Staten är huvudman för åtta specialskolor som svarar för

undervisningen av barn som inte kan följa undervisningen i grundskolan,

därför att de är synskadade, döva, hörsel- eller talskadade.

De statliga specialskolorna finns i Örebro, Stockholm, Lund, Vänersborg,

Härnösand, Gnesta och Sigtuna. Skolorna finansieras över statsbudgeten.

Hemkommunen betalar ersättning till staten för de elever som går i

specialskolan.

På gymnasial nivå finns ingen särskild skolform för elever med

handikapp. Staten har emellertid träffat avtal dels med Stockholms,

Göteborgs och Umeå kommuner om att i den kommunala gymnasieskolan

anordna speciell undervisning för svårt rörelsehindrande, dels med

Örebro kommun beträffande undervisning för döva och hörselskadade

elever. Förutom bidrag från staten utgår ersättning från elevens

hemkommun.

Vid Tomtebodaskolan i Stockholm samt vid specialskolorna i Örebro

(Ekeskolan), Gnesta och Sigtuna finns specialpedagogiska resurscentrer.

Statens institut för läromedel

Den 1 juli 1987 slogs statens institut för läromedelinformation och

rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel samman till den nuvarande

myndigheten, statens institut för läromedel (SIL). En särskild

läromedelsnämnd är knuten till myndigheten.

SIL fastställer basläromedel, utför genom läromedelsnämn den granskning

av läromedel samt informerar om läromedel. SIL skall dessutom främja

utveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp, barn

med handikapp i förskolan, för minoritetsspråk- och

invandrarundervisning samt för hemspråksträning i förskolan.

Huvuddelen av SIL:s resurser är knutna till de fyra rikscentralerna för

pedagogiska hjälpmedel för handikappade -- belägna i Örebro, Göteborg,

Solna och Umeå.

Skolöverstyrelsen

SÖ svarar som central myndighet för olika handikappfrågor inom

grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, inkl. folkhögskolorna

och folkbildningen. SÖ är vidare förvaltningsmyndighet för

specialskolan. SÖ:s ansvarsområde omfattar också särskolan.

Uppdraget

Enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) skall till

den nya myndigheten -- här kallat institutet -- föras de uppgifter som

rör stöd till elever med handikapp inom skolväsendet. Det innebär i

första hand att den regionala, pedagogiska stödorganisationen,

förvaltningsansvaret för specialskolan samt de delar av statens institut

för läromedel (SIL) som är inriktade mot handikappområdet förs dit.

Beslutet innebär också att SIL avvecklas och att de delar av

verksamheten som inte avser handikappade elevers skolgång förs till det

nya skolverket.

Uppgifter

Uppdraget innebär att lägga fram förslag om en samlad organisation för

de statliga insatser som görs för att ge stöd åt elever med handikapp

inom skolväsendet. Det är frågan om sådana insatser som ligger utanför

dels vad som normalt kan anses tillhöra den enskilda kommunens ansvar,

dels de uppgifter som enligt ovannämnda beslut om ansvaret för skolan

åvilar det nya skolverket. I uppdraget ingår att föreslå hur den

statliga verksmheten på området skall ledas och organiseras.

Uppdraget innebär att ge verksamhetsområdena en väl sammanhållen

organisation som på ett rationellt och effektivt sätt kan tillgodose

behov av stöd åt elever med handikapp. I uppdraget bör också ingå att

pröva om den verksamhet för vuxna med handikapp som nu bedrivs inom SÖ

helt eller delvis skall inordnas i institutet, bl.a. med hänsyn till

förestående reformer på folkbildningsområdet.

Utredaren skall redovisa hur den pedagogiska stödorganisation skall

utformas och samordnas för att även i fortsättningen utgöra ett

effektivt stöd för de handikappade eleverna och deras lärare.

Institutet skall vara förvaltningsmyndighet för specialskolorna.

Läroplansarbete, uppföljning, utvärdering och tillsyn skall vara

skolverkets ansvar. Utredaren bör klarlägga de krav detta ställer

beträffande bl.a. styrmedel och kompetens såväl vid specialskolorna som

inom institutet.

Vad avser utveckling och produktion av läromedel m.m. för elever med

olika handikapp skall utredaren redovisa hur verksamheten skall

organiseras och vilka åtgärder i övrigt som bör företagas för att en

effektiv och ekonomiskt rationell drift av verksamheten skall kunna

åstadkommas. Utredaren bör också överväga funktion och ställning för den

särskilda avdelning för lagerhållning, distribution och försäljning av

läromedel som nu finns inom SIL.

Med anledning av riksdagens uttalande om produktion av läromedel i form

av talböcker för elever med grava läs- och skrivsvårigheter

(1989/90:UbU3) ingår det i uppdraget att klarlägga förutsättningarna för

att bedriva en sådan verksamhet inom institutet. I uppdraget ingår också

att överväga prissättningen på de läromedel som skall produceras inom

institutet.

Kompetensfrågor

Huvuddelen av verksamheten som den nya myndigheten ansvarar för kommer

att bedrivas regionalt. På den centrala administrationen ankommer

närmast att leda, organisera och samordna verksamheten. Detta ställer

särskilda krav på personalens kompetens. Utredaren skall ta tillvara

alla möjligheter att effektivisera verksamheten inom området.

Tillsammans med berörda myndigheter bör utredaren överväga behovet av

och utarbeta förslag om kompetenshöjande och kompetensutvecklande

åtgärder på kort och lång sikt. Det gäller dels kompetensutveckling i

syfte att ge de personer som skall verka i den nya organisationen

möjlighet att uppfylla de krav denna ställer. Det kan också gälla

kompetenshöjande åtgärder i syfte att öka övertalig personals

attraktivitet på arbetsmarknaden.

Avgränsnings- och samverkansfrågor

Skolverkets uppgifter kommer att omfatta utveckling av skolan samt

uppföljning, utvärdering och tillsyn. Institutets uppgifter skall vara

inriktade på de särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för

att elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att genomföra

sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med andra elever.

Det är viktigt att inga oklarheter råder i fråga om vilket ansvar och

vilka uppgifter som ankommer på skolverket och institutet. I uppdraget

ingår att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelning mellan de båda

myndigheterna. Därvid förutsätts ett nära samarbete med utredaren av

skolverket.

Inom skolområdet kommer det i fortsättningen att endast finnas två

statliga myndigheter, det nya skolverket och institutet. Jag har

understrukit vikten av att fördelningen av ansvar och uppgifter mellan

de två myndigheterna görs tydlig. Behovet av samverkan mellan de båda

myndigheterna är dock påtagligt. Utredaren bör, i samråd med utredaren

av skolverket, redovisa behovet av samarbete och hur samarbetet

lämpligen kan organiseras.

Utredaren skall också redovisa hur samarbetet mellan den nya myndigheten

och de handikappades organisationer skall kunna utvecklas.

Resursfrågor m. m.

Det är rimligt att en del av de resurser som SÖ i dag har för

forsknings- och utvecklingsarbete för stöd åt handikappade elever förs

till institutet. I denna fråga bör utredaren samverka med utredaren av

skolverket och i samråd med denne lägga fram förslag.

Även i övriga frågor som rör resurser som tidigare disponerats av SÖ

eller länsskolnämnderna och avser förvaltningen av specialskolorna och

den pedagogiska stödorganisationen bör samråd ske.

Det ankommer i övrigt på utredaren att bereda resurs- och budgetfrågor

för institutet inför budgetåret 1991/92 och lägga fram förslag i sådan

tid att de kan beaktas i 1991 års kompletteringsproposition.

Det ingår i uppdraget att bereda de beslut som behöver fattas för att

införa en ny organisation samt att i övrigt tillsammans med berörda

myndigheter förbereda genomförandet av den nya organisationen.

I uppdraget ingår också att föreslå en lämplig styrelseform för

verksamheten och att utarbeta ett förslag till författning för att

reglera den.

Utredaren skall föreslå namn på institutet.

Ramar för arbetet, samråd m.m.

Arbetet bör bedrivas så att den nya organisationen i princip kan träda i

kraft den 1 juli 1991. Den gamla organisationen, dvs. SIL, bör vara

avvecklad vid samma tidpunkt, även om vissa övergångslösningar måste

vidtas för övertalig personal. Det förutsätter att förslag och underlag

för beslut som bör underställas regering och riksdag lämnas fortlöpande

under arbetets gång.

Samverkan bör kontinuerligt ske med SÖ, SIL, länsskolnämndernas

stödorganisation, specialskolorna och med den särskilde utredaren av

skolverket. Synpunkter i utredningsarbetet bör också kunna tillföras av

statskontoret, riksrevisionsverket och organisationerna på

handikappområdet. De fackliga organisationerna bör ges möjlighet att

följa utredningsarbetet och lämna synpunkter under arbetets gång.

För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om organisation av en

ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.