Dir. 1990:9

Genomförande av en ny regional statlig förvaltning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Ytterligare preciseringar

Länsskolnämnderna

Lantbruksnämnderna

Översyn av beslutsfunktioner m.m.

De centrala verken

Vissa särskilda frågor

Resurs- och budgetfrågor

Personalfrågor m.m.

Rationaliseringseffekter och besparingar

Genomförandet

Uppläggning av utredningsarbetet

Den centrala organisationskommittén

Den särskilde utredaren i länet

Hemställan

Beslut

Dir. 1990:9

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en central organisationskommitté samt en särskild

utredare i varje län tillkallas för att förbereda genomförandet av

reformen med en ny regional statlig förvaltning. Till särskild utredare

utses landshövdingen i varje län.

Bakgrund

Riksdagen har under hösten 1989 beslutat om en reform av den statliga

regionala förvaltningen (prop. 1988/89:154, BoU 4 och 9, rskr. 89). I

den nya samordnade länsförvaltningen bildas länsstyrelsen av de

verksamheter som i dag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden,

lantbruksnämnden och den nuvarande länsstyrelsen. Ansvarsområdet

omfattar även viss del av den nuvarande länsbostadsnämndens verksamhet.

De nya länsstyrelserna får i övrigt vidgade befogenheter på

kommunikationsområdet och inom trafiksäkerheten. Vidare skall samrådet

öka vad gäller arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten och vissa

andra frågor som rör arbetsmarknaden. Ett starkt

förtroendemannainflytande förutsätts i de nya länsstyrelserna. Den nya

organisationen skall träda i kraft den 1 juli 1991.

I nämnda proposition angavs att en central organisationskommitté och en

regional organisationskommitté i varje län borde bildas för att

förbereda genomförandet. En central organisationskommitté och en

särskild utredare i varje län bör nu tillkallas.

Uppdraget

Allmänt

Den centrala organisationskommittén och den särskilde utredaren i varje

län bör få i uppdrag att svara för arbetet med de frågor som behöver

lösas innan den nya organisationen börjar sin verksamhet. Uppdraget

innebär att, med utgångspunkt i övervägandena i nämnda proposition och

de synpunkter som riksdagen har gett regeringen till känna, bereda de

beslut som behöver fattas inför reformen samt i övrigt förbereda

genomförandet av de förändringar som blir nödvändiga. Arbetet bör i allt

väsentligt vara avslutat den 30 juni 1991.

Huvuduppgifter för den centrala kommittén blir de frågor som måste

samordnas och lösas centralt. Det gäller frågor om nödvändiga

författningsändringar, andra frågor som kräver regeringsbeslut och

sådana frågor som rör de centrala verken. Vidare krävs centrala insatser

för att lösa en rad för länen gemensamma frågor.

Förberedelsearbetet på regional nivå avser sådana frågor som inte kräver

centrala beslut utan normalt avgörs på regional myndighetsnivå och som

måste lösas för att den nya organisationen skall kunna fungera redan

från starten. I enlighet med de förvaltningspolitiska riktlinjer som

regering och riksdag har antagit, bör de nya länsstyrelserna få ett

avgörande inflytande på den inre organisationens utformning, utifrån

vissa centralt angivna förutsättningar. Enligt vad som uttalades i prop.

1988/89:154 (s. 35) bör regeringens inflytande över den nya

länsstyrelsens inre organisation begränsas till att avse dess

expertfunktioner. Härigenom skapas förutsättningar för varje län att

anpassa organisationen till det rådande behovet i olika

verksamhetsgrenar. Det gäller främst den anpassning som krävs av

ledningsstruktur, detaljorganisation, förtroendemannaorganisation m.m.

Samordningsfrågor behöver ges en framträdande plats i arbetet, liksom

utbildning och information. En annan viktig uppgift blir att söka

ändamålsenliga lösningar på administrativa och praktiska problem som kan

uppkomma vid genomförandet av den ändrade organisationen på länsplanet.

Den särskilde utredaren i varje län bör svara för arbetet med de frågor

som nu angetts.

Utredaren skall därvid utreda och lägga fram förslag till lösningar av

de frågor som länsstyrelsen eller annan berörd myndighet i länet

slutligen bör avgöra. När det gäller frågor som rör den nya

länsstyrelsens inre organisation m.m. behöver vissa beslut fattas före

den 1 juli 1991. I sådana fall beslutar den nuvarande länsstyrelsen.

Därvid tillämpas den nuvarande länsstyrelseinstruktionens bestämmelser

om beslutsordning m.m. På så sätt säkerställs att

förtroendemannamedverkan sker i de beslut som kräver detta, t.ex. frågan

om nämndorganisationen. Genom att frågorna skall förberedas av den

särskilde utredaren, tillförsäkras att synpunkter från lantbruksnämnd

och länsskolnämnd vägs in i beredningsarbetet.

Sådana frågor som inte kan avgöras på regional nivå bör utredas och

överlämnas med förslag till lösning till den centrala

organisationskommittén för vidare handläggning.

Det bör stå den centrala organisationskommittén och den särskilde

utredaren i varje län fritt att utöver vad som direkt anges här ta upp

de frågor och föra fram de förslag som anses lämpliga och påkallade.

Ytterligare preciseringar

Inom ramen för förberedelsearbetet krävs att vissa av de i prop.

1988/89:154 redovisade förslagen preciseras. Detta gäller i första hand

-- hur den nya länsstyrelsens mer markerade roll på trafiksäkerhetens

område skall komma till stånd,

-- den nya länsstyrelsens vidgade ansvar inom kommunikationsområdet,

-- formerna för ett utvecklat samrådsförfarande inom

arbetsmarknadsutbildningens område,

-- formerna för ett utvecklat samarbete mellan den nya länsstyrelsen och

länsarbetsnämnden i frågor som rör beredskapsarbeten och vissa andra

frågor som rör arbetsmarknaden,

-- i vilka övergripande skogliga frågor rörande markanvändning och

naturvård länsstyrelsen skall fatta beslut,

-- uppgiftsfördelningen mellan länsstyrelsen och länsbostadsnämnden i

frågor som rör de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen och annan

samhällsplanering.

Det kan även inom andra områden finnas ett behov av att precisera den

nya länsstyrelsens arbetsuppgifter, liksom ansvarsfördelningen mellan

länsstyrelsen och andra statliga organ på central och regional nivå och

formerna för länsstyrelsens samverkan med dessa.

Uppgiften att precisera reformens omfattning bör ankomma på den centrala

organisationskommittén, som i lämplig form överlämnar förslag till

regeringen. I den mån förslagen bör komma till uttryck i förordningar

eller i vissa fall lagar måste förslag avlämnas senast den 15 augusti

1990.

Frågan om lantmäteriet på länsnivå behandlas i årets budgetproposition

(prop. 1989/90:100 bil 13 s. 72 och bil 15 s. 65). Där föreslås att den

av riksdagen godkända förändringen rörande fastighetsregistreringen

genomförs redan från den 1 juli 1990. För det kommande budgetåret

föreslås vidare den förändringen att även den övriga

lantmäteriverksamheten inom länsstyrelserna förs över till lantmäteriets

ansvarsområde under överlantmätarens ledning med skyldighet för

lantmäteriet att utan kostnad tillhandahålla länsstyrelsen dessa

tjänster. Denna lösning går ett steg längre i den renodling av den

regionala ansvarsfördelningen inom lantmäteriets ansvarsområde som

förslaget i prop. 1988/89:154 syftar till. Om riksdagen bifaller

förslaget kan denna lösning tillämpas för budgetåret 1990/91. Som jag

anför i årets budgetproposition är det emellertid av största vikt att

arbetet inte på förhand binds mer än nödvändigt. Frågan om hur den del

av länsstyrelsens verksamhet som berör lantmäteriet skall organiseras i

den nya länsstyrelsen bör därför övervägas i förberedelsearbetet.

Vissa riksdags- eller regeringsbeslut kan under arbetets gång komma att

påverka reformens omfattning eller innehåll. I sådana frågor återkommer

jag till regeringen med förslag till tilläggsdirektiv till den centrala

organisationskommittén och de särskilda utredarna i länen. Som har

anmälts i årets budgetproposition (1989/90:100 bil 15 s. 108) övervägs

för närvarande i civildepartementet vissa frågor om den regionala

polisorganisationen. Frågan bereds med sikte på att kunna redovisas för

riksdagen under nästa riksmöte. Även i denna fråga kan det bli aktuellt

med tilläggsdirektiv till den centrala organisationskommittén.

Länsskolnämnderna

I organisationsarbetet bör särskilt beaktas de speciella förhållanden

som för närvarande råder på skolområdet. Riksdagen har nyligen fattat

beslut i anledning av två propositioner, som berör den statliga

skoladministrationen på central och regional nivå.

I propositionen om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4 UbU

7, rskr. 95) tas frågan om en förändrad roll för skolöverstyrelsen (SÖ)

och länsskolnämnderna upp. Länsskolnämndernas uppgifter skall enligt

propositionen avse frågor som förutsätter en direkt kontakt och ett

direkt samspel med samt en god kunskap om skolväsendet i de enskilda

kommunerna. Länsskolnämndernas roll skall därvid bestå i att se till att

skolverksamheten bedrivs enligt nationellt fastställda mål och

riktlinjer, rådgivning och stöd till skolmyndigheter och skolor,

planering och samordning i fråga om gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen, medverkan i den nationella utvärderingen samt

fullgörande av uppdrag som regeringen bestämmer i särskild ordning.

I propositionen om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare,

biträdande skolledare och syofunktionärer (prop. 1989/90:41 UbU 9, rskr.

58) föreslås en övergång från regelstyrning till målstyrning av skolan

och i samband härmed också en övergång till ett samlat kommunalt

driftsansvar för skolan.

I propositionen om en ny regional statlig förvaltning (prop. 1988/89:154

BoU 4 och 9, rskr. 89) konstateras att det finns väsentliga fördelar i

att låta den nya länsstyrelsen överta de arbetsuppgifter som ankommer på

länsskolnämnderna. Samtidigt betonas att det nationella skolsystemets

krav på en rikstäckande tillsyn, uppföljning och utvärdering gör att

vissa särskilda lösningar måste genomföras beträffande

utbildningsfrågorna i den nya länsstyrelsen. En miniminivå av

förvaltningsanslaget för tillsyn, uppföljning och utvärdering bör därför

anges i regleringsbrevet för den nya länsstyrelsen. Vidare betonas att

översynsarbetet inom skolområdet måste bedrivas i nära kontakt med

arbetet att förbereda den nya länsstyrelsen.

Inför genomförandet av en målstyrd skola med ett kommunalt driftsansvar

har utbildningsdepartementet nu påbörjat det aviserade översynsarbetet i

form av ett internt projektarbete, det s.k. skolprojektet. Skolprojektet

har till syfte att utreda de frågor som den framtida utvecklingen av

skolan aktualiserar. Arbetet bedrivs med sikte på att principiella

ställningstaganden skall föreligga under våren 1990.

Länsstyrelsens uppgifter på skolområdet är beroende av de

ställningstaganden som sker med anledning av skolprojektet.

Skolprojektet skall fastställa ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan

statliga organ på central och regional nivå liksom resursbehov och

resursfördelning.

Utbildningsdepartementet svarar för att genomförandet av den nya

statliga skoladministrationen på central och regional nivå sker i ett

sammanhang. Den centrala organisationskommitténs och de särskilda

utredarnas uppgift är att svara för det organisatoriska inordnandet av

skolfrågorna i den nya länsstyrelsen den 1 juli 1991. Detta skall ske i

nära samverkan mellan den centrala organisationskommittén och

utbildningsdepartementet.

Lantbruksnämnderna

Som framgår av prop. 1988/89:154 avser regeringen att under våren 1990

lägga fram förslag om en ny livsmedelspolitik. I propositionen påpekas

mot denna bakgrund att särskilda lösningar måste skapas när det gäller

lantbruksfrågornas hantering inom den nya länsstyrelsen och

lantbruksstyrelsens styrningsmöjligheter. Bl.a. måste lantbruksstyrelsen

ges möjlighet att under en omställningsperiod omfördela personella

resurser mellan länen och mellan länsnivån och den centrala nivån. Den

centrala organisationskommittén bör närmare precisera formerna för

lantbruksfrågornas särställning inom den nya länsstyrelsen under

omställningsperioden. Samråd bör därvid ske med lantbruksstyrelsen.

Översyn av beslutsfunktioner m.m.

Reformen innebär att såväl verksamhetens mål som dess former måste

regleras i en ny instruktion.

Av särskild vikt är att beslutsordning och ledningsformer anpassas till

de riktlinjer som regeringen angav i den s.k. verksledningspropositionen

(prop. 1986/87:99). Det innebär bl.a. att beslutsfördelningen mellan

förtroendemän och tjänstemän måste anges i instruktionen.

Vidare bör formerna för de centrala verkens inflytande garanteras inom

de ramar som anges i prop. 1988/89:154. I första hand gäller det de s.k.

länsexperternas ställning och roll liksom sektoransvarets utformning i

övrigt.

Andra frågor som bör övervägas är formerna för en väl utvecklad

samverkan mellan länsstyrelsen och andra regionala myndigheter och

organ, exempelvis genom samrådsförfarande eller i form av att

företrädare för regionala myndigheter bör vara föredragande eller på

annat sätt delta i ett ärendes handläggning i länsstyrelsen.

Uppmärksamhet bör också ägnas frågan om skyldighet för affärsverk att

anmäla investeringar eller andra förändringar av regionalpolitisk

betydelse till länsstyrelsen, i likhet med vad som gäller för statliga

myndigheter i övrigt.

Reformen berör åtskilliga myndigheter och innebär att deras

instruktioner måste ändras. Den centrala organisationskommittén skall

behandla dessa frågor. Förslag skall avlämnas senast den 15 augusti

1990. I kommitténs uppdrag ingår också att ägna uppmärksamhet åt de

konsekvensändringar i den nya länsstyrelsens arbetsuppgifter och

organisation som omorganisationen kan ge anledning till.

Genom verksledningsbeslutet fastslogs bl.a. att myndigheter skall ha

relativt stor frihet att själva organisera sin verksamhet och att

regeringens styrning av organisationen skall begränsas till myndighetens

grundstruktur. Samma förhållande bör gälla för den nya länsstyrelsen.

För att underlätta det regionala förberedelsearbetet bör den centrala

organisationskommittén, så långt det bedöms nödvändigt, ange de

generella ramarna för organisationsstrukturen i länen. Denna fråga bör

behandlas med förtur.

I den mån sådana regionala avvikelser som kräver regeringens

ställningstagande är nödvändiga skall förslag överlämnas till den

centrala organisationskommittén för beredning. Av särskild vikt är att

redovisa de särskilda lösningar som kan behövas för Stockholms län och

Gotlands län.

När det gäller nämndorganisationen bör den särskilde utredaren i varje

län utgå från vad riksdagen har gett regeringen till känna. Vad som sägs

i prop. 1989/90:154 i denna fråga utgör därvid vägledning för hur

förtroendemannaorganisationen kan utformas.

De centrala verken

Som bl.a. framgått av min redogörelse för det pågående

förändringsarbetet inom skolans och lantbrukets område påverkar reformen

både i sak och i administrativt hänseende de centrala verken. Den

centrala organisationskommittén bör i nära samverkan med statskontoret

och närmast berört verk belysa dessa frågor.

Chefen för jordbruksdepartementet har i årets budgetproposition aviserat

att en översyn skall göras av den centala myndighetsstrukturen på

jordbrukets område. Kommittén bör hålla sig underrättad om det arbete

som kommer att bedrivas med anledning härav.

Vissa särskilda frågor

I den mån det krävs särskilda bedömningar för Norrbottens läns del bör

detta ske i kontakt mellan den centrala organisationskommittén och den

särskilde utredaren i länet.

Den centrala organisationskommittén bör även föreslå former för

samarbete mellan länsstyrelserna.

Frågan om lokalkontor kan bli aktuell i några län. Det gäller i första

hand de län där berörda verksamheter redan i dag är fördelade på flera

orter. Det bör ankomma på den särskilde utredaren att närmare överväga

frågan om lokalkontor utanför residensorten. I dessa frågor bör kontakt

tas med stat-kommunberedningen. På skolområdet bör dessutom resultatet

av arbetet i det tidigare nämnda skolprojektet avvaktas. En

förutsättning är dock att lokalkontorsverksamheten kan drivas inom ramen

för givna resurser.

Den centrala organisationskommittén bör följa statistiska centralbyråns

fortsatta arbete med att regionalisera delar av sin verksamhet.

Resurs- och budgetfrågor

Det ankommer på den centrala organisationskommittén att bereda resurs-

och budgetfrågor. Kommittén skall exempelvis sammanställa

anslagsframställningar som avser förvaltningsanslag för budgetåret

1991/92. Länsstyrelserna och övriga berörda myndigheter skall senast den

15 augusti 1990 överlämna sina anslagsframställningar till kommittén,

som i sin tur överlämnar förslaget till regeringen senast den 15

september 1990.

Den centrala kommittén skall även medverka i utformningen av särskilda

direktiv till de nya länsstyrelserna inför den fördjupade

anslagsframställningen för budgetåren 1993/94--94/95 som länsstyrelserna

skall lämna den 1 september 1992. Kommittén skall lämna ett förslag till

direktiv senast den 1 februari 1991.

Vissa resursfrågor aktualiseras i prop. 1988/89:154, bl.a.

resurstillskott till den nya länsstyrelsen för ny kompetens i samband

med övertagande av vissa uppgifter från vägförvaltningen. Även

resursfördelningen till länsstyrelsens sociala funktion behöver

övervägas i sammanhanget. Jag vill också peka på att regering och

riksdag under arbetets gång kan komma att fatta beslut som påverkar

länsstyrelsernas resursbehov. Det bör ankomma på den centrala kommittén

att även beakta sådana beslut.

Det åligger den centrala kommittén att i samverkan med

riksrevisionsverket (RRV) närmare överväga de budget- och anslagsfrågor

som föranleds av den nya organisationen. Särskilt bör länsstyrelsernas

avgiftsfinansierade verksamhet uppmärksammas. Härvid bör beaktas vad som

sägs i prop. 1988/89:154 om intäkter som avser lantbruksfunktionen.

Dessa skall användas inom det egna verksamhetsområdet.

Personalfrågor m.m.

Stor vikt bör tillmätas de personalpolitiska frågorna. Bl.a. åligger det

den centrala organisationskommittén att lämna förslag till en särskild

tillsättningsförordning samt utarbeta riktlinjer för hur tillsättning av

tjänster inom den nya länsstyrelsen, bl.a. de s.k. länsexperterna, bör

gå till. Förslagen skall utgå från de riktlinjer beträffande samverkan

med centrala verk som anges i prop. 1988/89:154. Jag förutsätter att

tjänster som blir vakanta vid någon av de regionala myndigheter som

berörs av reformen tillsätts efter samråd med den särskilde utredaren i

länet.

Förslag till tillsättningsförordning bör lämnas samtidigt med förslaget

till en ny länsstyrelseinstruktion, dvs. den 15 augusti 1990.

Det bör särskilt ankomma på den centrala organisationskommittén att

tillsammans med närmast berörda centrala verk överväga behovet av

kompetensutvecklande åtgärder. I övrigt bör kommittén föreslå sådana

övergångslösningar som kan behövas för att genomföra

organisationsförändringen.

Det åligger den särskilde utredaren i varje län att svara för att

behovet av information och utbildning av personal i syfte att underlätta

övergången till den nya organisationen beaktas. Utredaren skall även

ägna särskild uppmärksamhet åt en aktiv personalpolitik och

jämställdhetsåtgärder inför genomförandet.

Rationaliseringseffekter och besparingar

Bildandet av den nya organisationen ger möjligheter att bedriva

verksamheten mer effektivt. Det ankommer särskilt på den särskilde

utredaren i varje län att föreslå arbetsformer inom den nya myndigheten

som tar till vara de möjligheter till effektivisering som reformen ger.

Utrymme bör finnas för vissa besparingar på det administrativa området,

både på de nya regionala myndigheterna och på berörda centrala verk. De

bedömningar och slutsatser som redovisats i statskontorets rapport

(1987:45) om rationaliserings- och besparingseffekter i en samordnad

länsförvaltning bör nu revideras. Därvid bör hänsyn tas också till de

ändrade förutsättningar som följer av riksdagens beslut om reformens

omfattning samt i övrigt de sektoriella förändringar som fram till

reformen påverkar verksamheten i form av nya eller omformulerade

politiska frågor och lösningar. Den centrala kommittén bör i nära

samarbete med statskontoret belysa och redovisa storleken av de

besparingar och effektivitetsvinster av olika slag som den nya

organisationen kan leda till samt i vilken takt dessa kan realiseras.

Eftersom förslagen delvis bör behandlas i budgetpropositionen 1991,

måste underlaget i den del som då kan bedömas lämnas till regeringen

före den 15 september 1990.

Genomförandet

Av stor vikt för att genomförandet skall fungera smidigt är en väl

fungerande information och väl utbyggda kontakter dels mellan central

och regional nivå, dels mellan de olika länen. I detta sammanhang har

den centrala organisationskommittén ett ansvar för att ett

erfarenhetsutbyte äger rum.

Även i övrigt bör i förberedelsearbetet både på central och regional

nivå lämnas förslag till sådana övergångslösningar och andra åtgärder

som krävs för att genomföra den nya organisationen. Den centrala

organisationskommittén och den särskilde utredaren i varje län bör vara

oförhindrad att lämna förslag också när det gäller åtgärder som kan bli

nödvändiga att överlämna till den nya länsstyrelsen att själv genomföra

i efterhand.

Uppläggning av utredningsarbetet

Arbetet bör bedrivas så att den nya organisationen kan börja sin

verksamhet den 1 juli 1991, vilket innebär att delfrågorna måste lösas

successivt. Den centrala kommittén bör utarbeta en tidsplan för när

särskilda förslag och åtgärder i olika delfrågor behöver läggas fram

respektive vidtas på central och regional nivå.

Det ankommer på den centrala organisationskommittén att ta de kontakter

som behövs med de särskilda utredarna i varje län.

Den centrala organisationskommittén och den särskilde utredaren i varje

län skall

beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05),

från början och fortlöpande samråda med myndigheter och andra organ som

berörs av deras förslag samt med statliga kommittéer som har uppgifter

av betydelse för uppdraget,

informera berörda fackliga huvudorganisationer respektive fackliga

lokala organisationer och ge dem tillfälle att både vid arbetets början

och under dess gång föra fram synpunkter.

Den centrala organisationskommittén

Arbetet kräver bred förankring och utnyttjande av sakkunskap. Kommittén

har rätt att knyta till sig en eller flera referensgrupper.

Kommittén får anlita statskontoret, LON och RRV för utredningar och

biträde i de former man kommer överens om.

Banverket, vägverket, trafiksäkerhetsverket, transportrådet,

byggnadsstyrelsen, statens arbetsgivarverk, universitets- och

högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

fiskeristyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, AMU-styrelsen, plan- och

bostadsverket samt lantmäteriverket skall dessutom, inom ramen för sina

ordinarie uppgifter och resurser, ge kommittén den hjälp som behövs.

Den särskilde utredaren i länet

Utredaren skall beakta behovet av en bred medverkan i

förberedelsearbetet. Utredaren skall tillkalla representater för

länsstyrelsen och de berörda sektororganen att bistå i arbetet. Det bör

dessutom stå den särskilde utredaren fritt att bredda representationen

utifrån rådande behov och förutsättningar.

Kostnaderna för den regionala utredarens verksamhet skall belasta

länsstyrelsens anslag.

Var och en av de myndigheter som samverkar med de regionala utredarna

skall svara för kostnaderna för sina representanters medverkan.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet

att tillkalla en central organisationskommitté -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med högst nio ledamöter med uppdrag

att utföra det förberedelsearbete som behövs på central nivå för att

genomföra den nya regionala statliga förvaltningen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén,

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag

Länsstyrelserna m.m.

Vidare hemställer jag att regeringen uppdrar åt landshövdingen i varje

län att som särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) i tillämpliga delar -- utföra det förberedelsearbete som

behövs i länen enligt vad som här har angetts.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden, lämnar de

uppdrag som föredraganden hemställt om och bifaller även i övrigt hans

hemställan.

(Civildepartementet)