Dir. 1991:103

Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1991:02) om mål och former för riksbankens verksamhet (riksbanksutredningen)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-05

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:103

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-05

Statsrådet Lundgren anför.

Mitt förslag

Riksbanksutredningens (Fi 1991:02) uppdrag utvidgas till att omfatta

även förslag som tillgodoser de krav som kan komma att ställas på

penning- och valutapolitisk lagstiftning vid ett svenskt medlemskap i

EG. I syfte att öka penning- och valutapolitikens effektivitet bör

riksbankens institutionella oberoende därvid stärkas. Det finns skäl som

talar för att en sådan ändring av riksbankens ställning är motiverad

även i övrigt.

Bakgrund

Genom beslut den 18 oktober 1990 bemyndigade regeringen det statsråd som

har till uppgift att föredra ärenden om kredit- och valutapolitiska

frågor att tillkalla en kommitté (Fi 1991:02) med uppdrag att utreda mål

och former för riksbankens verksamhet (dir. 1990:61).

I direktiven anfördes att kommittén bl.a. borde beakta vidareutveck lingen av det monetära samarbetet inom EG samt studera de ändringar i

centralbankens ställning som genomförts och diskuterats i andra länder

under senare år.

Efter det att direktiven utfärdats har den pågående regeringskonferensen

inom EG intensifierat arbetet på att skapa en ekonomisk och monetär

union (EMU). Även om denna process ännu inte är avslutad kan konstateras

att syftet att skapa en gemensam centralbank och en gemensam valuta står

fast. I diskussionen om en gemensam centralbank har vikten av att de

nationella centralbankerna inom valutaunionen får en institutionellt

oberoende ställning betonats.

Sverige har nu ansökt om medlemskap i EG. Även om EG ännu inte har

fattat beslut om hur en framtida ekonomisk och monetär union skall

utformas, finns det anledning att redan nu utvidga kommitténs utred ningsuppdrag så att det omfattar även de ändringar i riksbankens

ställning som kan komma att krävas med anledning av kommande beslut om

en ekonomisk och monetär union.

Ändringar av riksbankens ställning kan således komma att påkallas med

anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG. Det finns skäl som

talar för att ett ökat oberoende är motiverat även i övrigt. Ett ökat

oberoende skulle stärka penning- och valutapolitikens trovärdighet och

därmed öka politikens effektivitet. Det skulle också leda till att

Sverige kan uppfylla de krav i form av institutionellt oberoende som

sannolikt kommer att ställas på medlemsländernas centralbanker. Ett ökat

oberoende kan uppnås på olika sätt. Det är därför angeläget att en

allsidig analys av de teoretiska och empiriska aspekterna av en ändring

av riksbankens ställning genomförs.

Riksbanken är riksdagens organ. Det är därför enligt min mening lämpligt

att utredningen får en parlamentarisk sammansättning. Detta understryks

också av att utredningsuppdraget omfattar de ändringar av ramarna för

penning- och valutapolitiken som kan komma att föranledas av ansökan om

medlemskap i EG. Till detta kommer att grundlagsändringar sannolikt

aktualiseras. Jag avser därför att ändra kommitténs sammansättning.

Utredningsuppdraget

Med anledning av den svenska ansökan om medlemskap i EG bör kommittén

dels följa utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union inom EG, dels

analysera vilka krav denna kan komma att ställa på penning- och

valutapolitikens utformning i allmänhet och riksbankens institutionella

ställning i synnerhet. Kommittén bör lägga fram förslag som avser

följande.

1. Hur bör den penning- och valutapolitiska lagstiftningen ändras så att

den tillgodoser de krav som kan komma att ställas med anledning av ett

svenskt medlemskap i EG?

2. Vilka andra lagändringar behövs med anledning av EG-aspekten?

3. Hur kan riksbanken få ett ökat institutionellt oberoende?

Kommittén bör också kunna föreslå ändringar och tydligare regler för

ansvarsfördelningen på sådana näraliggande områden som berörs av en

ändrad ställning för riksbanken.

I de grundlagsfrågor som aktualiseras bör kommittén samråda med

grundlagsberedningen inför EG (Ju 1991:03).

Med det utvidgade uppdrag som kommittén nu föreslås få och med hänsyn

till den ändrade sammansättningen av kommittén kan utredningstiden

behöva utsträckas. Arbetet bör dock vara slutfört före utgången av

januari 1993.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med

vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Finansdepartementet)