Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.
  • ligger till grund för Prop. 1991/92:75 om lärarutbildning m.m.
  • ligger till grund för Prop. 1992/93:220 En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för

Tilläggsdirektiv till beredningen (U 1990:07) för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62)

1991-12-05 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1991:104, Tilläggsdirektiv till beredningen (U 1990:07) för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62)

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsdirektiv till beredningen (U 1990:07) för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-05

Mitt förslag

Bakgrund

Några principiella utgångspunkter

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:104

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-05

Statsrådet Ask anför.

Mitt förslag

Huvudinriktningen för betygsberedningen ligger fast -- det nuvarande

relativa betygssystemet skall avskaffas och ersättas med målrelaterade

betyg. Jag föreslår nu att betygsberedningens direktiv ändras så att en

utgångspunkt skall vara att betyg skall ges tidigare och i flera steg än

i dag. Betyg skall också kunna kompletteras i efterhand.

Bakgrund

Den betygsberedning som nu arbetar har haft inriktningen att det

nuvarande relativa betygssystemet skall avskaffas och ersättas med

betyg som bedömer elevens arbete och studieresultat i förhållande till

uppställda mål. Denna huvudinriktning skall bestå.

Några principiella utgångspunkter

Det är angeläget att ett kunskaps- och målrelaterat betygssystem tas

fram i nära samarbete med läroplanskommittén. Jag kommer inom kort att

föreslå nya direktiv för läroplanskommittén. Om beredningen kan lägga

ett förslag innan läroplansarbetet är slutfört skall det göras.

Beredningen bör för sitt arbete ha som utgångspunkt att de nya

kursplaner som är under utarbetande kommer att innehålla tydliga

definitioner av vilka kunskapsnivåer eleverna skall uppnå.

Med ändring av nuvarande direktiv (dir. 1990:62) bör beredningen

utarbeta förslag till när och hur ofta betyg skall ges.

Enligt nuvarande ordning får eleverna betyg för första gången på

höstterminen i årskurs 8 i grundskolan. Beredningen bör nu utgå från att

betyg skall ges tidigare än i dag. Samma överväganden som beredningen

gör när det gäller grundskolan skall i relevanta delar göras beträffande

den grundläggande vuxenutbildningen.

När det gäller hur ofta betyg skall ges i det offentliga skolväsendet

skall beredningen utarbeta den minsta skyldighet att utfärda betyg som

bör föreskrivas för att garantera alla elever betyg vid vissa

tillfällen. Därutöver bör övervägas om den enskilda skolan skall kunna

utfärda betyg eller andra skriftliga omdömen vid ytterligare tillfällen.

Svenska elever får för närvarande betyg i en femgradig skala. Även

tvågradig betygsskala förekommer i gymnasieskolan och komvux. En

genomgång av aktuella betygsskalor i ett antal OECD-länder visar att

allt från en fyragradig skala upp till en skala på 0 -- 60 används.

Beredningen bör analysera hur många nivåer som behövs i ett kvalitativt

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

inriktat betygssystem. En betygsskala som omfattar fler steg än dagens

fem bör därvid övervägas.

Beredningen bör lämna förslag till principer för betygsättningen och

därvid analysera om det finns skäl att ha skilda principer i olika

skolformer och i olika delar av komvux. Beredningen bör särskilt

uppmärksamma i vilka former hänsyn skall tas till elevers individuella

förutsättningar.

I fråga om gymnasieskolan kan det finnas skäl att överväga om det finns

behov av att specialarbetet blir betygsatt.

Slutbetyg och avgångsbetyg skall kunna kompletteras i efterhand.

Beredningen bör utarbeta förslag till formerna för hur sådan

betygskomplettering skall kunna ske.

Sedan 1970 sätts inte betyg i ordning och uppförande i skolan. Medvetet

eller omedvetet väger dock många lärare in sådana omdömen i sin

betygsättning. Förutsättningarna för att införa någon form av betyg

eller omdömen i ordning eller uppförande bör belysas av beredningen.

Beredningen skall vidare överväga vilka informations- och

fortbildningsinsatser som kan behövas vid ett genomförande av reformen

samt hur undervisning i betygsättning och utformning av prov m.m. inom

lärarutbildningarna bör utformas. Betygsättning måste bygga på tilltro

till lärarnas förmåga att värdera den enskildes prestationer.

Hemställan

Jag hemställer

att regeringen ger tilläggsdirektiv till betygsberedningen i enlighet

med vad jag har anfört samt

att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra

ärenden om skola att tillkalla ytterligare ledamöter så att beredningen

består av högst tio ledamöter.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.