Dir. 1991:11

Biobränslekommission

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:11

Beslut vid regeringssammanträde 1991-02-14

Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommission tillkallas för att analysera de

långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft.

Kommissionen bör med förtur redovisa överväganden och förslag om

samordning och förs tärkning av pågående utvecklingsinsatser för

biobränslen.

Bakgrund

De energipolitiska styrmedlen har under en följd av år utformats bl.a.

med syfte att främja användningen av alternativa energikällor ,

exempelvis inhemska bränslen. Ett av motiven för detta har varit en

önskan att minska Sveriges kraftiga oljeberoende. Användningen av

inhemska bränslen har ökat stadigt under 1980-talet, delvis som en följd

av en aktiv energiskattepolitik, statliga oljeersättnin gsprogram och

stöd till forskning och utvec kling.

Inhemska bränslen svarar i dag för omkring 65 TWh tillfört bränsle per

år, vilket motsvarar närmare 15 % av Sveriges totala energitillförsel.

Omkring två tredjedelar av dessa bränslen används inom massa- och

trävaruindustrin. Resterande del används inom fjärrvärme sektorn och för

direkt uppvärmning av småhus.

De inhemska bränslen som används i dag består till övervägande del av

skogsbränslen, dvs. ved, flis, lutar, bark m.m. Energiskog och andra

energigrödor är ännu inte kommersiellt tillgängliga. Torv och avfall

svarar sammantaget för en relativt liten andel av de inhemska bränslena,

även om dessa bränslen har haft betydelse för det minskade oljeberoendet

inom fjärrvärmesektorn.

Risken för klimatförändringar till följd av utsläpp av koldioxid från

förbränning av fossila bränslen har uppmärksammats alltmer und er senare

år. Det är därför angeläget att fossila bränslen i största möjliga

utsträckning ersätts av förnybara energikällor som inte ger något

nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biobränslena, främst

skogsbränslen och olika slag av energigrödor, har därför en viktig roll

i det framtida energisystemet.

En ökad användning av biobränslen kan innebära ett värdefullt

sysselsättningstillskott, bl.a. i de regionalpolitiskt prioriterade

delarna av landet.

Omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser i fråga om biobränslen

har gjorts och pågår, bl.a. inom ramen för energiforskningsprogrammet

och med stöd av energiteknikfonden. Flera samarbetsprojekt av

utvecklingskaraktär drivs av kraftföretagen tillsammans med bl.a.

kommuner, lantbruksnäringen och skogsindustrin.

Det finns skilda bedömningar av tillgången på biobränslen. Statens

energiverk och statens naturvårdsverk redovisade hösten 1989 i

rapporten ''Ett miljöanpassat energisystem'' en bedömning av den fysiska

tillgången på biobränslen år 2015. Då hänsyn tas till miljömässiga och

tekniska restriktioner, är den totala potentialen enligt verkens

bedömning 90--140 TWh per år, dvs. 40--110 % större än dagens

användning. Rapporten har remissbehandlats. Flera remissinstanser har

kommenterat verkens bedömning av biobränslepotentialen. Några instanser

anser att tillgången på biobränslen är betydligt större än vad som anges

i rapporten, medan andra anser att tillgången har överskattats eller att

tillräcklig hänsyn inte har tagits till det framtida behovet av

träfiberråvara för industriändamål.

Det pågående omställningsprogrammet för jordbruket kan komma att få

betydelse för tillgången på energiskog. Enligt 1990 års livsmedels-

politiska beslut (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) kan

anläggningsstöd erhållas bl.a. för plantering av energiskog.

En förutsättning för att biobränslen skall kunna spela en större roll i

det framtida energisystemet är att de kan konkurrera främst med de

fossila bränslena i såväl el- som värmeproduktionen. Tekniken för

utnyttjande av biobränslen är i vissa fall ännu inte tillräckligt

utvecklad för att dessa skall klara en sådan konkurrens.

Den tekniska utvecklingen stimuleras av internationella kontakter. Inom

forskningen förekommer av tradition ett omfattande internationellt

kunskapsutbyte. Inom industrin är det ofta utsikterna till lönsam

internationell marknadsföring som motiverar företagen till omfattande

utvecklingsinsatser. När det gäller modern teknik för storskalig

användning av biobränslen kan den internationella marknaden för

närvarande bedömas vara liten. För att främja en ökad kommersiell

användning av biobränslen finns det därför skäl att överväga att

komplettera den pågående forskningen med förstärkta insatser för

industriell teknikutveckling. Sådana överväganden bör göras av en

särskilt tillkallad kommission.

Uppdraget

Jag föreslår att en kommission tillkallas för att analysera de

långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft.

Kommissionen bör som utgångspunkt för sitt arbete inventera de faktorer

som i dag försvårar en ökad användning av biobränslen. Därvid bör

beaktas såväl tekniska och ekonomiska som institutionella eller andra

hinder. Hänsyn bör tas till den pågående internationaliseringen av

energimarknaderna.

En grundläggande princip vid bedömningen av tillgången på biobränsle bör

vara att produktionen och investeringarna inom skogsindustrin inte får

äventyras av att användningen av träfiberråvara för energiändamål ökar.

Lagen (1987:588) om träfiberråvara syftar till att motverka brister inom

skogsindustrins råvaruförsörjning. En översyn av träfiberlagen har

nyligen genomförts (I 1990:01). Utredaren avlämnade sin rapport den 8

februari 1991. Utredarens förslag bereds för närvarande inom

regeringskansliet. Kommissionen bör beakta resultatet av detta arbete.

Skogsbränslen i form av avverkningsrester från skogsbruket svarar för en

stor del av de biobränslen som i dag används inom fjärrvärmesektorn.

Sådana bränsleråvaror anses inte vara industriellt förädlingsbara.

Användningen av avverkningsrester är därför inte prövningspliktig enligt

träfiberlagen. Tillgången på skogsbränslen är således beroende av bl.a.

den avverkning som sker för skogsindustrins råvaruförsörjning och av

ekologiska begränsningar för uttag av skogsråvara. Kommissionen bör

belysa hur utvecklingen av skogsindustrins produktion och råvarubehov

påverkar tillgången på skogsbränslen.

Inför kärnkraftsavvecklingen är möjligheten till elproduktion baserad på

biobränslen av särskilt intresse. Kommissionen bör värdera möjligheten

till elproduktion med biobränslen i större skala. Härvid bör särskilt

bedömas behovet av fortsatt forskning och teknikutveckling för att uppnå

en hög elverkningsgrad i biobränslebaserade anläggningar.

Utvecklingsinsatser rörande bioenergi görs i dag bl.a. av statliga

myndigheter, forskningsinstitutioner, kraftföretag, bränsleproducenter

och berörd tillverkningsindustri. Kommissionen bör med förtur redovisa

ett förslag till samordning och förstärkning av detta arbete. Syftet bör

vara att statliga och andra satsningar på ett effektivt sätt skall kunna

kanaliseras till lämpliga kommersiella utvecklingsprojekt. Samordningen

kan ske exempelvis genom bildande av ett industriellt utvecklingsbolag

med huvuduppgift att initiera och delta i industriella

utvecklingsprojekt för biobränsle.

Kommissionen bör i övrigt vara oförhindrad att lägga fram förslag som

främjar en ökad kommersiell användning av biobränslen.

Kommissionen bör redovisa en bedömning av biobränslenas roll för el- och

värmeförsörjningen i första hand under perioden fram till år 2010.

Hänsyn bör därvid tas till såväl den fysiska pot entialen som

möjligheterna till ekonomiskt bärkraftig etablering på en marknad. Såväl

skogsbränslen och energigrödor som vissa sorterade avfallsfraktioner bör

omfattas av kommissionens bedömning.

Kommissionen bör även bedöma storleken av det sysselsättningstillskott

som en ökad användning av biobränslen kan innebära i olika delar av

landet.

En väsentligt ökad användning av biobränslen kan komma att innebära

miljöproblem bl.a. i form av utsläpp av luftföroreningar, svårigheter

att hantera askan, påverkan på landskapsbilden och andra allmänna

markanvändningsintressen, försämring av markens långsiktiga

produktionsförmåga och läckage av växtnäring och bekämpningsmedel.

Kommissionen bör utgå från en helhetssyn på användningen av biobränslen

som energiråvara. Därför bör så långt det är möjligt hänsyn tas till

miljöpåverkan och ekonomi i samtliga led i kedjan från odling och skörd

via bränsleframställning, transport, lagring och nyttiggörande av

energiinnehållet till omhändertagande av restprodukterna.

Kommissionen bör bedöma risken för såväl direkta som indirekta

miljöeffekter av ökad biobränsleanvändning och utforma sina förslag me d

utgångspunkt i att de samlade negativa effekterna för miljön skall bli

så små som möjligt.

Tidplan, arbetsformer m.m.

Kommissionen bör senast den 1 juli 1992 redovisa resultatet av sitt

arbete.

Överväganden och förslag som rör samordning och förstärkning av pågående

utvecklingsinsatser för biobränslen bör redovisas senast de n 30 oktober

1991.

Kommissionens samlade förslag skall rymmas inom en finansiell ram på 625

milj.kr.

Förslag till åtgärder skall tas fram med beaktande av

regelreformeringsaspekter (jfr prop. 1990/91:100, bil.2 s.48--53).

Samråd bör ske med utredningen (Jo 1990:03) om utvärdering och översyn

av skogspolitiken.

För arbetet bör vidare gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningens

inriktning.

Kommissionen bör vidare betakta innehållet i regeringens direktiv (dir.

1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för industridepartementet.

att tillkalla en kommission -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- bestående av högst 5 ledamöter med uppdrag att analysera

de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell användning av

biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka

biobränslenas konkurrenskraft,

att utse en av le damöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommissionen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.