Dir. 1991:117

Nya direktiv till läroplanskommittén

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991--12--19

Mitt förslag

För alla skolformer gemensamma utgångspunkter

Några definitioner

Uppdraget

Grundskolan

Timplanens konstruktion och funktion

Kursplaners konstruktion och funktion

Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

Ramar för kommitténs arbete

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:117

Beslut vid regeringssammanträde 1991--12--19

Statsrådet Ask anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att den kommitté (U 1991:2), Läroplanskommittén, som

tillkallats för att lämna förslag till mål och riktlinjer för barn omsorgen och det offentliga skolväsendet, får nya direktiv och delvis ny

sammansättning. Uppdraget skall enligt de nya direktiven omfatta

läroplan, timplan och kursplaner för grundskolan samt läroplan för

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Uppdraget omfattar

sålunda inte längre mål och riktlinjer för barnomsorgen. I denna fråga

har jag samrått med statsrådet Bengt Westerberg.

För alla skolformer gemensamma utgångspunkter

Utgångspunkten för läroplanskommitténs arbete är den beslutade

ansvarsfördelningen för skolan. Denna förutsätter att målen formuleras

så att resultatet av undervisningen kan värderas i förhållande till

målen. Utvärderingar skall genomföras såväl på riks- som på kommunnivå

och i de enskilda skolorna.

Målen och riktlinjerna i läroplanerna skall utformas så att de kan

preciseras och konkretiseras dels i nationella och lokala kursplaner,

dels i undervisningsmål av den professionella personalen i skolan.

Det är viktigt att läroplanernas mål och riktlinjer uttrycks så att

omfånget på dokumenten begränsas på ett sådant sätt att de blir

användbara instrument för skolans intressenter. För att underlätta

utvärderingen bör kommittén särskilt tydliggöra ansvarområdena för

dessa.

Förslagen till mål och riktlinjer i läroplanerna skall stå i samklang

med skollagen, som ändrats i enlighet med de nya styrprinciperna. Det

förhållandet att grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen nu skall få nya läroplaner gör det möjligt och

nödvändigt att i dessa ge uttryck för en samlad syn på elevers

kontinuerliga kunskapsutveckling.

Principen om en kontinuerlig utveckling skall även gälla elevernas

inflytande i skolan. Tendensen att elevernas inflytande på

undervisningen minskar i takt med stigande ålder, måste brytas. Skolans

ansvar för att ge barn och ungdomar en förberedelse för rollen som

samhällsmedborgare och för att stärka individens självkänsla och

självständighet bör komma till uttryck bl.a. genom att eleverna

uppmuntras att med stigande ålder ta ett eget personligt ansvar för sin

inlärning och sitt arbete i skolan.

Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs särskilda

förutsättningar och behov. Varje elev har rätt till en likvärdig

utbildning. Därav följer att vissa elever har behov av mera stöd än

andra.

Läroplanerna skall innehålla vissa grundläggande riktlinjer som alla

lärare är skyldiga att följa. Hit hör bl.a. saklighet och allsidighet i

undervisningen och respekt för och hänsyn till elevernas personliga

integritet och olika personliga förutsättningar. Skolans verksamhet är

inte och skall inte vara värderingsmässigt neutral. Den bör liksom

tidigare bygga på de etiska normer, såsom människolivets okränkbarhet,

individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den

enskilda människans särart och integritet och allas lika värde, vilka

genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i

vårt land. Detta är värderingar som de flesta människor i Sverige,

utifrån olika utgångspunkter och kulturell bakgrund, kan acceptera. Det

är angeläget att skolan präglas av dessa värden såväl innehållsmässigt

som vad gäller arbetsmetoder och att utbildningen bidrar till att stärka

förmågan att göra etiska ställningstaganden.

Undervisningen skall utgå från att det svenska samhället skall präglas

av tolerans och öppenhet och att människor från skilda kulturer och

livsåskådningar skall kunna leva sida vid sida i god samverkan.

Skolans huvuduppgift är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter.

Det hör även till skolans uppgift att bidra till elevernas sociala och

emotionella utveckling. Denna uppgift är emellertid när det gäller barn

och ungdomar ett ansvar som är delat mellan hemmen och skolan och där

hemmen har huvudansvaret. Föräldrarna har självfallet även ansvar för

att stödja sina barns skolgång. Samarbetet mellan skolan och hemmen bör

utgå från det gemensamma intresset att skapa goda uppväxtbetingelser för

barnen men också från den naturliga fördelning av huvudansvaret för å

ena sidan kunskaps- och färdighetsutvecklingen och å den andra sidan den

personliga fostran och omvårdnaden. Föräldrars inflytande över elevens

skolgång, framför allt i de lägre årskurserna, är därför viktig. Skolan

skall sträva efter att stimulera hemmen att göra aktiva

ställningstaganden och val när det gäller elevernas utbildning.

Läroplanskommittén skall i sitt arbete utgå från erfarenheter av nu

gällande läroplaner och från resultat av forskning, utvecklingsarbete

och utvärderingar, liksom de krav som samhällsutvecklingen i Sverige och

i världen i övrigt ställer.

Det ökande internationella samarbetet -- särskilt inom Europa -- gör det

nödvändigt att förstärka skolans undervisning i moderna språk och om det

gemensamma europeiska kulturarvet. Skolan verkar i en värld där

kunskaps- och informationsmassan förändras snabbt. Detta ställer höga

krav på skolans flexibilitet och variation. Men det kräver också att

större vikt läggs vid kunskaper som är beständiga över tiden -- såsom i

språk och matematik -- samt de kunskaper som bygger upp elevens egen

identitet i hembygden, det svenska språket och kulturarvet i vid mening.

Jag avser då bl.a. historia, litteratur, musik och etiska frågor.

Kunskaper om det svenska kulturarvet måste få en mer framträdande plats

i undervisningen. Perspektivet får emellertid inte vara snävt. Även

frågan om förståelse och respekt för såväl inhemska minoriteters som

andra folks kulturarv skall genomsyra undervisningen.

Förändringar i miljön ställer inte minst kommande generationer inför

stora och svårbemästrade problem. Miljökunskap är ett centralt

kunskapsområde som inte bara skall behandlas inom de naturorienterande

ämnena. De ekologiska aspekterna måste i större utsträckning

beaktas i undervisningen även inom andra områden för att ge eleverna en

helhetssyn på miljöfrågorna. Dessa frågor rymmer också etiska

dimensioner som måste uppmärksammas.

Vad jag här angett innebär att sådana viktiga kunskapsområden som

kulturarv, internationalisering, medier och miljö skall ingå i

kursplanerna för flera ämnen. En sådan uppläggning av kursplanerna

hindrar självfallet inte en samverkan mellan olika ämnen i

undervisningen i skolan.

Den kunskapssyn som skall ligga till grund för kommitténs arbete skall

vila på aktuell forskning om inlärning, begreppsbildning osv. En viktig

utgångspunkt är att alla elever skall få sådana kunskaper att de kan

orientera sig i en komplex verklighet med ett mycket stort

informationsflöde. Studievana, studieteknik och förmågan att söka och

finna kunskap blir allt viktigare. Eleverna skall också få sådana

kunskaper att de kritiskt kan granska fakta och olika förhållanden så

att de kan inse konsekvenserna av olika alternativa handlingsvägar eller

beslut. De skall vidare gradvis utveckla sin förmåga att tänka -- att

reflektera över problem -- och därmed lägga grunden för ett, med ökande

mognad, alltmer vetenskapligt förhållningssätt.

Några definitioner

Riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:18, UbU 4, rskr. 76) att skolan

skall vara mål- och resultatstyrd. Detta förutsätter nya styrdokument

för skolan, vilka innehåller tydliga och utvärderingsbara mål.

De nu gällande styrdokumenten för det offentliga skolväsendet, dvs för

grundskolan, specialskolan, sameskolan, särskolan, gymnasieskolan,

kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

vuxna och svenskundervisningen för invandrare, har tillkommit vid olika

tidpunkter och har i viss mån olika definitioner och typ av innehåll.

När nya styrdokument utarbetas skall enhetlighet därvidlag efterstr ävas.

Som utgångspunkt för kommitténs arbete använder jag följande

definitioner.

Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna för det offentliga

skolväsendet och är överordnad alla andra styrdokument för skolan.

Skollagen antas av riksdagen.

Läroplanerna skall innehålla övergripande mål och riktlinjer för

utbildningen i landet. Läroplanerna är underordnade skollagen och

överordnade programmålen för grundläggande vuxenutbildning och gymnasial

utbildning samt kursplanerna i samtliga skolformer. Läroplanerna skall

fastställas av regeringen enligt riktlinjer som underställts riksdagen.

Läroplanerna riktar sig främst till den pedagogiska personalen i skolan

men får inte utformas så att ansvarsförhållandet mellan skolans styrelse

och lärarna blir otydligt. Grundskoleförordningen, gymnasieförordningen

och vuxenutbildningsförordningen fastställs i likhet med läroplanerna av

regeringen enligt principer som underställts riksdagen.

Programmål, dvs mål för vart och ett av de nationella programmen inom

gymnasial utbildning samt för grundläggande vuxenutbildning, skall

fastställas av regeringen. Programmålen är underordnade läroplanen och

överordnade kursplanerna.

Kursplanerna anger målen för de kunskaper och färdigheter som eleverna

skall uppnå i de enskilda ämnena. Kursplanerna skall bl.a. ange de

centrala begrepp som eleverna skall behärska. I de fall det finns skäl

att ha olika kursinnehåll inom ett ämne, t.ex. matematik inom olika

program i gymnasial utbildning, kan det finnas flera kursplaner inom ett

ämne.

Kursplanerna, som är underordnade läroplanerna, skall fastställas av

regeringen i fråga om obligatoriska ämnen inom grundskolan och

kärnämnena inom grundläggande vuxenutbildning och inom gymnasial

utbildning. I övrigt fastställs de av Skolverket. Kursplaner för lokala

kurser/tillval i den obligatoriska skolan samt för lokala grenar och

kurser inom gymnasial utbildning utarbetas och fastställs dock av

styrelsen för skolan. Regeringen skall utfärda riktlinjer för arbetet

med lokala kursplaner.

Timplanerna fastställs som regel av riksdagen. De anger för den

reformerade gymnasieskola, som riksdagen beslutade om våren 1991, vilken

minimitid av undervisning uttryckt i klocktimmar inom resp. ämne som

eleverna skall vara garanterade att få. Dessa timplaner kan således ökas

genom kommunala beslut. För komvux utgör timplanerna riktvärden som får

underskridas eller överskridas. För grundskolan anges timplanen för

närvarande i veckotimmar. Jag återkommer under avsnittet Grundskolan

till frågan om timplanen för denna skolform.

De dokument som jag hittills nämnt tillhör det statliga styrsystemet. De

är alltså bindande nationella föreskrifter. Jag vill här även nämna

skolplanen, som utarbetas och fastställs av kommunen och som enligt

bestämmelserna i skollagen skall innehålla uppgift om hur kommunens

skolväsende skall gestaltas och utvecklas och om de åtgärder kommunen

avser vidta för att uppnå de nationella målen för skolan. Av lokala

arbetsplaner framgår hur lärare och elever planerar att undervisningen

skall läggas upp utifrån de mål som angetts i skollagen, läroplanen,

kursplanerna och den kommunala skolplanen. För grundläggande

vuxenutbildning och gymnasial utbildning tillkommer målen för

programmen.

Skolverket kan ge ut kommentarer med t.ex. motiv och bakgrund till

beslut, information från forskning samt exempel från undervisningen i

olika skolor. Kommentarerna är således inte en del av det formella

styrsystemet men kan, om skolorna finner dem värdefulla, påverka

utvecklingen av skolan i positiv riktning.

I kommentarerna kan Skolverket ge skolorna underlag eller förslag till

indelning av ämnen i delkurser i den mån detta inte naturligen framgår

av kursplanerna. Indelningen av undervisningen i delkurser beslutas

lokalt och tillhör i normalfallet lärarnas planering.

Skolverket kan även i kommentarerna ge förslag till hur undervisningen

kan läggas upp tematiskt inom kunskapsområden som t.ex. miljö,

internationalisering och kulturarv, vilka ingår i kursplanerna för flera

ämnen.

Uppdraget

Läroplanskommittén skall utarbeta förslag dels till läroplan för

grundskolan, dels till läroplan för gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen. Kommittén skall vidare utarbeta förslag till timplan

och kursplaner för grundskolan.

Den övergripande målsättningen för kommitténs arbete skall vara strävan

att utveckla Europas bästa skola. Denna höga ambitionsnivå skall karakt äriseras av en höjd kvalitet i utbildningen genom att ämnenas ställning

förstärks. Språkprogrammen skall förbättras i alla skolformer.

Kursplaner resp. riktlinjer för sådana skall utformas så att det blir

möjligt att införa målrelaterad betygssättning i en skala som omfattar

mer än fem steg. Kommittén skall vad gäller grundskolan också utgå från

att betygssättning kommer att ske tidigare än i dag. Kommittén skall i

denna del nära samråda med betygsberedningen (dir. 1990:62, 1991:53 och

104).

Grundskolan

Kommittén skall utifrån ovan redovisade gemensamma utgångspunkter och

nedan angivna särskilda synpunkter utarbeta förslag till läroplan,

timplan och kursplaner för grundskolan. En viktig utgångspunkt för detta

arbete är självfallet nu gällande läroplan. Särskild uppmärksamhet skall

också riktas mot den flexibla skolstarten. Förslagen bör presenteras så,

att motiv för förändringar redovisas.

Frågan om mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner för sameskolan,

specialskolan och särskolan kommer att behandlas i annan ordning och

ingår därför inte i uppdraget. Därvid kommer också frågan om det skall

finnas ett eller flera måldokument för den obligatoriska skolan att

beredas.

Läroplanen för grundskolan skall innehålla mål och riktlinjer för

verksamheten. Riktlinjerna skall också innehålla anvisningar för

utformningen av de lokala kursplanerna. Läroplanskommittén skall därvid

även formulera utgångspunkterna för den skolförberedande verksamheten så

att ett närmande lokalt i kommunerna mellan den skolförberedande

verksamheten och grundskolan underlättas. Detta är särskilt viktigt mot

bakgrund av de kunskaper som i dag finns om flickors och pojkars

förutsättningar för lärande. Kommittén bör i dessa frågor samråda med

socialstyrelsen.

Timplanens konstruktion och funktion

Timplanens funktion skall främst vara att ange vilka resurser en kommun

minst måste avsätta för undervisningen. Genom införandet av ett

sektorsbidrag för skolväsendet har kopplingen mellan timplaner och

statlig resurstilldelning upphört för alla skolformer. Det tidigare

statsbidragssystemet innebar ingen garanterad undervisningstid för

eleverna. En mängd aktiviteter, såsom studiedagar, prov,

hälsoundersökningar, praktisk arbetslivsorientering o.dyl. har inneburit

att lektionstid bortfallit.

iksdagen har beslutat (prop.1990/91:85, UbU 16, rskr. 356) om timplaner

för gymnasieskolans olika program som anger den minsta tid som kommuner

och landsting skall garantera varje elev lärarledd undervisning.

Kommittén skall i sitt arbete med timplanen för grundskolan utgå från

samma eller motsvarande konstruktion. Kommittén skall därvid ange vilka

inslag i form av t.ex. prov som skall ingå i den angivna minimitiden.

Undervisningstiden anges för gymnasieskolan i klocktimmar. Kommittén bör

överväga om nuvarande stadieindelade timplan kan överges och ersättas

med t.ex. det antal timmar lärarledd undervisning eleven skall

garanteras i grundskolan.

Kommitténs ställningstagande beträffande de ämnen som skall ingå i

timplanen bör redovisas mot bakgrund av en analys av ämnesstrukturen i

ett internationellt perspektiv, främst mot bakgrund av förhållandena

inom EG-länderna. Det är också viktigt att erfarenheterna från den

nationella utvärderingen beaktas. Kommittén bör i sitt arbete utgå från

att en garanterad undervisningstid skall anges för följande ämnen:

svenska, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap,

samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, idrott och musik.

Kommittén skall vidare belysa konsekvenserna av om vissa av de nuvarande

obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen

för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering den

enskilda skolan väljer.

I sitt förslag skall kommittén också redovisa hur den tid för fria

aktiviteter, som i dag finns, bäst kan utnyttjas för att stärka

utbildningens kvalitet.

I detta sammanhang bör kommittén också redovisa sina överväganden

beträffande ämnena hemspråk och svenska som andra språk och dessas

ställning i relation till timplanen.

Särskild uppmärksamhet skall riktas mot frågan om hur grundskolans

undervisningen i svenska och övriga språkprogram skall kunna stärkas.

Att fler elever bör läsa ytterligare språk är mycket viktigt. Därvid

skall också övervägas om ytterligare ett språk skall införas som

obligatoriskt ämne och ett tredje språk erbjudas som tillvalsämne eller

om en modell motsvarande den nuvarande med dubbelt tillval är att

föredra. Det bör även övervägas från och med vilken årskurs de nya

språken skall ingå. Kommittén bör i sina överväganden utgå från att

undervisningen i engelska skall börja i årskurs 1 samt överväga om

undervisning i B-språk skall kunna erbjudas tidigare än i dag. I

förslaget till timplan bör kommittén redovisa sina ställningstaganden

bl.a. beträffande vilka B-språk som bör vara obligatoriska för

kommunerna att erbjuda samt i vilken utsträckning exempelvis

högfrekventa hemspråk skall kunna erbjudas som alternativ.

Inom ramen för timplanen skall en viss undervisningstid avsättas för

elevernas personliga val. Kommittén skall därvid utgå från att

ett sådant utrymme skall finnas i samtliga årskurser med ett ökande

utrymme i de högre årskurserna.

Kommittén bör också lämna förslag om det utrymme som inom den nationella

timplanen bör finnas för den profilering den enskilda skolan vill göra.

En strävan bör härvid vara att göra timplanen så flexibel att

profileringar av den typ som hittills förekommit t.ex. med musikklasser

kan rymmas.

Kursplaners konstruktion och funktion

Varje ämne på timplanen i grundskolan skall ha en nationellt fastställd

kursplan. Kommittén skall i ett första steg utarbeta färdiga

kursplaneförslag för ämnena svenska, matematik och musik. För övriga

ämnen skall kommittén utarbeta förslag till huvudsakligt innehåll. Dessa

skall vara så tydliga att de kan remissbehandlas tillsammans med

kommitténs övriga förslag. I ett andra steg skall kommittén utarbeta

färdiga kursplaneförslag för övriga ämnen i grundskolan.

Kursplanernas roll i en mål- och resultatstyrd skola är att ange den

centrala kunskap och förståelse samt de färdigheter eleven skall uppnå

inom ett visst ämne och därmed bidra till att garantera likvärdigheten

samtidigt som de skall ge förutsättningar för lärares och elevers beslut

om innehåll och arbetssätt. Kursplanerna skall alltså ange de centrala

begrepp som eleverna ska få insikt i och de färdigheter de skall öva. De

skall utformas så att lärarens arbete med att ställa upp egna

undervisningsmål, dennes urval av innehåll och val av arbetssätt

underlättas. I takt med elevernas ökande mognad och ökade kunskaper

skall deras inflytande över uppställandet av undervisningsmål, urval av

innehåll och val av arbetssätt öka.

Nuvarande kursplaner är stadieindelade. Kommittén bör överväga om denna

indelning kan överges.

Kursplanerna skall således ordna, förklara och tydliggöra ett ämnes

perspektiv för att underlätta arbetet. De skall vara utformade så att de skapar utrymme för den utveckling av utbildningen som är nödvändig

för att skolan skall uppfylla högt ställda krav på kvalitet. Temastudier

och ämnesövergripande undervisning skall kunna förekomma. Kursplanerna

skall vara utvärderingsbara både i ett nationellt och i ett individuellt

perspektiv. Kursplanerna skall ta sin utgångspunkt i den enskilda

individens kunskapsutveckling (lärande) bl.a. för att underlätta

betygssättningen.

Kommittén bör också rikta uppmärksamhet mot frågan hur olika intressen,

t.ex. ett naturvetenskapligt eller humanistiskt, kan tas tillvara och

stimuleras så tidigt som möjligt i skolan. Mycket tyder på att

grundskolan misslyckats med att ta tillvara och utveckla det intresse

för naturvetenskap och teknik som finns hos barn i tidig ålder, inte

minst hos flickor.

Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

Läroplanskommittén skall utarbeta en läroplan, dvs. mål och riktlinjer,

för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Jag har för

avsikt att senare återkomma till regeringen i frågan om huruvida mål och

riktlinjer för vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, statens

skolor för vuxna och svenskundervisning för invandrare skall ingå i

läroplanen för gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning eller utgöra

en eller flera separata läroplaner.

Vid arbetet med mål och riktlinjer för gymnasial utbildning samt för

grundläggande vuxenutbildning skall kommittén utgå från riksdagens

beslut (prop. 1990/91:85, UbU 16, rskr. 356) om reformeringen av dessa

utbildningar. Läroplanen skall utformas så att övergången till en

kursutformad gymnasieskola underlättas.

Kommitténs uppdrag omfattar inte kursplaner för åldrarna ovanför

grundskolan. Skolverket har i uppdrag att utarbeta interimistiska

programmål och kursplaner, vilka förutsätts gälla i avvaktan på

regeringens och riksdagens ställningstagande till de förslag till

läroplaner som läroplanskommittén utarbetar och regeringens beslut om

kursplaner för grundskolan. Frågan om uppdrag till Skolverket att se

över de interimistiska programmålen och kursplanerna kommer att

aktualiseras i anslutning till regeringens förslag till riksdagen om ny

läroplan.

Utbildningens kvalitet skall höjas. Detta skall vad avser de

studieförberedande utbildningarna innebära att målen utformas så att

studierna blir en lämplig förberedelse för det mera vetenskapliga

förhållningssätt till kunskap som präglar högre utbildning. Vad gäller

de yrkesförberedande utbildningarna skall målformuleringarna anpassas

till det framtida yrkeslivets krav, men också förbereda för de krav som

högre utbildning ställer. Läroplanskommittén skall utveckla hur detta

skall komma till uttryck i läroplanen. I detta arbete skall kommittén

samråda med dels företrädare för högskolan, dels arbetsmarknadens

parter.

Ett av de krav som angetts i det föregående är att läroplanerna för

grundskolan samt för gymnasieskolan och komvux skall ge uttryck

för en samlad syn på elevers kontinuerliga kunskapsutveckling genom

skolan. Detta gör det möjligt att undvika att gymnasieskolans start

utformas som en repetition av delar av grundskolans innehåll. Denna

princip, liksom förbättringarna av utbildningen i grundskolan, kommer

att bidra till att höja den gymnasiala utbildningens kvalitet. Härigenom

kan kunskapskraven höjas för tillträde till såväl gymnasieskolan som

högskolan.

Läroplanskommittén skall lämna förslag till hur undervisningen i moderna

språk kan få ökat utrymme på de studieförberedande programmen och hur

undervisningen i svenska kan förstärkas på alla programmen i gymnasial

utbildning. Kommittén kan även lämna förslag till andra

kvalitetsförbättringar av den gymnasiala utbildningen, som får

timplanekonsekvenser.

Jag har i de för alla skolformer gemensamma utgångspunkterna berört

frågan om elevernas inflytande i skolan och att de med ökande mognad bör

uppmuntras att ta ett större personligt ansvar för sin inlärning.

Läroplanskommittén skall för gymnasieskolans del överväga om detta bör

komma till uttryck i någon form av studiekontrakt mellan eleven och

skolan. För de vuxenstuderande är det än mer naturligt att varje elev

får en egen studieplan.

Ramar för kommitténs arbete

För kommittén gäller dels regeringens direktiv till samtliga kommittéer

och särskilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens

inriktning och konsekvenser, dels regeringens direktiv till kommittéer

och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamhet (dir. 1988:43).

Kommittén skall ta del av de erfarenheter som den nationella

utvärderingen av skolan ger.

Kommittén skall som en utgångspunkt i sitt arbete beakta Sveriges

internationella åtaganden inom utbildningsområdet.

Kommittén skall samråda med skolhuvudmännen och med berörda myndigheter,

organisationer och andra kommittéer.

Kommittén skall vid lämplig tidpunkt informera läromedelsproducenterna

om sitt arbete.

Arbetet skall bedrivas så att kommittén till regeringen kan lägga fram

förslag till mål och riktlinjer för grundskolan, gymnasieskolan och

kommunal vuxenutbildning och förslag till timplan och kursplaner för

svenska, matematik och musik jämte förslag till huvudsakligt innehåll i

övriga på timplanen förekommande ämnen för grundskolan senast den 1

september 1992. Färdiga kursplaneförslag beträffande de senare skall

presenteras senast den 30 december 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels upphäver de tidigare direktiven (dir. 1991:9) för

Läroplanskommittén, dels bemyndigar det statsråd som har till uppgift

att föredra ärenden om grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en kommitté med högst fyra ledamöter -- omfattad av

kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag till

mål och riktlinjer för grundskolan, gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning samt förslag till timplaner och kursplaner för

grundskolan,

att utse en av ledamöterna till ordförande,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén och

att utse referensgrupper.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)