Dir. 1991:30

Länsindelningen i västra Sverige

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18

Mitt förslag

Bakgrund

Motiv för en översyn av länsindelningen i västra Sverige

Uppdraget

Arbetets bedrivande

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:30

Beslut vid regeringssammanträde 1991-04-18

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en utredare tillkallas med uppgift att analysera för-

och nackdelar med nuvarande länsindelning i västra Sverige samt att

föreslå de åtgärder som behövs för att komma till rätta med nackdelarna.

Bakgrund

Samhällsutvecklingen har inom vissa delar av landet lett till att den nuvarande indelningen i län och landsting inte motsvarar dagens

funktionella tätortsområden och planeringsregioner. Så är förhållandet i

västra Sverige.

Storstadsutredningen har i sitt betänkande Storstadsliv. Rika

möjligheter -- hårda villkor (SOU 1990:36) påpekat att den

administrativa splittringen i Göteborgsregionen försvårar ett rationellt

planeringsarbete. Utredningen har föreslagit att regeringen tar

initiativ till ett arbete som syftar till att ändra länsindelningen i

västra Sverige.

Vid remissbehandlingen av storstadsutredningens betänkande har flera

remissinstanser pekat på att det behövs en ändrad länsindelning i västra

Sverige. Det finns emellertid ingen enhetlig uppfattning om hur en

ändrad länsindelning bör se ut. Vissa remissinstanser stöder

storstadsutredningens förslag om ett nytt län för Göteborgs-regionen.

Några remissinstanser förordar ett nytt län som omfattar en större del

av västra Sverige. Andra remissinstanser anser att problemen kan lösas

genom olika former av samverkan utan att länsgränserna behöver ändras.

Inom Göteborgsregionens kommunalförbund pågår en utredning om ändrad

länsindelning i västra Sverige. Från några kommuner föreligger

framställningar till regeringen om ändrad länsindelning.

Motiv för en översyn av länsindelningen i västra Sverige

Sedan den nuvarande länsindelningen lades fast har samhällsförhållandena

i västra Sverige ändrats. De naturliga bostads- och

arbetsmarknadsområdena i västra Sverige stämmer illa överens med de

administrativa gränserna.

Olägenheterna med nuvarande administrativa mångfald är tydligast på

trafikområdet. Planering och tilldelning av statliga medel för

trafikinvesteringar i Göteborgsregionen sker via tre länsstyrelser samt

vägverket och banverket. Tre landsting och ett stort antal kommuner

ansvarar via länshuvudmännen för kollektivtrafiken. Ingen länshuvudman

för kollektivtrafik täcker ensam hela tätortsområdet. Huvudmannen för

förortstrafiken (GLAB) samägs enligt ett komplicerat mönster av

huvudmännen i de tre berörda länen samt Göteborgsregionens

kommunalförbund. Kollektivtrafiken i Göteborgs kommun är skild från

kollektivtrafiken inom tätortsregionen i övrigt, vad gäller såväl

planering som ansvar för den löpande verksamheten.

Den administrativa splittringen innebär olägenheter när det gäller att

lösa Göteborgsregionens trafik- och miljöproblem.

Vissa olägenheter till följd av de administrativa förhållandena finns

också inom andra samhällsområden, såsom näringsliv och arbetsmarknad,

totalförsvar, turism, bostadsförsörjning, teknisk försörjning,

översiktlig fysisk planering, utbildning, sjukvård, kultur- och

fritidsverksamhet.

Inför framtiden finns det ett stort behov av strukturella insatser i

västra Sverige i syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för

näringslivets utveckling. Regeringen har markerat detta genom att i sin

proposition (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt föreslå en rad

olika trafikinvesteringsprojekt i Göteborgsregionen och övriga delar av

västra Sverige. För att dessa projekt skall kunna genomföras på ett

tillfredsställande sätt finns det ett stort behov av samarbete mellan de

berörda huvudmännen.

Även den ökade internationaliseringen påverkar den regionala

indelningen. I allt större utsträckning växer insikten om att det krävs ett utökat samarbete inom större regioner mellan offentliga huvudmän för

att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling i en allt

mer konkurrensutsatt miljö.

Det nu anförda har lett mig till uppfattningen att en särskild utredare

bör tillkallas för att se över länsindelningen i västra Sverige.

Uppdraget

Utredaren bör först och främst kartlägga och analysera fördelarna och

nackdelarna med nuvarande länsindelning i västra Sverige.

På grundval av denna analys bör utredaren redovisa olika alternativ för

länsindelningen i västra Sverige utöver att behålla den nuvarande

länsindelningen. Utredaren bör samtidigt redovisa konsekvenserna av

olika alternativ, inklusive oförändrad länsindelning, så fullständigt

som möjligt. Konsekvenserna av en ändrad indelning bör beskrivas såväl

när det gäller statlig förvaltning som landsting och kommuner.

Mot bakgrund av dessa konsekvensbedömningar bör utredaren ange vilket

alternativ till länsindelning i västra Sverige som är att föredra.

Om utredaren kommer till slutsatsen att nuvarande länsindelning i västra

Sverige bör behållas, bör utredaren lämna förslag till åtgärder i form

av samarbete över länsgränser för att åstadkomma den samordning som

under alla omständigheter bör komma till stånd för att lösa de aktuella

planeringsproblemen i regionen.

Utredaren bör också lämna förslag om hur samordningen mellan

länsstyrelserna och övriga regionala organ bör förbättras och hur man på

bästa sätt kan klargöra ansvars- och arbetsfördelningen mellan den

centrala, regionala och lokala nivån.

Arbetets bedrivande

Uppdraget skall redovisas så snart som möjligt dock senast den 1 mars

1992.

Det är angeläget att utredaren har kontakter med berörda länsstyrelser,

övriga statliga myndigheter, landsting, kommuner, kommunalförbund,

näringsliv och fackliga organisationer.

Utredaren bör samråda med den utredare (dir. 1991:31) som har i uppdrag

att göra en analys av den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad.

Utredaren har att beakta vad som sägs i regeringens direktiv till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild

utredare -- som skall omfattas av kommittéförordning en (1976:119) -- med uppgift att göra en översyn av länsindelningen i

västra Sverige

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)