Dir. 1991:38

Utredning om den sociala snedrekryteringen till högre studier

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-08

Mitt förslag

Bakgrund

Utredningsuppdraget

Utredningsarbetet

Hemställan

Beslut

Dir 1991:38

Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-08

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att översiktligt

beskriva omfattningen av den sociala snedrekryteringen till högre

studier samt att försöka klargöra dess orsaker.

Bakgrund

Före andra världskriget betraktades det i Sverige inte som något odelat

negativt att ungdomar ur de lägre socialgrupperna knappast alls

återfanns bland de universitetsstuderande. Det rörde sig om en ''nyttig

orättvisa'', fanns det många som menade. Samhället gynnades på många

sätt av att mängder av studiebegåvade människor sökte sig andra vägar i

livet än de som gick genom universiteten. Så länge många såg saken på

det sättet, existerade förvisso den sociala snedrekryteringen. Den

betraktades emellertid inte alltid som något missförhållande.

Den avgörande omsvängningen bort från detta tänkesätt ägde rum för

ungefär femtio år sedan. Från såväl demokratiska som ekonomiska

utgångspunkter började en dominerande opinion då på allvar att framhäva

det värde, som ligger i att människor med olika social bakgrund finns

företrädda i alla yrkeskategorier och att allas förutsättningar för

högre studier tas till vara. I och med detta började det

utbildningspolitiska problemet att uttryckas på det sätt som senare

generationer har vant sig vid att betrakta som det normala. Hur

organiserar vi utbildningsväsendet som helhet, så att varje människas

unika förutsättningar tas till vara?

En viktig förutsättning för att dagens synsätt skulle kunna etableras

var de tidiga efterkrigsårens nästan gränslösa optimism. 1946

års skolkommission var övertygad om att det gick att ta till vara alla

människors unika förutsättningar utan att ''de praktiska och

manuella yrkena och de stora folkgrupper, som ägnar sig åt dem, komme

att utarmas på teoretiska begåvningar'' (SOU 1948:27, s. 9).

Med utgångspunkt i denna optimistiska grundsyn har såväl ungdomsskolan

och vuxenutbildningen som högskolan och systemet för studiefinansiering

genomgått ett antal stora och genomgripande förändringar från andra

världskriget och framåt.

I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil.10 s. 8) anmälde jag

att en utredning bör tillsättas för att kartlägga omfattningen av den

sociala snedrekryteringen till högre studier och utreda dess orsaker.

Utredningens analys skall ligga till grund för överväganden om den for tsatta reformeringen av ungdomsskolan och högskolan.

Tidigare studier tyder på att den sociala snedrekryteringen grundläggs i

ungdomsskolan. Den sociala selektionen i högskolan bestäms

i hög grad av de studieval som eleverna gör och vilka attityder de möts

av i grundskolan och i gymnasieskolan. Förslag till åtgärder för att

bryta den sociala snedrekryteringen måste därför också ta sikte på att

förändra det perspektiv på fortsatta studier som grundläggs i dessa

skolformer.

Även bland vuxenstuderande grundläggs den sociala snedrekryteringen till

högskolan redan inför planering av förberedande studier på lägre nivå.

Förslag till åtgärder för att bryta snedrekryteringen måste därför ta

sikte bl.a. på studie- och yrkesorienteringen för blivande

vuxenstuderande i komvux och folkhögskolan.

Genom invandringen har den svenska befolkningen fått ett tillskott av

olika nationella grupper med andra studietraditioner än den svenska.

Utbildningsbakgrunden och studietraditionen skiljer sig också avsevärt

mellan de olika invandrargrupperna. De frågeställningar som här tas upp

är av särskilt intresse också med tanke på detta.

Utredningsuppdraget

En central fråga har hela tiden varit, hur verkningsfulla förändringarna

av ungdomsskolan och vuxenutbildningen faktiskt har varit med avseende

på en social sammansättning av studerandegruppen vid universitet och

högskolor, som bättre svarar mot befolkningssammansättningen i landet

som helhet.

Olika undersökningar har kommit till delvis olika resultat. Hur frågan

besvaras har stor praktisk och politisk betydelse. Det underlag som

finns gör det möjligt att ta fram siffror och bakgrundsfakta så, att en

relativt hög grad av visshet kan uppnås. Genom en analys av

förändringarna under efterkrigstiden bör det gå att visa vilka

förändringar som ägt rum och under vilka omständigheter den sociala

snedrekryteringen effektivast kunnat motverkas.

När det gäller problemet insatt i sitt historiska sammanhang, bör

utredaren uppmärksamma dubbelsidigheten i den utbildningspolitiska

grundsyn, som på allvar etablerades först för femtio år sedan. Det

önskvärda är en förändring, som tar sig två olika uttryck. En viktig

uppgift är att bryta de sociala och ekonomiska barriärer, som hindrar

ungdomar från arbetarhem och vuxenstuderande ur arbetarleden att söka

sig till högre studier. En lika viktig uppgift är att bryta de sociala

och ekonomiska barriärer som hindrar ungdomar från högre socialgrupper

att söka sig till praktiska yrkesutbildningar av olika slag.

Utredaren bör först kartlägga omfattningen av den sociala

snedrekryteringen till högre studier. Därefter bör bl.a. belysas i

vilken utsträckning sambandet mellan social bakgrund och övergång till

högre utbildning varierar beroende på kön, ålder och geografisk härkomst

samt, beträffande invandrargrupperna, nationellt ursprung. I bilden bör

också ingå den förskjutning mellan socialgrupper som kan hänföras till

en expansion av tjänstemannagrupperna och till det allt mer ökande

antalet akademiskt utbildade personer.

Utredningen bör därutöver analysera vilken påverkan högskolans egen

organisation har på den sociala skiktningen. I vilken utst räckning och

hur påverkar antagningssystem, behörighetsregler, utbildningens längd

och lokalisering, studieorganisation, dimensionering etc. den sociala

rekryteringen? Vilka faktorer är det som gynnar respektive missgynnar

studerande med olika social bakgrund? Hur har rekryteringsmönstret för ändrats genom utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna?

Utredningen bör vidare belysa frågan om hur studiefinansieringen och

övriga studiesociala förhållanden påverkar benägenheten för högre

studier.

Analysen av den sociala snedrekryteringen bör avse hela tidsperioden

efter andra världskriget med en tyngdpunkt på utvecklingen under de

senaste tjugo åren. På individnivå bör analysen sträcka sig från tiden i

grundskolan respektive från tiden då vuxenstudier påbörjades fram till

dess att den studerande etablerat sig i ett yrke efter avslutade

högskolestudier.

Det är angeläget att problemställningen presenteras och bearbetas mot

bakgrund av motsvarande samhällsutveckling och utbildningspolitiska

ambitioner internationellt.

Utredningsarbetet bör kunna utmynna i underlag för bedömningar av vilka

utbildningspolitiska åtgärder på olika stadier, som mest effektivt

motverkar social snedrekrytering till högre studier.

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Persson.

Utredningsarbetet

Det finns ett förhållandevis rikt statistiskt material och en omfattande

forskning inom området. I sitt arbete bör utredaren utgå från detta

material för att ge en samlad bild av problemområdet.

Vidare bör utredaren, i den mån hon eller han anser detta vara

nödvändigt, samråda med högskoleutredningen, utredningen om kompetens utveckling i arbetslivet samt utredningen om vuxnas studiefinansiering

(FINVUX).

Utredaren bör bedriva arbetet så att ett betänkande kan föreligga senast

den 1 februari 1993.

För utredaren bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningens förslag och

konsekvenser samt (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda orsakerna till och omfattningen av

den sociala snedrekryteringen till högskolan.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)