Dir. 1991:41

Tilläggsdirektiv till konkurrenskommittén (C 1989:03)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:41

Beslut vid regeringssammanträde 1991-05-30

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att konkurrenskommittén (C 1989:03) ges i uppdrag att i

nära samverkan med företrädare för kommuner och landsting närmare

överväga vissa frågor om förstärkt konkurrens i kommunal verksamhet.

Bakgrund

Konkurrenskommittén, som tillkallades efter regeringsbeslut den 2

februari 1989, har enligt sina direktiv (dir. 1989:12) i uppdrag att

utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare kan förstärkas (Dir.

1989:12).

Enligt direktiven skall kommittén bl.a.

-- kartlägga hur konkurrensförhållandena har förändrats inom olika

sektorer av ekonomin under de senaste tio åren samt analysera vilken

betydelse konkurrensförhållandena har för att de centrala

ekonomisk-politiska målen skall kunna uppnås,

-- med utgångspunkt i den genomförda analysen och uppmärksammade brister

föreslå åtgärder som verksamt kan bidra till en ökad konkurrens samt

överväga ändringar av konkurrenslagstiftningen,

-- särskilt analysera konkurrensförhållandena inom reglerade sektorer

och föreslå åtgärder som ökar konkurrensen samt pröva om

konkurrenslagstiftningen i ökad utsträckning kan tillämpas inom dessa

sektorer.

Frågan om konkurrens inom den offentliga sektorn har inte närmare

berörts i direktiven. Genom ett särskilt beslut den 21 juni 1989

överlämnade emellertid regeringen till kommittén en skrivelse från

statens pris- och konkurrensverk om effektivitet i kommunal

monopolverksamhet. Regeringen uttalade i beslutet att denna fråga skulle

övervägas av kommittén. Kommittén har med anledning av detta inlett ett

arbete om konkurrens inom det kommunala området. Kommittén har som ett

första resultat av arbetet presenterat rapporten (SOU 1991:26) Kommunala

entreprenader -- Vad är möjligt?

I årets budgetproposition (1990/91:100, bil. 2. s. 33 och 34) uttalade

regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma även

områden inom den offentliga sektorn, där ökad konkurrens och mekanismer

som stimulerar en effektiv resurshushållning kan förenas med och ofta

främja de samhälleliga målen på området. Regeringen pekade på

möjligheten att skapa marknadsliknande lösningar genom att skilja på

rollerna som beställare och producent. Riksdagen hade inte något att

erinra mot regeringens bedömningar i denna del (FiU25, rskr. 278).

Jag kommer i det följande att ta upp vissa punkter som bör ägnas

särskild uppmärksamhet i kommitténs fortsatta arbete på det kommunala

området.

Uppdraget

Arbetet med att effektivisera den offentliga sektorn har stor betydelse

för den framtida samhällsutvecklingen. Inom ramen för samhällets mål för

olika verksamheter måste nya verksamhetsformer och idéer prövas. Det är

viktigt att, som ett av många alternativ, pröva lösningar som genom

konkurrens stimulerar en ökad effektivitet. Konkurrenskommittén har en

viktig uppgift att fylla när det gäller att från sina utgångspunkter

utarbeta konkreta förslag till effektivisering där fördelarna med en

ökad konkurrens kan tas till vara även på det kommunala området.

Sedan konkurrenskommittén påbörjat sitt arbete i denna del har ett

arbete på flera angränsande områden inletts. Bl.a. har en kommitté

tillsatts med uppgift att utforma ett nytt system för statens bidrag

till kommuner och landsting samt att se över den kommunala sektorns

övriga finansieringskällor (dir. 1990:20). Vidare har en utredning fått

i uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter i kommunal verksamhet

(dir. 1990:18). Båda dessa utredningar -- kommunalekonomiska kommittén

(Fi 1990:04) och avgiftsutredningen (C 1990:09) -- har beröringspunkter

med konkurrenskommitténs arbete. En ny kommunallag (prop. 1990/91:117),

som delvis ändrar förutsättningarna för hur kommunerna kan organisera

sitt arbete, har förelagts riksdagen.

Avgiftsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1990:107). Den

kommunala självkostnadsprincipens gränser tagit upp frågan om att öka

konkurrensen inom delar av den tekniska försörjningen i kommunerna.

Remissbehandlingen av betänkandet visar att det finns ett stort intresse

inom kommunerna att öka effektiviteten genom stärkt konkurrens. Frågan

om de legala förutsättningarna för ökad konkurrens samt frågan om

statens roll för att upprätthålla konkurrens inom områden där det finns

förutsättningar för konkurrens bör nu övervägas närmare av

konkurrenskommittén i samråd med avgiftsutredningen.

Rättvisande redovisningar av kommunernas och landstingens faktiska

kostnader för olika verksamheter är en väsentlig förutsättning för att

privata eller kooperativa företag skall kunna konkurrera med den

kommunala egenregiverksamheten på lika villkor. Att hålla olika

verksamheter åtskilda ökar möjligheterna att fördela kostnader och att

ta fram rättvisande redovisningar. Inom de båda kommunförbunden pågår

ett utvecklingsarbete för att ta fram mått på kostnaderna för att

bedriva olika verksamheter. Kommittén bör följa detta utvecklingsarbete

och föreslå åtgärder för att åstadkomma sådana redovisningar av

kostnader som kan behövas i de fall då en kommun eller ett landsting

inbjuder utomstående entreprenörer att delta i ett anbudsförfarande. Det

är angeläget att det fortsatta utvecklingsarbetet på detta område bygger

vidare på den metodutveckling som redan pågår inom de båda

kommunförbunden. Kommittén bör i denna del bedriva sitt arbete i nära

samråd med kommunalekonomiska kommittén. En annan sak är att det för

statsmakternas uppföljning och utvärdering av vissa verksamheter kan

krävas att t.ex. kommuner lämnar jämförbara sakuppgifter och att

redovisningssystemen därför måste göra det möjligt att ta ut sådana

uppgifter. Denna fråga bör inte behandlas av konkurrenskommittén.

Göteborgs kommun har i en skrivelse den 27 mars 1991 hemställt att

regeringen tar de initiativ som behövs för att utvidga de kommunala

befogenheterna på trafiksektorns område. Syftet är att göra det möjligt

för kommuner att försälja kommunala tjänster till andra kommuner. Även

denna fråga bör behandlas av kommittén. Kommittén bör belysa för- och

nackdelar med en allmän sådan möjlighet.

Konkurrenskommitténs arbete bör mot bakgrund av vad jag nu har sagt

fullföljas och fördjupas på det kommunala området. Det krävs en

samordning av det arbete som pågår på flera områden. Idéer och förslag

bör också diskuteras med de parter som berörs av förslagen. Arbetet bör

därför bedrivas i kontakt med företrädare för kommuner och landsting

samt de anställdas organisationer.

I arbetet bör kommittén också samråda med de tidigare nämnda

utredningarna, nämligen kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) och

avgiftsutredningen (C 1990:09). Dessa utredningar beräknas redovisa

resultatet av sina arbeten under hösten 1991. Konkurrenskommitténs

arbete i denna del bör därför vara slutfört ungefär samtidigt och senast

den 1 november 1991.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar konkurrenskommitténs uppdrag i

enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Civildepartementet)