Dir. 1991:47

Utredning om distansutbildning

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20

Mitt förslag

Bakgrund och motiv

Utredningsuppdraget

Ramar för kommitténs arbete

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:47

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att genomföra en

förstudie om utvecklingen av distansutbildningen i Sverige. Studien

skall sedan kunna utgöra utgångspunkt för en fördjupad utredning om hur

staten kan bidra till att i fråga om pedagogik, metodik, läromedel och

utprövning av media skapa förutsättningar för en utveckling av

distansundervisning som en naturlig del av det offentliga skolväsendet.

Förstudien bör omfatta en inventering av befintlig kompetens och av

hittills vunna erfarenheter inom distansutbildningens område i Sverige.

Den bör vidare innefatta en kartläggning av behovet av distansutbildning

inom olika skolformer och för olika målgrupper samt en

probleminventering. Tonvikten i utredningen bör ligga på

distansutbildning för vuxenstuderande.

Bakgrund och motiv

I många länder utnyttjas distansundervisning i betydligt högre grad än i

Sverige för att göra utbildningen tillgänglig för så många som möjligt.

I vårt land finns dels korrespondensundervisning -- företrädesvis kurser

på gymnasienivå--anordnad av Hermods och statens skolor för vuxna

(SSV), dels kurser på främst gymnasienivå med olika kombinationer av

distansmetodik och koncentrerade kursperioder vid de nämnda skolorna,

dels ett inte obetydligt utbud av högskolekurser anordnade av olika

universitet och högskolor. Flera kommuner har också på senare år startat

verksamhet med större eller mindre inslag av korrespondensundervisning.

Slutligen utnyttjas distansundervisning vid utlandsskolorna samt

anordnas distansundervisning i Torsås.

Ett centralt mål för svensk utbildningspolitik har under många år varit

att tillförsäkra alla medborgare likvärdig tillgång till utbildning

oberoende bl.a. av bostadsort. Det viktigaste medlet har därvid varit en

geografisk spridning av utbildningsorganisationen genom en kraftig

utbyggnad av grundskolans högstadium, gymnasieskolan, komvux och

högskolan.

Riksdagen beslutade förra året om odelat kommunalt ansvar för vuxnas

möjligheter till kompetensinriktad utbildning och om ett nytt

statsbidragssystem för den kommunala vuxenutbildningen (prop.

1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Riksdagen har vidare med anledning av prop ositionen Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

(prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356) tagit ställning till en reformering

av gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

I den senare propositionen konstaterar jag att den snabba utvecklingen

mot ett mera kunskapsintensivt arbetsliv skärper anspråken på

vuxenutbildningen. En medveten strategi för utveckling av

vuxenutbildningen är viktig för kompetensförsörjningen i samhället i

stort, men också för att motverka att nya kunskaps- och

utbildningsklyftor uppstår. De kunskapscentra som jag förordar i

propositionen, är ett led i en medveten strävan att öka utbildningens

tillgänglighet. Åtgärder för att främja utvecklingen av

distansutbildning som en viktig och naturlig del av det offentliga

skolväsendet är ett ytterligare led i samma strävan.

I samma proposition förordade jag att de uppgifter som i dag fullgörs av

statens skolor för vuxna (SSV) i fortsättningen helt skulle övertas av

kommunerna. Riksdagen har emellertid i sitt betänkande med anledning av

propositionen förordat att SSV i Norrköping och Härnösand bibehålls.

Utskottet hänvisar härvid till en rad motioner som har framhållit vikten

av att kompetensen vid skolorna och möjligheterna till distansutbildning

bibehålls i avvaktan på den aviserade utredningen om distansutbildningen

och ett eventuellt inrättande av ett distanscentrum.

Utredningsuppdraget

Distansutbildningsområdet är mycket komplext. Många institutioner och

organ har kunskaper och erfarenheter inom området; nämnas kan SSV,

Hermods, utbildningsradion, en rad högskoleenheter och också vissa

kommuner. Till de rena utbildningsinstitutionerna kommer de

institutioner som sysslar med olika former av medieproduktion och

distribution. Den tekniska utvecklingen på området går snabbt och

behoven, liksom problemen är mångfasetterade. Jag anser därför att en

utredning om statens framtida engagemang inom området bör genomföras i

två steg.

I ett första steg bör det, i form av en förstudie, göras en kartläggning

av befintlig kompetens och vunna erfarenheter, som kan vara av betydelse

för det fortsatta utredningsarbetet. Den första utredningsfasen bör

också innehålla en analys av behovet av distansutbildning inom olika

skolformer och för olika målgrupper, särskilt bland den vuxna

befolkningen, som det ur statens synpunkt kan vara särskilt angeläget

att rikta insatser mot. Analysen bör också syfta till att beskriva

utbildningsbehov hos dessa målgrupper och de problem som kan vara

förenade med att använda distansmetodik för skilda målgrupper.

Förstudien bör vidare översiktligt belysa olika tänkbara uppgifts- och

kostnadsfördelningar mellan staten, kommunerna, utbildningsradion,

televerket och andra intressenter inom området. I förstudien bör i

övrigt kunna behandlas frågor som har betydelse för inriktningen av det

fortsatta utredningsarbetet. Förstudien bör utmynna i en plan för detta

arbete.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Ramar för kommitténs arbete

Förstudien bör göras under hösten 1991 och redovisas senast den 7

januari 1992.

För utredningen gäller dels regeringens direktiv (dir. 1984:5) till

samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning, dels regeringens direktiv (dir. 1988:43) till kommittéer och

särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamhet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att genomföra en förstudie om utv ecklingen inom distansutbildningsområdet,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. och B 21.

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)