Dir. 1991:51

Grupp för utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20

Mitt förslag

Utgångspunkter

Gällande energiforskningsprogram

Myndighetsorganisation och riktlinjer för energipolitiken

Behovet av utvärderingar på energiforskningsområdet

Riktlinjer för utvärderingsgruppens arbete

Internationella erfarenheter

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:51

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-20

Chefen för industridepartementet, statsrådet Mona Sahlin, anför.

Mitt förslag

En grupp -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- tillkallas

för att medverka vid utvärdering av forskning och utveckling på

energiområdet.

Utgångspunkter

Behovet av utvärderingar på forskningsområdet

I forskningspropositionen (1989/90:90 s.9 7) betonar regeringen vikten

av en effektiv uppföljning och utvärdering av forskningen. Riksdag och

regering har för sin del behov av ett kvalitativt underlag som kan ligga

till grund för avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter.

Det ankommer på regeringen att besluta om formerna för uppföljnings- och

planeringsprocessen samt att ge sådana uppdrag åt myndigheterna som kan

ge relevant underlag för statsmakternas beslut.

I propositionen (s.101) anförs vidare att det är en naturlig uppgift

för varje sektorsorgan att svara för uppföljning och utvärdering av den

egna forsknings- och utvecklingsverksamheten. Ett sektorsorgans eget

utvärderingsansvar bör emellertid i vissa avseenden kompletteras för att

få fram ett underlag för forskningspolitiska beslut. Det krävs härvid

att samhällsrelevansen utvärderas också inom större problemområden än

vad enstaka sektorsorgan svarar för. En ut värdering av

samhällsrelevansen bör enligt den forskningspolitiska propositionen

innefatta en analys av dels forskningsresultatens användbarhet, dels i

vilken omfattning forskningsresultaten faktiskt har använts. Det

ankommer på regeringen att se till att sådana övergripande utvärderingar

genomförs.

Gällande energiforskningsprogram

Riksdagen lade våren 1990 fast riktlinjer för energiforskningen

budgetåren 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337).

Beslutet innebar bl.a. att 372,4 milj.kr. anslogs för energiforskning

budgetåret 1990/91 fördelat på 343,8 milj.kr. på Huvudprogram ene

rgiforskning och 28,6 mi lj.kr. på Integrerade insatser. Enligt

riksdagens beslut bör energiforskningsprogrammet fylla tre

huvuduppgifter, nämligen uppbyggnad av baskompetensen, forskning för att

underlätta omställningen av energisystemet vid kärnkraftsavvecklingen

samt forskning för att möjliggöra en anpassning av energisystemet till

ökade miljö- och klimathänsyn. Riksdagen beslutade våren 1991 att anslå

355,6 milj.k r. för Huvudprogram energiforskning under budgetåret

1992/93 (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373).

Planeringsprocessen och organisationen på energiforskningsområdet

innebär enligt riksdagens beslut bl.a. att programorganen skall svara

för bedömningar av den vetenskapliga kvaliteten och den energipolitiska

relevansen i den forskning som stöds. De skall vidare inom sina ansvars

områden ha ett övergripande ansvar för att bedöma behovet av insatser i

hela forsknings- och utvecklingsprocessen. I riksdagens

forskningspolitiska beslut understryks betydelsen av att det regelbundet

sker oberoende utvärderingar av insatserna inom olika teknikområden.

Enligt riksdagens beslut skall statens energiverk och

transportforskningsberedningen (TFB) svara för övergripande samordning

mellan myndigheterna med ansvar inom energiforskningsprogrammet

(programorganen). Vidare bör enligt beslutet uppgiften att genomföra

övergr ipande utvärderingar av forskning och utveckling på energiområdet

fullgöras av en särskild grupp fristående från regering och

programorgan.

Myndighetsorganisation och riktlinjer för energipolitiken

Riksdagen har nylig en beslutat att en ny näringspolitisk myndighet

bildas den 1 juli 1991 med uppgift bl.a. att verka för en effektiv,

miljövänlig och säker tillförsel och användning av energi. Den nya

myndigheten skall överta statens energiverks ansvar för samordning av

forskning och utveckling på energiområdet (prop. 1990/91:87, NU35, rskr.

317).

Riksdagens beslut om energipolitiken innebär bl.a. att ett program för

effektivare energianvändning genomförs under kommande femårsperiod.

Vidare förstärks resurserna för energi teknikfonden och vissa

förändringar sker av fondens stödregler. Stöd lämnas till

kraftvärmeproduktion med biobränslen och till investeringar i

vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. En

biobränslekommission (I 1991:01, dir. 1991:11) har nyligen tillkallats

för att bl.a. lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas

konkurrenskraft. Enligt riksdagens beslut skall utvärderingar

fortlöpande göras av resultatet av insatserna för energihushållning och

ny kraft- och värmeproduktion. Regeringen skall årligen i

budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de

energipolitiska programmen för omställning och utveckling av

energisystemet samt, mot bakgrund av vunna erfarenheter, förelägga

riksdagen förslag om de ytterligare åtgär der som är motiverade (prop.

1990/91:87, NU40, rskr. 373).

Direktiv rörande forskning för budgetåren 1993/94--1995/96

Regeringen har den 4 april 1991 beslutat om direktiv för

anslagsframställningar i fråga om forskning för budgetåren

1993/94--1995/96 som bl.a. berör programorganen inom

energiforskningsprogrammet. Enligt direktiven bör mer omfattande

analyser vara regering en till handa senast den 10 maj 1992. I övrigt

bör redovisning ske i anslagsframställningen senast den 31 augusti 1992.

Behovet av utvärderingar på energiforskningsområdet

Gällande energiforskningsprogram löper ut den 30 juni 1993. Det är

viktigt att regeringen som underlag för ställningstagande till nästa

forskningspolitiska beslut får ett underlag som allsidigt utvärder ar

hittills bedriven energiforskning. Den näringspolitiska myndighet som

bildas den 1 juli 1991 och övriga programorgan förutsätts löpande svara

för utvärderingar av energiforskningsprogrammets energipolitiska

relevans och vetenskapliga kvalitet. Det finns dock an ledning att, som

ett komplement till dessa utvärderingar, med utgångspunkt i ett

forskningspolitiskt perspektiv bedöma energiforskningens framtida

effektivitet, samhällsrelevans och inriktning. En särskild grupp bör

tillsättas för detta ändamål fri stående från regeringskansliet och

programorganen.

Riktlinjer för utvärderingsgruppens arbete

Gruppen bör komplettera programorganens redovisningar och analyser av

energiforskningens inriktning. Härvid bör den samlade energire laterade

tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen

utvärderas. Syftet bör vara att bedöma det statliga

energiforskningsprogrammets roll och hur användningen av tillgängliga

medel svarar mot de långsiktiga mål för energiforskningen som angetts i

riksdagens forskningspolitiska beslut och de energipolitiska riktlinjer

som riksdagen beslutat om nyligen.

En utgångspunkt för utvärderingarna bör vara att förena högskolans krav

på långsiktighet och kontinuitet i stödgivningen med behovet av styrning

från energipolitiska utgångspunkter väsentliga problemområden. Dessa

problemområden kan över tiden påverkas av statsmakternas energipolitiska

ställningstaganden.

Gruppen bör också ställa samman uppgifter rörande sådan energirelaterad

forskning och utveckling som genomförs av industrin samt bedöma hur

dessa insatser samverkar med den långsiktigt bedrivna energiforskningen.

Internationella erfarenheter

Det bör vidare ingå i gruppens uppgifter att inhämta internationella

erfarenheter rörande forskning och utveckling som kan ge ledning för

bedömningar rörande den svenska energiforskningens inriktning,

prioriteringar etc.

Genomförande, samråd m.m.

Underlag för gruppens arbete bör i första hand inhämtas från

programorganen, andra statliga myndigheter, från universitet och

högskolor samt från berörda delar av näringslivet. Gruppen bör dock

kunna ta initiativ till och genomföra egna utvärderingar och

kartläggningar.

Gruppen skall senast den 4 november 1991 till industridepartementet

redovisa en plan för verksamheten.

När det gäller bedömningar av forskning och utveckling på

biobränsleområdet bör gruppen samråda med biobränslekommissionen (I

1991:0 1, dir. 1991:11).

För arbetet bör gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särski lda utredare angående utredningsförslagens

inriktning. Gruppen bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv

(dir. 1988:43) an gående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en grupp -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) --

med uppdrag att medverka vid utvärdering av forskning och utveckling på

energiområdet

att besluta om ordförande och ledamöt er samt sakkunniga, experter och

annat biträde åt gruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag H 4. Energiforskning.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes framställan.

(Industridepartementet)