Dir. 1991:60

Tilläggsdirektiv till bostadsrättsvärderingskommittén (Fi 1989:01) och fastighetsskatteutredningen (Fi1990:13)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-27

Mitt förslag

Bostadsbeskattningen

Riktlinjer för utredningsuppdragen

Konsekvenser av promemorieförslaget

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:60

Beslut vid regeringssammanträde 1991-06-27

Statsrådet Åsbrink anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att bostadsrättsvärderingskommittén och fastighetsskatte utredningen ges tilläggsdirektiv i anledning av att skattereglerna

föreslås bli anpassade till den nya bostadsfinansieringen samt därmed

sammanhängande frågor. Vidare föreslår jag att ett närmare samarbete or ganiseras mellan de båda utredningarna.

Bostadsbeskattningen

Genom 1990 - 1991 års skattereform har i flera avseenden nya regler

införts på skatteområdet. Bl.a. har bostadsbeskattningsreglerna

förändrats i så måtto att skatt i ökad utsträckning nu tas ut genom

fastighetsskatt. En sådan omläggning har i sin helhet genomförts

beträffande egnahemmen för vilka fastighetsskatten har ersatt

schablonintäktsbeskattningen. Vissa hyresintäkter och andra intäkter

från sådana fastigheter redovisas i inkomstslaget kapital, där också

ränteavdragen görs.

Vad avser allmännyttiga och liknande bostadsföretag samt vissa bostads rättsföreningar har förändringarna emellertid hittills inte innefattat

schablonintäktsbeskattningen. Den schablonintäkt som påförs dessa bo stadsföretag redovisas dock numera i inkomstslaget näringsverksamhet.

Enligt direktiven för bostadsrättsvärderingskommittén (Fi 1989:01), BVK,

är kommittén oförhindrad att behandla frågan om huruvida denna

beskattningsmetod skall användas även fortsättningsvis (jfr dir.

1989:27).

Huvuduppgiften för BVK är emellertid att finna en bättre metod än den

nuvarande för fastighetstaxering av sådana flerfamiljshus som ägs av bo-

stadsrättsföreningar. I direktiven betonas det angelägna i att den typ

av taxeringsvärden som föreslås skall kunna användas som underlag för

fastighetsskatt.

Uttaget av fastighetsskatt sker på basis av taxeringsvärdet. Det pågår

även en översyn av underlaget för fastighetsbeskattningen som utförs av

fastighetsskatteutredningen (Fi 1990:13), FSU. Enligt sina direktiv

(dir. 1990:58) skall FSU bl.a. belysa effekterna av olika

beskattningsunderlag i bostadspolitiska, fördelningsmässiga och andra

hänseenden. Därvid påpekas att analysen bör beakta den prispåverkan som

bostadssubventioneringen kan ge upphov till.

Nya regler om bostadsfinansiering, m.m.

Riksdagen har nyligen antagit ett nytt bostadsfinansieringssystem som

skall tillämpas från och med den 1 januari 1992. Systemet omfattar såväl

egnahem som hyreshus och bostadsrättshus. Det nya systemet förutsätter

att reglerna för både den löpande beskattningen och realisationsvinstbe skattningen justeras i vissa avseenden.

Inom finansdepartementet har mot denna bakgrund utarbetats en promemoria

om skatteregler för ny bostadsfinansiering (Ds 1991:38) som kommer att

presenteras inom kort. Promemorian kommer att remissbehandlas under

sommaren 1991 och avsikten är att dess förslag, efter sedvanlig

beredning, skall leda till lagstiftning senare under året.

De förändrade reglerna om bostadsfinansieringen utgör i sig ett nytt

moment att analysera i BVKs och FSUs arbete. Därtill kommer de före slagna justeringarna i skattereglerna som utarbetats inom finansdepar tementet. Eftersom båda utredningarna arbetar på att undersöka basen för

bostadsskatteuttaget, om än med olika utgångspunkter och inriktning,

anser jag det vara en fördel om deras analyser av de nytillkomna om ständigheterna kan samordnas. Jag finner därför anledning att ge dem

gemensamma tilläggsdirektiv.

Riktlinjer för utredningsuppdragen

Delvis ändrade regler för realisationsvinstberäkningen I promemorian om skatteregler för ny bostadsfinansiering föreslås åt gärder för att anpassa den löpande beskattningen till det nya finan-

sieringssystemet. Således lämnas där förslag till regler om skattebe handlingen av investeringsbidrag, skattekompenserande räntebidrag,

realräntebidrag och räntelån.

I promemorian aktualiseras även utformningen av realisationsvinstbe-s kattningen vid avyttring av bostadsrätter. Därvid behandlas också frågor

som inte omedelbart betingas av den nya bostadsfinansieringen, även om

det finns ett samband. Det förslag jag nu syftar på gäller slopad genom syn vid tillämpning av den s.k. huvudregeln som gäller vid realisations-

vinstberäkningen. Någon förändring föreslås däremot inte för beräkning

av realisationsvinst enligt takreglerna. Jag skall i korthet förklara

vad detta innebär.

De nuvarande reglerna om beräkning av realisationsvinst vid avyttring av

bostadsrätt enligt huvudregeln innebär i praktiken att den vinst som

uppkommer sedan anskaffningspriset avräknats från försäljningssumman,

skall justeras på ett visst sätt mot bostadsrättsföreningens

förmögenhetsförhållanden. Hänsyn skall nämligen tas till den förändring

som inträffat i föreningens förmögenhet mellan tidpunkten för

anskaffandet och tidpunkten för avyttringen av bostadsrätten. Om

föreningens skulder mellan dessa tidpunkter har ökat, skall

realisationsvinsten öka med bostadsrättens del därav. Har före ningsskulderna minskat, nedjusteras i stället realisa-tionsvinsten på

motsatt vis. Dessa genomsynsregler innefattar också regler om avdrags rätt för den skattskyldige för dennes andel av föreningens kostnader för

ny-, till- och ombyggnader samt för vissa värdehöjande åtgärder.

En alternativ metod för beräkning av realisationsvinsten är takreglerna.

De innebär att vinsten beräknas som en viss procentuell andel av

försäljningssumman. Även i detta fall justeras vinsten med avseende på

föreningens förmögenhetsförhållanden, dock med den skillnaden att det

avgörande här enbart är förhållandena vid avyttringstillfället.

Genomsynsreglerna tar således hänsyn till de ekonomiska förpliktelser

som bostadsrättshavaren ikläder sig genom att vara medlem i en bo-stads rättsförening. Metoden hade delvis sin motsvarighet redan enligt de

äldre reglerna, genom avdragsrätt för kapitaltillskott till föreningen.

Det nya som tillförts lagstiftningen med genomsynen är i princip att

även kapitalöverföringar från föreningen till medlemmen blir beskattade

vid avyttring av bostadsrätten.

Konsekvenser av promemorieförslaget

Promemorians förslag om att slopa genomsynen vid tillämpning av

huvudregeln vid realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter har moti verats av främst de praktiska komplikationer som uppkommer. I första

hand avses de svårigheter som är förknippade med den enskildes avdrags rätt för sin andel av vissa föreningsutgifter, nämligen dels

möjligheterna att få fram ett korrekt underlag, dels de många gånger

besvärliga bedömningar som är nödvändiga. I den nyss nämnda promemorian

har motiven för förslaget att i visst avseende slopa genomsynen närmare

utvecklats.

Promemorians förslag kan leda till otillfredsställande effekter på grund

av att resultatet av vinstberäkningen i vissa fall inte blir helt

korrekt om den sker enligt en huvudregel utan genomsyn. Detta gäller om

förhållandena är sådana att de avgifter för den löpande verksamheten som

de boende betalar till bostadsrättsföreningen (årsavgiften) varit högre

eller lägre än vad som - sett i ett längre tidsperspektiv - är

nödvändigt för att finansiera det löpande underhållet inklusive normal

fondering för inre och yttre underhåll av större beskaffenhet. I det

avseendet kan genomsynsreglerna sägas innebära att konsekvenserna av för

höga resp. för låga avgifter korrigeras genom beskattningsreglerna.

Detta bortfaller i och med en slopad genomsyn, vilket i princip innebär

ökade möjligheter för föreningarna att skattefritt finansiera

bostadsrättshavarnas kostnader genom upptagande av lån.

Enligt min mening kan det vara motiverat att låta utreda om de skatte mässiga och ekonomiska effekterna som följer av att man slopar genom synen vid tillämpningen av huvudregeln för realisationsvinstbeskatt ningen kan motverkas på annat sätt.

Uppdraget

Jag har tidigare redogjort för BVK:s uppdrag. Utredningen har under sin

verksamhet kommit att beröra såväl inkomstskatte- som fastighets taxeringsfrågor. Mot bakgrund av uppdraget finner jag det lämpligt att

uppdra åt BVK att utreda frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att

motverka de inte önskvärda skattemässiga och ekonomiska effekterna av

slopad genomsyn.

Även vissa övriga förslag i promemorian om skatteregler för ny bostads finansiering kan väcka frågor som jag anser att både BVK och FSU bör

ägna gemensam uppmärksamhet åt genom samråd. Det utredningsarbete som

jag nu åsyftar bör inriktas på att undersöka i vilken mån de föreslagna

justeringarna i skattereglerna förändrar utredningarnas analyser. Även

de konsekvenser som omläggningen av bostadsfinansieringen får inom resp.

utrednings verksamhetsområde bör redovisas. Redogörelsen kan lämnas

separat i resp. utredningsbetänkande.

Jag vill i detta sammanhang också framhålla att de förslag FSU kan komma

att lägga fram rörande underlaget för fastighetsskatten också bör

omfatta flerfamiljshus som ägs av bostadsrättsföreningar. Även av denna

anledning finns det därför skäl för ett nära samarbete mellan de båda

utredningarna i sådana frågor.

Eftersom dessa tilläggsdirektiv kommer att förorsaka utredningarna ett

visst merarbete är det motiverat att förlänga den tid inom vilken deras

hela uppdrag skall vara slutförda. Härvid bör beaktas att promemorian om

skatteregler för ny bostadsfinansiering kan leda till lagstiftning först

under slutet av år 1991. Av dessa skäl bör senaste tidpunkt för

slutredovisning av utredningsuppdragen bestämmas till den 1 februari

1992.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar bostadsrättsvärderingskommitténs

och fastighetsskatteutredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har

anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.