Dir. 1991:66

Nytt huvudmannaskap för rundradionätet

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25

Mitt förslag

Nuvarande organisation

Andra utredningar

Organisationsformer inom teleområdet m.m.

Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten

Tekniska förutsättningar för utöka de sändningar av ljudradio och TV

Frekvensförvaltningens organisation m.m.

En ny TV-kanal

Utredningsuppdraget

Utredningsarbetet

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1991:66

Beslut vid regeringssammanträde 1991-07-25

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till nytt

huvudmannaskap för verksamheten med programinsamling och

programutsändning för Sveriges Radio och det nya reklam-TV-företaget.

Utgångspunkten är att verksamheten bör drivas av staten i ett aktiebolag

eller en organisation med annan lämplig associationsform, fristående

från televerket. Ändringen av huvudmannaskapet bör ske senast i samband

med förändringar i associationsformen för telev erket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november

1991.

Nuvarande organisation

Televerket svarar för att distribuera Sveriges Radios program till

allmänheten. Sändarnätet för ljudradio och TV omfattar sändare för

kortvåg, mellanvåg och långvåg samt 55 större sändarstationer och ca 600

mindre stationer (slavsändare) för FM-radio och TV. Ett särskilt

radiolänknät finns uppbyggt för programmatning från resp.

programkontroll inom Sveriges Radios programföretag ut till sändarna.

Nära 100 % av befolkningen nås av sändningarna. En viss, relativt

blygsam utbyggnad av mindre stationer sker dock fortfarande.

För programinsamling, dvs. överföring av program och programinslag

mellan Sveriges Radio-koncernens produktionsplatser samt ljud- och

bildöverföringar till och från utlandet, utnyttjas såväl rundradions

särskilda radiolänknät som det allmänna te lenätet, flyttbar

radiolänkutrustning och flyttbara markstationer för

satellitförbindelser.

Särskilda beredskapsförberedelser har gjorts för att begränsade

utsändningar skall kunna upprätthållas i en krigssituation.

Rundradionätet, dvs. sändarnät, radiolänknät,

radiodriftcentraler/rundradiocentraler, master/torn, stationsbyggnader,

elkraftsutrustning m.m. har etablerats med hjälp av offentliga medel,

huvudsakligen TV-avgifter men till en mindre del också skattemedel.

Kostnaderna för programinsamlin g och utsändning av Sveriges Radios

program finansieras genom att televerket från rundradiokontot får en av

riksdagen beslutad tilld elning av TV-avgiftsmedel som avses täcka

kostnader för dels drift, dels investeringar. Medlen är beräknade på

grundval av televerke ts självkostnad. Investeringsmedlen avser främst

återinvesteringar, t.ex. utbyte av äldre sändaranläggningar. Den

medelstilldelning som avser investeringar är beräknad för att täcka hela

kostnaden för det aktuella året (omedelbar avskrivning).

De kostnader som avser utsändning av utlandsradions program (Radio

Sweden) finansieras däremot över statsbudgeten (anslaget 1990/91: III D

2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet).

Televerket distribuerar även vissa andra rundradiosändningar. Det gäller

närradiosändningar, som finansieras med avgifter från sändande

föreningar, överföringar av radiotidningar till synskadade samt

TV-utbytet med Finland. Kostnaderna för de båda sistnämnda verks

amheterna täcks med medel från statsbudgeten. Detta sker dels indirekt

genom anslaget 1990/91: VIII H 10 Stöd till radio- och kassettidningar,

varifrån bidrag via taltidningsnämnden ut betalas till dagstidningar med

taltidningsverksamhet, dels direkt genom anslaget 1990/91: VIII H 23

Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, där medlen ställs

till televerkets förfogande.

Andra intäkter för rundradioverksamheten erhålls genom uthyrning av

ledig kapacitet för slutna sändningar, uthyrning till andra delar av

televerket, m.m. Behovet av medel från rundradiokontot minskas

därigenom.

Rundradioverksamheten ingår organisatoriskt som ett affärsområde (en

rörelsegren) inom televerkets radiodivision (Televerket Radio).

Anläggningar och personella resurser är delvis samordnade med annan

verksamhet inom televerket.

Affärsområdet Rundradio utför för närvarande följande tjänster:

- Ljudradiosändningar till allmänheten omfattande riksradio, lokalradio,

närradio och sändningar till utlandet.

- TV-sändningar till allmänheten vilka omfattar rikstäckande sändningar,

regional-TV och sändning av finländska TV-program över

Storstockholmsområdet.

- Överföring av svenska TV-program till Finland.

- Sändning av radiotidningar inkl. tilläggstjänster som studiouthyrning

m.m.

- Direktvision, dvs. TV-överföring till slutna grupper.

- Programinsamling för radio och TV, inom landet samt till och från

utlandet.

- Satellit-TV-tjänster.

- RADTEX, dvs. enkelriktade, radioburna dataöverföringstjänster.

- Försäljning av överskottskapacitet, exempelvis till

mobilsökningstjänsten MBS som utnyttjar FM 2 och FM 4-näten samt till

olika intressenter som placerar sin utrustning i radiosta tionerna.

- Försäljning av konsulttjänster.

- Tillverkning och försäljning av vissa radiomekaniska detaljer m.m.

- Tilläggstjänster till ljudradio- och TV-tjänster såsom stereo,

text-TV, RDS (ett system för bl.a. ohörbar programidentifikation) m .m.

Andra utredningar

Närradioutredningen

Närradioutredningen (U 1988:7) har i betänkandet (SOU 1990:70) Lokalt

ledd närradio föreslagit bl.a. att skyldigheten för närradion att

utnyttja televerkets sändarutrustning skall upphöra. Betänkandet har

remissbehandlats och bereds för närvarande inom

utbildningsdepartementet.

Organisationsformer inom teleområdet m.m.

Regeringen har i prop. 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

föreslagit att en förändrad associationsform för televerket skall i

nföras. Alternativen är aktiebolag eller en utvecklad affärsverksform.

Frågan om vilken associationsform som skall väljas övervägs för

närvarande inom kommunikationsdepartementet. En särskild utredare (K

1991:3) har nyligen tillkallats för att pröva behovet av lagstiftning på

telekommunikationsområdet (dir. 1991:34). Utgångspunkten är att

televerkets återstående myndighetsutövning skall överföras till någon

annan myndighet. Utredaren skall föreslå den författningsreglering som

behövs för ändamålet. Uppdraget bör vara slutfört senast den 30 april

1992.

Myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten

Genom regeringens be slut denna dag har jag erhållit bemyndigande att

tillkalla en särskild utredare för att utarbeta förslag till

organisation för en sa mmanhållen central myndighet för radio- och

TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta

radionämnden, kabelnämnden och närradionämnden och även ansvara för

myndighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av

sändningar till allmä nheten.

Den nya myndigheten förutsätts träda i funktion den 1 januari 1993.

Tekniska förutsättningar för utöka de sändningar av ljudradio och TV

Genom regeringens beslut denna dag har jag erhållit bemyndigande att

tillkalla en särskild utredare för att ta fram ett tekniskt

underlagsmaterial för utökade sändningar av ljudradio och TV till

allmänheten. I en första etapp av utredningsuppdraget skall ljudradion

behandlas.

Frekvensförvaltningens organisation m.m.

En särskild utredning, frekvensrättsutredningen (K 1990:2), har till

uppgift att se över grunderna för planering och tilldelning av

radiofrekvenser sam t frekvensförvaltningens organisation. Utredningen

kan väntas avge sitt förslag vid utgången av år 1991. Enligt direktiven

(dir. 1990:4) skall utredningen i första hand överväga ett alternativ

för verket som innebär att statens telenämnd tar över

myndighetsuppgifter på radioområdet. När det gäller

frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall utredningen beakta

behovet av samordning mellan telenämnden och berörda myndigheter på

rundradioområdet.

En ny TV-kanal

Riksdagen har nyligen beslutat (p rop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370) att

en ny rikstäckande TV-kanal får inrättas i Sverige. Programverksamheten

i den nya kanalen skall bedrivas av ett företag som är fristående från

Sveriges Radio-koncernen. Sändningarna får innehålla betalda annonser.

Den tredje kanalen förutsätts utnyttja samma nät av sändningsstationer

som används av Sveriges Radio-koncernen.

Förutsättningar för ett förändrat huvudmannaskap för sändningsnätet för

rundradio

Med tanke på de stora investeringar som gjorts i det bef intliga

rundradionätet är det nödvändigt att ett programföretag med rätt att

bedriva rikstäckande rundradiosändningar från marksändare enligt 5 §

radiolagen får tillgång till nätet. Den som är huvudman för detta måste

därför bygga ut det för ytterligare programkanaler och ställa det till

förfogande för alla sändningsberättigade på likvärdiga villkor. Varje

programföretag skall betala hyra för sin användning av

distributionstjänster. Hyran skall grundas på den kapacitet som

programföretaget i fråga utnyttjar och bör på samma sätt som nu grundas

på självkostnad. Genom kundleverantörsförhållanden förutsätts

programföretagens inflytande kunna säkerställas över de köpta

tjänsternas omfattning, tillgänglighet, kvalitet, behov av

expansionsinvesteringar m.m. De grundlägga nde krav på resp.

programföretags sändningar som staten har anledning att ställa i fråga

om rikstäckning etc. förutsätts bli reglera de i kommande avtal mellan

staten och resp. programföretag.

När det gäller utsändningstjänster i det rikstäckand e marknätet kan

prisbildning inte ske genom konkurrens eftersom det saknas jämförbara

alternativa sändningstjänster som exempelvis i nnefattar möjligheter

till marksändningar och rikstäckning. Detta begränsar möjligheten att

ange ett marknadspris. Effektiviteten i den delen av verksamheten måste

därmed säkerställas med andra medel.

I fråga om programinsamling har programföretagen i viss utsträckning

jämförbara alternativ till att utnyttja det särskilda förbindelsenät som

är upprättat för rundradioverksamheten. Möjligheterna till

marknadsprisbildning är därför större.

Det rundradionät vi har i dag är en del av samhällets grundläggande

infrastruktur och bör behållas i statlig ägo samtidigt som det avgränsas

från televerket. Denna ändring av huvudmannaskapet bör ske senast i

samband med att televerket får ändrad associationsform. Den nya

huvudmannen för verksamheten skall vara oberoende såväl i förhållande

till olika programföretag som till andra nyttjare. Varken televerket,

Sveriges Radio-koncernen eller det nya marksändande TV-företaget bör

således ha något ägarinflytande. Anläggningar och personal för

programutsändning och programinsamling bör därför föras till ett av

staten helägt aktiebolag eller till en organisation med annan lämplig

associationsform som är fristående från televerket.

Uppgiften att föreslå hur det nya bolaget/organisationen skall avskiljas

från televerket och vilka grundläggande villkor som bör gälla för

verksamheten, bör anförtros åt en särskild utredare.

Dessa förutsättningar har redovisats för riksdagen och har inte

föranlett några erinringar (prop. 1990/91:149, KU39, rskr. 370).

Utredningsuppdraget

Utgångspunkten för utredningen bör vara att det nya

bolaget/organisationen skall kunna fortsätta att utveckla, marknadsföra,

sälja o ch bedriva sådana tjänster som televerkets affärsområde

Rundradio för närvarande utför (jämför tidigare uppräkning). Vid sidan

av huvuduppgifterna programutsändning och programinsamling inom

rundradioområdet bör bolaget/organisationen vara oförhind rat att

utveckla och bedriva andra tjänster med anknytning till affärsområdets

verksamhet om det kan ske utan hinder för fullgörandet av

huvuduppgifterna.

En annan utgångspunkt bör vara att de materiella och personella resurser

som behövs för att bedriva de tjänster som nu tillhandahålls av

affärsområdet Rundradio skall föras över till det nya

bolaget/organisationen. Anläggningar som finansierats med medel från

rund radiokontot eller med skattemedel skall avträdas utan att verket

ånyo ersätts för detta. Utredaren bör ange hur detta skall ske. De

tillgångar nätet representerar kommer att utgöra basen för verksamheten

i det nya bolaget/organisationen.

Inom ramen för rundradioverksamheten har också resurser och tjänster

byggts upp med hjälp av andra medel. Detta gäller exempelvis närradio-

och radiotidningsverksamheterna samt viss utrustning som avser en ny,

reklamfinansierad, TV-kanal. Utredningen bör få i uppdrag att söka

former och föreslå villkor för att överlåta resurser som är knutna till

rundradio verksamheten till det nya bolaget/organisationen, så att den

får möjlighet att verka inom hela sitt nuvarande kompetensområde. Därvi

d skall utredaren beakta de eventuella avvecklingskostnader som kan

uppstå.

Överlåtelserna till bolaget/organisationen bör göras så att den

fortsatta driften kan säkerställas utan att det behövs löpande tills

kott utifrån av kapital (t.ex. aktieägartillskott). Möjligheterna att ge

bolaget/organisationen ett tillräckligt stort eget kapital bör också

belysas. Detta kan eventuellt ske genom att anläggningar tillförs

bolaget/organisationen som apportegendom. En redovisning bör också

lämnas av hur överföringar av materiella och personella resurser

påverkar televerket. I denna bör också beaktas sådan personal som

indirekt berörs av rundradioverksamheten. Vid etablerandet av den nye

huvudmannen för verksamheten bör intresset hos de nu anställda att

fortsätta arbeta hos bolaget/organisationen beaktas.

Olika nät och nättjänster för radio, TV och telekommunikationer får allt

flera och starkare beröringspunkter. Utredaren bör därför av

effektivitetsskäl överväga om och hur verksamhet som har dessa starka

beröringspunkter kan samordnas.

Den föreslagna gränsdragningen hindrar inte att televerket och bolaget/

organisationen genom ömsesidiga, långsiktiga avtal på affärsmässig grund

utnyttjar varandras anläggningar och tjänster, exempelvis i fråga om

uthyrning av utrymme i anläggningarna, forskning och utveckling. Det är

emellertid angeläget att bolaget/organisationen i alla avseenden kan

verka konkurrensneutralt i förhållande till olika avnämare av dess

tjänster.

Utredaren bör redovisa hur kapitalkostnaderna kan fördelas rättvist

mellan Sveriges Radio-koncernen och tillkommande kunder som det nya

reklam-TV-företaget. Samtidigt bör utredaren lämna förslag till hur

rundradiokontot kan tillföras ersättning för gjorda invester ingar i

rundradionätet som helt skrivits av vid resp. anskaffningstillfälle men

som fortfarande används. Utredaren bör också ange i vilken omfattning

och under hur lång tid Sveriges Radio-koncernen i ett sådant fall bör

tillföras medel från den ersättning som utbetalats till rundradiokontot.

Utredaren bör visa hur nuvarande ordning med direkt medelsanvisning till

såväl Sveriges Radio AB som televerket fr.o.m. verksamhetsåret 1993 kan

ersättas med en samlad medelsanvisning till Sveriges Radio AB som

innebär att Sveriges Radio AB ges förutsättningar att köpa tjänster av

motsvarande omfattning som för närvarande erhålls från Televerket Radio.

Därvid bör bl.a. beaktas att Sveriges Radio (rundradiokontot) å ena

sidan inte längre behöver bära hela kapitalkostnaden men å andra sidan

får betala en hyresko stnad för nätet som innefattar avskrivningar m.m.

Däremot bör den nuvarande medelsanvisningsmodellen inte ändras för den

del av det skattefinansierade svensk-finska TV-utbytet som för

närvarande handhas av televerkets affärsområde Rundradio. Huvuddelen av

medlen under det berörda anslaget används för verksamhet som ligger helt

utanför Sveriges Radio-koncernen.

Den del av uppdraget som avser fördelningen av kapitalkostnader och

medelsanvisningen till Sveriges Radio AB bör fullgöras senast till den 7

oktober 1991, eller vid den senare tidpunkt som utredaren och Sveriges

Radio AB kan komma överens om, så att Sveriges Radio kan väga in

uppgifterna i den anslagsframställning för år 1993 som skall inges till

regeringen senare under hösten innevarande år.

Om det nya bolaget/organisationen föreslås bli etablerad under år 1992

bör ett förslag till övergångslösning utarbetas även för den återstående

delen av detta år. Exempelvis skulle det nuvarande systemet med direkt

medelstilldelning från rundradiokontot i så fall kunna behållas intill

utgången av år 1992.

Utredaren bör även lämna förslag till hur bolagshandlingar m.m. resp.

instruktion för organisationen skall utformas.

Principen att varje programföretag skall betala för sin användning av

distributionstjänster bör gälla även för den verksamhet med sändning av

utlandsprogram som hittills finansierats direkt med skattemedel genom

anvisningar till televerket.

Den del av verksamheten i bolaget/organisationen som avser utsändning av

program för de företag som erhållit koncession enligt 5 § radiolagen

skall bedrivas med skälig lönsamhet, dvs. intäkterna skall täcka

verksamhetens självkostnader, avskrivningar, förräntning av kapital,

risker för haverier i anläggningarna samt utvecklingsverksamhet eller

andra insatser som kan behövas för att säkerställa att bolaget kan

tillhandahålla radio- och TV-tjänster även på längre sikt.

Utredaren bör belysa hur ett programföretags behov av förtur till det

sändningsnät som disponeras kan förenas med möjligheter för bolaget att

hyra ut eventuell överkapacitet för andra ändamål. Möjligheter för

programföretag att gå in med sändningar vid katastrofer och allvarliga

kriser samt i krig och vid krigsfara bör säkerställas.

Vid sidan av sin huvudverksamhet skall bolaget/organisationen kunna

utveckla och bedriva affärer inom eller med anknytning till

rundradioområdet. Utgångspunkten för bedömningen av sådana affärer bör

vara att de endast bör bedrivas om de har utsikt att täcka sina egna

kostnader.

Marknadsmässig prissättning bör kunna tillämpas vad gäller

programinsamlingstjänster och de övriga tjänster som bolaget kan

erbjuda. Överskott skall kunna minska bolagets/organisationens

självkostnader och därigenom leda till att programföretagens kostnader

för köp av programutsändningstjänster blir lägre.

Utredaren bör redovisa hur avvägningen mellan självkostnadsprincipen och

den affärsmässiga principen skall göras och hur den kan kombineras med

bolagets/organisationens behov av att kunna vidmakthålla och utveckla

verksam heten långsiktigt. Principer för ekonomisk särredovisning av

huvuduppgifterna och övrig verksamhet bör anges.

Utredaren bör även lämna förslag om principer i fråga om vem som skall

företräda Sverige i internationella organ där frågor inom

bolagets/organisationens ansvarsområde hanteras. Samråd bör ske med den

särskilde utredaren med uppdrag att pröva behovet av lagstiftning på

telekommunikationsområdet.

Bolaget/organisationen bör i likhet med vad som nu gäller för televerket

ha i uppdrag att vidta erforderliga beredskapsåtgärder för verksamheten

i krig eller vid krigsfara. Utredaren bör ange i vilken utsträckning det

blir nödvändigt med ändringar av bestämmelser till följd av det ändrade

huvudmannskapet.

Utredaren bör överväga om det behövs en tillsyn av verksamheten utöver

den som normalt sker i ett av staten helägt aktiebolag resp.

organisation. Därvid bör samråd ske med den särskilde utredaren med

uppdrag att lämna förslag till en organisation till en sammanhållen

central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten.

Eftersom utredningsuppdraget avser enbart ett byte av huvudman för en

befintlig verksamhet bör utredaren räkna med att huvudkontoret även i

fortsättningen förläggs till Stockholmsområdet.

Erfarenheterna har visat att ett avskiljande av en verksamhet från sin

huvudman kan leda till påfrestningar. Det är angeläget att ut redarens

förslag utfo rmas så att påfrestningarna blir så små som möjligt för

berörda parter.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv

(dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare.

Representanter från televerket förutsätts bistå utredaren under

utredningstiden. Därutöver bör utredaren vid behov kunna söka medverkan

från aktuella programföretag. Därvid bör kommande kundrelationer och

konkurrensförhållanden beaktas.

Utredaren bör vid arbetets början och vidare under arbetets gång

informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan

berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller

brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem

tillfälle att framföra synpunkter.

Etablerandet av det nya bolaget/organisationen bör ske senast i samband

med förändringar i associationsformen för televerket.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av november

1991.

Vid beredningen av detta ärende har jag samrått med chefen för

kommunikationsdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande

radio och television

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att lägga fram förslag om ett nytt

huvudmannaskap för rundradionätet och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag, Utredningar

m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)