Dir. 1991:73

Utredning om lantmäteriutbildningarna

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-22

Mitt förslag

Lantmäteriutbildningarna

En utredning behövs

Riktlinjer för utredningsarbetet

Gymnasieutbildning till kart- och mätningsingenjör

Teknikerutbildning

Genomförande

Hemställan

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Beslut

Dir. 1991:73

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-22

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det

framtida behovet av olika slag av lantmäteriutbildning. Resultatet skall

bilda underlag för ställningstaganden till utbildningarnas inne-håll,

dimensionering och lokalisering.

Lantmäteriutbildningarna

Traditionell lantmäteriverksamhet, dvs. främst kartläggning och

fastighetsbildning med därtill knutna aktiviteter, bedrivs av det stat liga lantmäteriet och kommunerna. I verksamheten arbetar i stor ut sträckning personal med något slag av lantmäteriutbildning. Personal med

lantmäteriutbildning efterfrågas emellertid i betydande omfattning också

inom annan statlig och kommunal verksamhet och inom enskild verksamhet,

exempelvis inom exploatering och fastighetsförvaltning. Det totala

antalet sysselsatta med någon form av lantmäteriutbildning torde

överstiga 10 000.

Lantmäteriutbildning ges främst vid tekniska högskolan i Stockholm

(civilingenjörer) och vid gymnasieskolor i Kristianstad, Stockholm,

Härnösand och Kiruna (kart- och mätningsingenjörer). Därtill finns en

tvåårig högskoleutbildning inom kart- och mätningsteknik vid högskolan i

Gävle/Sandviken. Utbildningen vid tekniska högskolan i Stockholm

omfattar 4,5 år. Gymnasieutbildningen till kart- och mätningsingenjör är

en tvåårig påbyggnadsutbildning med minst tvåårig gymnasielinje som

grund. Tidigare har det vidare funnits kortare utbildningar till

karttekniker, men dessa är numera i det närmaste avvecklade.

En utredning behövs

En brist på civilingenjörer med lantmäteriutbildning har förelegat under

den senaste femårsperioden. Bl.a. är det svårt att rekrytera

lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från Stockholms-

regionen.

Brist råder även på kart- och mätningsingenjörer. Trots detta fylls inte

alla utbildningsplatser. Vidare råder det osäkerhet om ingenjörs utbildningens framtid som en följd av beslutet om en ny gymnasieskola

med treårig utbildning, om vars inriktning kommunerna själva beslutar,

och den därmed sammanhängande avveckling som kan bli aktuell av vissa av

de gymnasiala påbyggnadsutbildningarna.

Trots att merparten av kartteknikerutbildningarna har lagts ned, synes

det fortfarande finnas behov av lantmäteripersonal med en annan

gymnasial yrkesutbildning än dagens ingenjörsutbildning.

I årets kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. II:7) har

chefen för utbildningsdepartementet aviserat förändringar i högskolans

organisation som bl.a. innebär att dimensioneringen av skilda

utbildningar i ökad utsträckning får avgöras genom lokala beslut.

Den redovisade situationen innebär oklarhet om behovet av lant mäteriutbildad personal kan tillgodoses i framtiden. En utredare bör

därför nu ges i uppdrag att analysera det framtida behovet av personal

med olika slag av lantmäteriutbildning. Resultatet skall bilda underlag

för ställningstaganden till utbildningarnas innehåll, dimensionering och

lokalisering.

Riktlinjer för utredningsarbetet

Civilingenjörsutbildningen

Utredaren bör bedöma hur många civilingenjörer med lantmäteriutbildning

som behöver utbildas varje år. Vidare bör prövas om det finns

förutsättningar att bedriva civilingenjörsutbildning inom i vart fall

någon del av lantmäteriområdet vid någon annan teknisk högskola än

tekniska högskolan i Stockholm. Detta för att bl.a. underlätta rek rytering av lantmäteriutbildade civilingenjörer till orter långt från

Stockholmsregionen.

Gymnasieutbildning till kart- och mätningsingenjör

Utredaren bör pröva om utbildningen även i fortsättningen bör vara en

gymnasial utbildning eller om en högskoleutbildning till ingenjör på

mellannivå är att föredra. I uppgiften bör ingå att pröva hur många

utbildningsplatser som behövs, hur stort behovet av utbildning är i

olika delar av landet samt om det behövs någon annan inriktning än i

dag.

Teknikerutbildning

Utredaren bör pröva om det i framtiden behövs en teknikerutbildning inom

området och i så fall hur denna bör utformas.

Genomförande

Utredaren bör samråda med de större arbetsgivarna, i första hand statens

lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet som företrädare för

kommunerna. Samråd bör vidare ske med skolverket, uni-versitets- och

högskoleämbetet, berörda utbildningsanstalter samt be-rörda personal-

och yrkesorganisationer. Under utredningens gång bör utredaren dessutom

samråda med utbildnings- och bostadsdepartementen.

Utredaren bör i fråga om civilingenjörsutbildningen redovisa sitt arbete

till regeringen före den 15 november 1991. I övrigt bör redovisningen

ske före den 1 april 1992.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för utbildningsdepartementet

och statsrådet Persson.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att utreda behovet av utbildning inom

lantmäteriområdet,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Bostadsdepartementet)