Dir. 1991:8

Översyn av fastighetsdatasystemets datorstruktur

Innehåll

Mitt förslag

Bakgrund

Behov av utredning

Riktlinjer för utredningsarbetet

Tidsplan m.m.

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:8

Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 1991

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att

undersöka om fastighetsdatasystemets nuvarande datorstruktur är

ändamålsenlig. Om analysen ger anledning till det, skall utredaren

föreslå de förändringar som behövs.

Bakgrund

Genom den pågående fastighetsdatareformen byggs ett nytt, för land och

stad enhetligt ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet ersätter

de tidigare manuellt förda registren med fastighets- och

inskrivningsuppgifter. Ansvaret för registerföringen ligger dock kvar

hos fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheterna.

Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop. 1968:1 bil. 4,

SU2, 3 LU5, rskr. 80 och prop. 1970:1 bil. 4, SU2, 3 LU8,skr. 96). Efter

en försöksverksamhet i Uppsala län togs systemet där i bruk med

rättsverkan den 1 januari 1976. Reformarbetet har sedan genomförts i

femåriga etapper, varav den senast beslutade sträcker sig t.o.m.

budgetåret 1994/95. Hittills har uppgifter om ca tre miljoner

fastigheter eller ca 70 % av fastighetsbeståndet förts in i systemet.

Systemet är infört i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,

Västmanlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt i delar av

Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs och Norrbottens län.

Fastighetsdatasystemet beräknas vara infört i hela landet år 1995.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har ansvaret för genomförandet

av fastighetsdatareformen i samverkan med främst domstolsverket och

atens lantmäteriverk. CFD svarar också för driften och förvaltningen av

fastighetsdatasystemet. Därutöver har CFD bl.a. i uppgift att utveckla

system och metoder för fastighetsdatasystemets användning inom olika

verksamhetsområden. CFDs verksamhet är i huvudsak förlagd till Gävle.

Fastighetsdatasystemet baseras på en central dator placerad vid CFD i

Gävle. De myndigheter som registrerar uppgifter i systemet -- i

huvudsak inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheterna -- är

anslutna till centraldatorn med terminaler. Även kommuner utan

fastighetsregistermyndighet har numera möjlighet att registrera vissa

uppgifter i systemet. Registren tillförs därutöver taxeringsuppgifter.

Ett stort antal myndigheter, organisationer, banker m.fl. har, utan att

kunna påverka innehållet, möjlighet att ta del av uppgifterna i

fastighetsdatasystemet via olika former av anslutningar. Många kommuner

och banker har sina egna datasystem anslutna till

fastighetsdatasystemet. Detta innebär snabb tillgång till uppgifter för

bl.a. kreditprövning. Sammanlagt kan fastighetsdatasystemet i dag nås

från ca 15 000 terminalarbetsplatser.

Behov av utredning

Handläggningstiden vid registermyndigheterna har som en följd av

fastighetsdatasystemets införande minskat. Servicen till

inskrivningsväsendets kunder har förbättrats avsevärt. Lösningen med en

central dator hos CFD i Gävle och terminaler ute i landet hos

registermyndigheterna har hittills fungerat väl. Tillgängligheten till

systemet är mycket god.

Fastighetsdatasystemet har under de år som gått sedan starten utvecklats

och förnyats i många avseenden. Den grundläggande strukturen med en

central dator i Gävle och terminaler ute i landet är dock oförändrad.

Samtidigt har samhällets utveckling inneburit en kraftigt ökad

efterfrågan på information om fastigheter i ADB-form.

Fastighetsdatareformen beräknas vidare vara helt genomförd år 1995.

Detta sammantaget innebär att det nu enligt min mening är lämpligt att

pröva om fastighetsdatasystemets grundläggande datorstruktur är den mest

lämpliga även för en överblickbar framtid.

En särskild utredare bör därför tillkallas för att pröva om

fastighetsdatasystemets datorstruktur är ändamålsenlig. Om analysen ger

anledning till det, bör utredaren föreslå de förändringar som behövs.

Riktlinjer för utredningsarbetet

Utredaren skall i sitt arbete utgå från det innehåll och de uppgifter

som fastighetsdatasystemet har i dag samt den ansvarsfördelning som nu

gäller mellan berörda myndigheter, dvs. främst domstolsverket, CFD och

lantmäteriverket. De förslag som utredaren för fram bör dock inte hindra

eventuella framtida förändringar i ansvarsfördelningen.

Utredaren bör pröva om fastighetsdatasystemet med den lösning med

central dator som nu används har några väsentliga nackdelar. Utredaren

bör vidare belysa den nuvarande datorlösningen i förhållande till den

allmänna utvecklingen inom datorområdet. Utredaren bör därvid studera om

det finns tekniska lösningar som skulle bli billigare eller bättre än

den som nu används. Utredaren bör bl.a. pröva om ett system med en dator

vid varje registermyndighet är att föredra framför ett med central

dator.

Bedömningarna bör utgå från analyser som tar upp ekonomiska och andra

effekter för verksamheten såväl vid CFD som vid inskrivnings- och

fastighetsregistermyndigheterna och för andra användare av systemet.

Därvid skall också beaktas behoven av uppgifter om fastigheter i andra

datorsystem som redan finns eller håller på att utvecklas hos olika

intressenter. Redan för närvarande sker ett omfattande utbyte av data

mellan fastighetsdatasystemet och andra datorsystem. Det gäller

exempelvis mell de större kreditinstituten och fastighetsdatasystemet.

Inte obetydliga rationaliseringsvinster torde kunna uppnås genom ett

fortsatt ökat utnyttjande av data från fastighetsdatasystemet inom

närliggande områden, bl.a. i s.k. geografiska informationssystem. Inom

lantmäteriet pågår exempelvis utveckling av ett ADB-system för

geografisk redovisning av fastighetsindelningen där den information som

finns i fastighetsdatasystemet avses kompletteras med möjlighet att även

via registerkartan. Vidare pågår inom lantmäteriet arbete med att

rationalisera fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen vilket

också förutsätter samverkan med fastighetsdatasystemet. Inom kommunerna

pågår bl.a. arbete med att bygga upp fastighetsinformationssystem vilka

även de som regel förutsätter tillgång till uppgifter från

fastighetsdatasystemet.

Det är väsentligt att fastighetsdatasystemet är ett säkert ADB-system.

Tillgängligheten bör vara hög och sårbarheten liten. Uppgifter om

fastigheter är vidare av stor betydelse för totalförsvaret, bl.a. som

grund för arbetet med att trygga tillgången till mark för olika

totalförsvarsändamål. Det är därför väsentligt att det finns tillgång

till aktuella uppgifter om fastighetsbeståndet även under kris- och

krigsförhållanden. Utredaren skall därför i sitt arbete beakta såväl

säkerhets- som beredskapsaspekter.

Utredaren bör i övrigt föra fram de synpunkter och förslag i fråga om

fastighetsdataverksamheten som han finner anledning till.

Utredaren bör i arbetet inhämta synpunkter från sådana myndigheter och

organisationer som har intressen att ta till vara i fråga om

fastighetsdatasystemet. Utredaren bör också samråda med de pågående

utredningarna om översyn av domstolarnas uppgifter, arbetssätt och

organisation (Ju 1989:06), om ett nytt panträttssystem på

fastighetsrättens område (Ju 1990:05) och om statens

fastighetsförvaltning (Fi 1990:05).

Tidsplan m.m.

Utredningsarbetet bör vara avslutat före den 31 mars 1992. För utredaren

gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare om

utredningsuppdragens inriktning (dir. 184:5) och om beaktande av

EG-aspekter (dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för bostadsdepartementet att tillkalla en särskild

utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag

att utreda frågor om fastighetsdatasystemets datorstruktur, att besluta

om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans framställan.

(Bostadsdepartementet)