Dir. 1991:85

Utredning om avgifter m.m. vid fristående skolor för skolpliktiga elever.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:85

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vissa

frågor om avgifter vid fristående skolor för skolpliktiga elever.

Bakgrund

Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor för

skolpliktiga elever får regeringen förklara huvudmannen för en godkänd

fristående skola berättigad till statsbidrag om regeringen finner det

lämpligt mot bakgrund av det allmänna intresset av att ny pedagogik och

nya verksamhetsformer prövas inom skolväsendet. Fr.o.m. budgetåret

1983/84 då statsbidragssystemet infördes har regeringen förklarat

sammanlagt 43 skolor berättigade till statsbidrag enligt dessa

bestämmelser. Dessutom har ytterligare nio fristående skolor på

grundskolenivå statsbidrag enligt särskilda bestämmelser.

I propositionen (1990/91:18) om ansvaret för skolan behandlad es vissa frågor om fristående skolor. Jag redovisade där bl.a. den

uppfattningen att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer

jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form av

statligt finansiellt stöd för kommunernas skolverksamhet.

I budgetpropositionen 1990/91:100 (bil.10 p.B 16). föreslog jag en

väsentlig höjning av bidraget till de fristående skolorna. Riksdagen

biföll förslaget. (UbU9, rskr. 224)

I propositionen (1990/91:115) om vissa skollagsfrågor m.m. redovisade

jag förslag till ändringar i skollagen för fristående skolor för

skolpliktiga elever.

Riksdagen har i samband med behandlingen av denna proposition beslutat

ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om en ny

bidragsordning för fristående skolor för skolpliktiga elever.

(prop.1990/91:115, UbU17, rskr. 357).

Enligt utbildningsutskottet är det rimligt att en fristående skola som

är godkänd för skolpliktens fullgörande har de ekonomiska för utsättningarna för verksamhetens drift. Utskottet föreslår därför att

samtliga i en kommun skolpliktiga elever, som går i grundskolan eller i

en för vanlig skolplikt godkänd fristående skola, fr.o.m. budgetåret

1992/93 skall räknas in i underlaget för kommunens sektorsbidrag.

Kommunen bör fördela sitt sektorsbidrag och sina övriga resurser på

skolområdet efter behov till samtliga skolor för elever med vanlig

skolplikt inom kommunen, såväl offentliga som fristående.

En fördelning efter behov innebär enligt utskottet att kommunen skall

fördela tillgängliga resurser på skolområdet på såväl kommunala som

fristående skolor inom kommunens gränser på samma sätt som kommunen

skulle ha gjort om samtliga skolor varit kommunala.

I de fall en avgift tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig,

och kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget till

skolan med hänsyn till avgiftens storlek.

Uppdraget

Vid de flesta fristående skolor tas elevavgifter ut som en del i

finansieringen av verksamheten. Avgifterna är av varierande storlek

beroende på vilka övriga finansieringskällor som står till buds.

Enligt nuvarande regler för statsbidrag till fristående skolor gäller

som särskilt villkor för bidrag att elevavgiften skall vara skälig med

hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i

övrigt.

Genom riksdagens beslut kommer samtliga fristående skolor som är

godkända för vanlig skolplikt att få del av kommunens sektorsbidrag

enligt den behovsprövning och fördelning som sker inom kommunens

grundskola.

Därmed blir den statliga finansieringen av fristående skolor och av

grundskolan likvärdig.

I en fristående skola med statsbidrag, likvärdigt grundskolans, blir

avgiften inte en avgörande finansiering utan riskeras att utvecklas till

enbart en segregerande faktor där elever med betalningssvaga föräldrar

stängs ute.

Mot denna bakgrund måste förutsättningarna för ett fortsatt avgiftsuttag

analyseras och olika konsekvenser redovisas.

Det skall således ankomma på utredaren att redovisa konsekvenserna av

ett fortsatt avgiftssystem. Utredaren skall vidare bedöma hur det nya

statsbidragssystemet kommer att återverka på avgiftssättningen.

Utredaren skall därutöver lämna förslag till efter vilka principer

avgifter i framtiden skall kunna tas ut.

I uppdraget skall vidare ingå att bedöma effekterna av det nya

bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning. Utredaren skall

slutligen överväga vilka krav som staten bör ställa på fristående skolor

som en följd av den ändrade bidragsordningen.

Uppdraget omfattar ej grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska

läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och Göteborgs

högre samskola.

Arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 1992.

För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att utreda vissa frågor om avgifter vid

fristående skolor för skolpliktiga elever

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns

anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)