Dir. 1991:87

Kunskap och kompetens hos lärarna inom skolan

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1991:87

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Persson anför.

Min anmälan sker efter samråd med utbildningsministern.

Mitt förslag

Beslutet om en mål- och resultatorienterad styrning av skolan innebär

att kommunerna svarar för att verksamheten i skolan genomförs

inom de ramar som riksdagen och regeringen angivit. Lärarnas kunskap och

kompetens blir därmed ett viktigt medel att garantera en kvalitat ivt god och likvärdig utbildning i alla delar av landet. Jag föreslår

att en särskild utredare tillkallas för att göra en analys av

de krav som i detta syfte måste ställas på lärarnas kunskap och

kompetens och lägga fram de förslag som analysen föranleder.

Bakgrund

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, UbU4,

rskr. 76) innebär att kommunerna och andra utbildningshuvudmän har

ansvar för verksamheten i skolan inom de ramar som riksdagen och

regeringen lägger fast i bl.a. skollag och läroplaner. I skollagen anges

övergripande mål och riktlinjer för skolan, som gäller lika för

huvudmännen för skolan och för personalen inom det offentliga

skolväsendet. Enligt direktiven till läroplanskommittén (Dir 1991:9)

skall de nya läroplanerna ange mål och riktlinjer för utbildningen,

vilka huvudsakligen riktas direkt till lärarna. Kursplanerna kommer

också att riktas till lärarna. Dessa skall ange utbildningsmålen för

respektive ämne eller ämnesområde och kommer att utarbetas av statens

skolverk efter riktlinjer som fastställts av regeringen. Den av regering

och riksdag fastställda beställningen för skolans verksamhet kommer

därmed att tydliggöras.

I propositionen Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr.356)

anges några exempel på nödvändiga förändringar -- innehållsmässiga och

strukturella -- som bör iakttas i det förestående arbetet med

gymnasieskolans och vuxenutbildningens kursplaner. I allt väsentligt

skall sådana kursplaner vara utformade till den 1 juli 1992. Samma

proposition anger också ett antal områden där fortbildningsinsatser är

särskilt angelägna.

I ansvarspropositionen framhålls också att den grundläggande

lärarutbildningen är ett viktigt medel att garantera en likvärdig

utbildning i alla delar av landet. Lärarutbildningen bör därför i fråga

om både kvalitet och innehåll vara likvärdig oavsett vid vilken

högskoleenhet den bedrivs.

Skolhuvudmännen är enligt skollagen skyldiga att för undervisningen

använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i

huvudsak skall bedriva. Innehållet i lärarutbildningen är alltså

avgörande för lärarkompetensen i skolan. Den är därmed indirekt styrande

för verksamheten i skolan.

Skolhuvudmännen är ansvariga för lärarnas fortbildning. Staten bidrar

till fortbildningen dels genom att se till att det finns tillgång till

fortbildning i alla delar av landet, dels genom resurser avsedda för

fortbildning i anledning av centralt beslutade reformer. De kunskaper

och den kompetens som lärarna har vid sitt inträde på

lärararbetsmarknaden är av betydelse för vilka resurser som behöver

satsas på fortbildning och vilken inriktning som behövs på

fortbildningsinsatserna. Den grundläggande lärarutbildningen och

fortbildningen är således beroende av varandra.

Den förändrade styrningen av skolan ställer nya krav på lärarna när det

gäller arbetet i skolan. Ett större ansvar för utveckling och

utvärdering av utbildningen läggs på lärarna. Även om läraryrket måste

utvecklas från ett ''ensamyrke'' till ett yrke där en grupp lärare under

en rektors ledning tar ett mera samlat och gemensamt ansvar för arbetet,

förväntas den enskilde nyblivne läraren självständigt klara flertalet

lärararbetsuppgifter. Någon längre tid för inskolning eller praktik ges

i allmänhet inte.

Läroplanskommitténs uppdrag att lägga fram förslag till mål och

riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet samt förslag

till modeller och riktlinjer för kursplaner får självfallet stor

betydelse också för vilka krav som måste ställas på lärarnas kunskaper

och kompetens.

Uppdraget

Mot bakgrund av dessa förändringar inom skolväsendet är det nödvändigt

att analysera vilka krav som bör ställas på lärarnas kunskap

och kompetens och hur dessa krav skall uppnås. Denna analys måste bl.a.

ske i anslutning till det arbete som nu pågår i läroplanskommittén.

Utredaren skall i sina överväganden och förslag utgå från nuvarande

lärarutbildningar.

Utredaren bör ange vilka generella lärarkunskaper och vilken generell

lärarkompetens som behövs hos alla lärare och i vilket avseende

skillnader förekommer när det gäller olika skolformer eller

lärarkategorier. Jag tänker i första hand på kunskaper och kompetens för

sådana gemensamma yrkesfunktioner som bl.a. behandlas i den utvärdering

av lärarutbildningen som redovisas i En likvärdig lärarutbildning (

UHÄ-rapport 1991:8). Utredaren bör utforma sina förslag såväl i detta

som i andra avseenden så att de blir utvärderingsbara.

Utredaren bör i detta sammanhang också ange i vilken utsträckning

analysen av de generella lärarkunskaperna och den generella

lärarkompetensen ger anledning till förändringar inom fortbildningen av

redan verksamma lärare.

Utredaren bör också överväga hur kompetensen hos nyutbildade lärare i

fortsättningen skall kunna följas och utvärderas.

Förändringarna i skolans styrning innebär att tyngdpunkten i

utvecklingen av skolan kommer att förskjutas från central nivå till

kommuner, landsting och skolenheter. Utredaren bör analysera vad detta

innebär för skolans behov och möjligheter till kontakter och samverkan

med lärarutbildningen och vice versa. Förutsättningarna för att utveckla

sambandet och öka samverkan mellan lärarutbildning, fortbildning,

skolforskningen och skolans vardags- och utvecklingsarbete måste därvid

analyseras.

Utredaren bör ange vägar som är ägnade att stärka samarbetet mellan

skolan, lärarutbildningen, fortbildningen och skolforskningen. Det kan

gälla t.ex. rekrytering och utbyte av personal, medverkan i utbildnings-

och fortbildningsfrågor, deltagande i utvecklingsarbete och gemensamma

forskningsprojekt.

Utredaren bör redovisa de eventuella hinder som måste överbryggas för

att förslagen skall kunna realiseras och de eventuella kostnaderna för

förslagens genomförande.

För utredaren gäller dels regeringens direktiv till samtliga kommittéer

och särskilda utredare (dir 1984:5) angående utredningförslagens

inriktning och konsekvenser, dels regeringens direktiv till kommittéer

och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i

utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Arbetet skall bedrivas så att förslagen kan läggas fram kort efter det

att läroplanskommittén redovisar sitt arbete, dvs senast den 2 november

1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag ovan har anfört hemställer jag att

regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra

ärenden om skola

att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med uppdrag att göra en analys av kraven på lärarnas kunskap och

kompetens som förändringarna inom skolområdet ställer och komma med

förslag med anledning därav

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)