Dir. 1991:88

Vissa forskningsfrågor inom miljöområdet

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-29

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1991:88

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-29

Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att dels

belysa hur relevant den sektorsfinansierade miljöforskningen är för

samhället och hur resultaten sprids och används, dels framlägga förslag

till bl.a. prioritering av insatser inom detta område, som underlag för

nästa forskningspolitiska beslut.

Bakgrund

Regeringen redovisade i propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö

åtgärder på miljöområdet samt mål och riktlinjer för den fortsatta

miljöpolitiken. De miljöpolitiska mål och strategier som föreslås bör

enligt propositionen inriktas på följande områden: atmosfären och

klimatet, gränsöverskridande luftföroreningar, miljön i tätorterna,

naturresurser och naturvård samt vatten och hav. Riksdagen beslutade i

enlighet med regeringens förslag (JoU30, rskr. 338).

Inom många ämnesdiscipliner bedrivs miljöforskning som en naturlig del

av den inomvetenskapliga utvecklingen och finansieras huvudsakligen

genom anslagen till högskolan. För miljöforskning av mer programmässig

karaktär finns särskilda anslag dels inom miljödepartementets område,

dels med koppling till jordbruks-, bebyggelse-, industri- och

energisektorerna. Merparten av denna forskning utförs inom högskolan.

Riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:90, JoU17, rskr. 336) om

forskning för budgetåren 1990/91 -- 1992/93 innebar bl.a. en

förstärkning av den miljöforskning som finansieras med statliga medel.

Miljöforskningen bör inriktas på att underlätta en omställning till ett

miljövänligt jord- och skogsbruk och ett avfallssnålt samhälle samt på

att finna miljövänliga transport- och energilösningar. Även behovet av

miljömedicinsk forskning betonades i den forskningspolitiska

propositionen (s. 75). Beslutet innebar vidare förstärkt stöd till

grundläggande naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig

forskning.

I propositionen (s. 101) betonas vikten av en effektiv uppföljning och

utvärdering av forskningen. Miljöforskningen anges som ett område där

utvärderingar utförda av sektorsforskningsorganen inte kan anses vara

tillräckliga. I utvärderingarna bör förutom aspekter på kvalitet och

relevans för samhället bedömas forskningens inriktning, avvägning mellan

grundläggande och tillämpad forskning samt det utvecklingsarbete med

anknytning till miljöfrågorna som pågår inom industrin. Det ankommer

enligt propositionen på regeringen att avgöra formerna för sådana

övergripande utvärderingar.

Det forskningspolitiska beslutet år 1990 innebär ett ökat ansvar för

högskolan att själv bestämma inriktningen av den forskning som

bedrivs. Samtidigt betonas vikten av att en långsiktig

kunskapsuppbyggnad säkerställs inom områden som är av betydelse

för samhällsutvecklingen. För miljöområdet gäller detta såväl

naturvetenskaplig och teknisk som samhällsvetenskaplig och ekonomisk

forskning med stor bredd samt systeminriktade studier över

disciplingränserna.

Vetenskapsakademien har tidigare denna dag fått i uppdrag av regeringen

att utvärdera den svenska miljöforskningens kvalitet och inriktning.

Naturvårdsverket har en central roll för forskning och övervakning inom

miljöområdet. Till verkets uppgifter hör att bevaka och öka

kunskapen om miljötillståndet, att omsätta och sprida de resultat som

framkommer samt att utarbeta aktionsplaner m.m. till ledning för

forskning och utveckling inom andra samhällssektorer.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1991/92 föreskrivit att

naturvårdsverket bl.a. genom stöd till forskning skall övervaka miljön

och vilka verksamheter som påverkar den samt kartlägga möjligheter till

åtgärder. Verket skall också lämna förslag om ett nytt program för den

forskning som bekostas av verkets anslag. Vidare skall personal från

naturvårdsverket medverka som experter i internationellt samarbete och

medverka vid information och utbildning.

Uppdraget

Mot bakgrund av övervägandena i 1990 års forsknings politiska beslut och med utgångspunkt i de riktlinjer för miljöpolitiken

som regeringen redovisade för riksdagen våren 1991 anser jag att en

utredare bör tillkallas med uppgift att dels belysa hur relevant den

sektorsfinansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten

sprids och används, dels lägga fram förslag till bl.a. prioritering av

insatser inom detta område, som underlag för nästa forskningspolitiska

beslut.

En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att naturvårdsverket även

i fortsättningen skall ha en central roll som beställare av

miljöforskning i enlighet med de intentioner som redovisas i betänkandet

(SOU 1991:32) Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. De medel för

forskning som disponeras av naturvårdsverket bör i första hand stödja

kunskapsuppbyggnad och policyarbete samt ge underlag för ett aktivt

målinriktat internationellt samarbete.

Utredaren skall analysera om den forskning och utveckling med

miljöanknytning som bedrivs inom olika samhällssektorer och som

finansieras av andra departements anslag är väl avvägd i förhållande

till miljöproblemen och de miljöpolitiska målen. I detta sammanhang bör

även en bedömning göras av sambanden och samverkan mellan

arbetsmiljöforskning, miljömedicinsk forskning och forskning om den

yttre miljön.

Utredaren bör, i nära samverkan med den utvärdering som genomförs inom

Vetenskapsakademien, belysa inriktningen på forskningen när det bl.a.

gäller avvägningen mellan grundläggande och tillämpad forskning samt det

utvecklingsarbete med anknytning till miljöfrågorna som sker inom

industrin.

En kartläggning bör vidare göras av den forskning som finansieras

gemensamt av staten och näringslivet och som har anknytning till

miljöområdet (s.k. kollektiv forskning). Utredaren bör härvid med

utgångspunkt i en resultatanalys bedöma om det finns behov av att

utifrån ett övergripande perspektiv förändra inriktningen av denna

forskning. Kommunernas engagemang inom miljöforskning bör också

kartläggas.

Utredaren bör överväga om det finns behov av att stärka koordinering,

uppföljning och utvärdering inommiljöforskningsområdet. Utredaren bör

vidare föreslå lämpliga åtgärder som förbättrar statsmakternas

beslutsunderlag vid de återkommande ställningstagandena vad gäller

sektorsfinansierad miljöforskning.

Utredaren bör analysera konsekvenserna av ett fördjupat internationellt

forskningssamarbete inom miljöområdet. Härvid bör särskilt belysas

konsekvenserna av en närmare integration med EG inom

miljöforskningsområdet. De överväganden och förslag som redovisades i

betänkandet (SOU 1990:88) Sveriges internationella miljösamarbete: Nya

mål och nya möjligheter bör kunna ge utgångspunkter för överväganden på

detta område. Befintliga bestämmelser och riktlinjer i GATTs

subventionskod och EGs ramverksprogram för statliga stödåtgärder inom

forskning och utveckling bör beaktas.

Genomförande, samråd m.m.

Utredaren bör samråda med naturvårdsverket och övriga myndigheter m.m.

som berörs av utredarens arbete. Vidare bör samråd ske med företrädare

för industrin, berörda kollektivforskningsorgan samt med kommunerna. När

det gäller förslag som har konsekvenser för högskolan bör samråd ske med

berörda högskoleenheter, inkl. Sveriges lantbruksuniversitet, samt

berörda forskningsråd.

Utredaren bör, som tidigare har nämnts, nära samverka med

Vetenskapsakademien.

Tidsplan, arbetsformer m.m.

Utredaren skall senast den 30 juni 1992 redovisa resultatet av sitt

arbete.

De förslag som lämnas skall rymmas inom ramen för oförändrade resurser i

förhållande till den anslagsnivå som kommer att anges i 1992 års

budgetproposition. Härvid skall beaktas de direktiv för

anslagsframställningar rörande forskning för budgetåren 1993/94 --

1995/96 som regeringen beslutade om den 4 april 1991.

För arbetet bör gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och

särskilda utredare om utredningsförslagens inriktning (dir 1984:5).

Utredaren bör vidare beakta innehållet i regeringens direktiv (dir

1988:43) angående EG-aspekter i utredningsverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för miljödepartementet

att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med uppdrag att utreda vissa forskningsfrågor inom miljö området,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes framställan.

(Miljödepartementet)