Dir. 1991:92

Uppföljning av genomförandet av det nya statsbidragssystemet -- sektorsbidrag till skola och vuxenutbildning m.m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir.1991:92

Beslut vid regeringssammanträde 1991-09-12

Statsrådet Persson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att följa genomförandet av

det nya systemet för statsbidrag till skola och vuxenutbildning.

Bakgrund

Riksdagen beslöt i december 1990 efter förslag i propositionen om

ansvaret för skolan att ett nytt statsbidragssystem för grundskola,

gymnasieskola och delar av vuxenutbildning (grundvux och komvux) skall

träda i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76).

I propositionen (s. 62) framhölls att en mål- och resultatorienterad

styrning av skolan kräver ett väl fungerande uppföljnings- och

utvärderingssystem. Enligt propositionen är det därför naturligt att man

följer upp ett nytt statsbidragssystem kontinuerligt och att man

studerar beräkningsmodellernas förmåga att fånga kommunernas skiftande

strukturella förutsättningar och behov samt förändringar i dessa.

I propositionen (s. 103) framhölls vidare att en ekonomisk uppföljning

är nödvändig för att hävda skolans intressen i en allt hårdare ekonomisk

verklighet samt att det är viktigt att i den allmänna debatten och i de

politiska budgetavvägningarna kunna visa hur resurserna används och

vilka resultat som kan uppnås.

Uppföljning och utvärdering skall enligt propositionen (s. 101) vara en

del av verksamheten i skolan. Den skall ge underlag för att

bedöma resultaten av arbetet och för att utveckla verksamheten.

Uppföljning och utvärdering skall bedrivas såväl i den enskilda skolan

som på kommunal och nationell nivå. Verksamheten skall utvärderas enligt

de mål som har ställts upp på resp. nivå. Den nationella uppföljningen

skall utformas så att den kan ge en samlad bild av skolans verksamhet

vad avser såväl utbildningens mål och resultat som de organisatoriska,

personella och ekonomiska villkor under vilka skolarbetet bedrivs.

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för

skolan skall en av huvuduppgifterna för statens skolverk vara att

utveckla och ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad

uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet. Den nationella

utvärderingen skall kunna ge riksdagen och regeringen en samlad bild av

skolans resultat och verksamhet, där ekonomiska och administrativa data

kan ställas samman med utbildningsresultat och redovisade förhållanden i

övrigt i skolor och kommuner.

Riksdagen underströk dessa synpunkter ytterligare. Utbildningsutskottet

ansåg att det nya systemet bör följas upp noggrant och att

beräkningsmodellernas förmåga att fylla sina avsedda funktioner bör

studeras. En reform av så genomgripande slag borde enligt utskottet,

såvitt gäller genomförandet av det nya statsbidragssystemet, följas av

en parlamentarisk kommitté. Riksdagen gav regeringen till känna vad

utskottet har anfört om en sådan kommitté.

Riksdagen uttalade i juni 1991, med anledning av förslag i propositionen

Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen, att

kommittén också skall ta upp frågor som har att göra med

gymnasiereformens finansiering (prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356).

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den kommunalekonomiska

kommittén (dir. 1990:20) har i uppdrag att utforma ett nytt system

för statens bidrag till kommuner och landsting. Enligt direktiven skall

kommittén utforma sina förslag så att kommunerna också framöver får

förutsättningar att bedriva en likvärdig skolverksamhet. Kommittén skall

redovisa sitt arbete senast den 30 oktober 1991.

Uppdraget

Den av riksdagen förordade kommittén bör snarast inleda sitt arbete, så

att den kan följa vad som sker redan vid övergången från de

nuvarande statsbidragssystemen till ett finansiellt stöd i form av ett

sektorsbidrag till skolan och delar av vuxenutbildningen (grundvux och

komvux).

Kommittén bör också studera följderna av de statsbidragsminskningar som

gjorts beträffande hemspråksundervisningen och grundvux, särskilt vad

avser eventuella omfördelningseffekter på kostnadsfördelningen mellan

kommunerna och kommunernas möjligheter att genomföra motsvarande

kostnadsminskningar i sin verksamhet.

Kommittén bör, i enlighet med vad utbildningsutskottet anförde i sitt

betänkande 1990/91:UbU16 Gymnasieskolan och vuxenutbildningen, vid

uppföljningen av genomförandet av det nya sektorsbidraget för skola och

vuxenutbildning också ta upp frågor som har att göra med

gymnasiereformens finansiering. Kommittén bör enligt utskottets mening

löpande hålla sig underrättad om huruvida rationaliseringskravet går att

uppfylla. Om så inte är fallet, bör detta enligt utskottet redovisas för

regeringen, som har att återkomma till riksdagen.

Kommittén, som bör vara verksam under minst tre år, bör samråda med

berörda myndigheter och utredningar.

För kommittén gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga

kommittér och särskilda utredare.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om

grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119)jy-- med högst sju ledamöter med uppdrag att följa

genomförandet av det nya statsbidragssystemet och gymnasiereformens

finansiering,

att utse en av ledamöterna till ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

kommittén.

Kommittén skall vara verksam åtminstone till och med budgetåret 1994/95.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)