Dir. 1992:102

Deltagande i Europeiska året för de äldre och för solidaritet mellan generationerna (äldreåret) 1993

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-26

Mitt förslag

Bakgrund

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir 1992:102

Beslut vid regeringssammanträde 1992-11-26

Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté med bred sammansättning snarast tillkallas

för att initiera och samordna ett svenskt deltagande i Europeiska

äldreåret 1993.

Bakgrund

EG:s ministerråd beslutade den 24 juni 1992 (rådsbeslut 7199/92) att an ordna Europeiska året för de äldre och för solidaritet mellan generatio nerna (äldreåret) 1993, inför avslutandet av det första Äldreprogrammet

som pågår 1991-1993. Ministerrådet betonar att målsättningen med Äldre året bl.a. är att belysa de äldres positiva bidrag till samhället, att

stärka solidariteten mellan generationerna samt att öka medvetandet om

den utmaning för samhället som en åldrande befolkning innebär.

I EES-avtalet (protokoll 31 artikel 5.3; prop.1991/92:170) har ett del tagande i gemenskapens åtgärder för de äldre också skrivits in som ett

åtagande för EFTA-länderna.

Ministerrådet uppmanar medlemsländerna att inrätta nationella samarbets kommittéer med uppgift att samordna och initiera aktiviteter under året,

där det är lämpligt också på regional och lokal nivå. Ministerrådet

betonar vidare samarbetet mellan frivilligorganisationer och

myndigheter.

Samhället har huvudansvaret för äldreomsorgen i Sverige. Den har byggts

ut i huvudsak under de två senaste decennierna. Allt fler människor har

fått möjlighet att kunna bo kvar i sina egna hem. Äldrereformen har

också ökat möjligheterna att göra omsorgs- och sjukvårdsinsatserna mera

effektiva och tillgängliga för äldre och deras anhöriga. Genom äldre reformen har bl.a. förutsättningarna att bedriva en god hälso- och

sjukvård förbättrats. Vårdgarantin har också inneburit att väntetiderna

för vissa operationer kunnat minskas betydligt.

Inte bara det allmänna och den offentliga sektorn utan också anhöriga,

vänner och andra närstående bidrar med betydande och betydelsefulla

insatser för omsorger om äldre. Det allmänna bör i ökad utsträckning

stödja dessa frivilliga insatser liksom det arbete som utförs av

frivilliga organisationer. Regeringen beslutade den 25 juni 1992 att

bidra ekonomiskt till ett projekt som avser förmedling av

frivilliginsatser. Dessa insatser kan bestå i att äldre utför tjänster

åt andra äldre men också att yngre som har möjlighet därtill bistår

äldre.

1900-talets snabba förändring och förbättring av samhällets sociala och

ekonomiska villkor kan innebära en risk för att generationer fjärmar sig

från varandra. Det blir allt svårare för en pensionär uppvuxen på 1920-

talet att sätta sig in i situationen för den ungdomsgeneration som vuxit

upp på 1980-talet. Detta kan leda till konflikter där rädsla och brist

på respekt uppstår mellan generationerna. En åldrande befolkning innebär

stora utmaningar för ett samhälle som inte längre kan bygga ut den

offentligt finansierade omsorgen som under tidigare decennier. Sverige

behöver liksom många länder i Västeuropa utveckla solidariteten mellan

generationerna bl.a. genom stöd åt ömsesidiga och frivilliga insatser

men också genom att belysa och minska den mytbildning som förekommer

mellan olika grupper i samhället.

Utgångspunkten för Sveriges deltagande i Europeiska äldreåret bör vara

att på olika sätt uppmärksamma äldre personers situation i samhället och

speciellt betona vikten av solidaritet, ökade kunskaper samt utbyte

mellan olika generationer.

Sverige har utvecklat en modell för omsorger om äldre som har vunnit ett

mycket gott anseende både i Europa och andra delar av världen. Ett del tagande i Europeiska äldreåret kan ge Sverige ytterligare värdefulla

internationella kontakter och bidra till ömsesidigt utbyte av

erfarenheter rörande en åldrande europeisk befolkning. Detta inkluderar

i hög grad den allt större gruppen äldre med invandrarbakgrund.

Uppdraget

Jag föreslår att en kommitté med bred sammansättning, bestående av före trädare från frivilligorganisationer, myndigheter och andra berörda

tillsätts för att utveckla idéer om hur Äldreåret och därigenom

solidaritet mellan generationerna kan föras ut i samhället. Äldreåret

kan på olika sätt manifesteras och äldres situation belysas t.ex. genom

medverkan från media, tecknings- och fototävlingar, litterära bidrag,

konferenser, frivilliginsatser som syftar till ökat utbyte mellan

generationerna m.m. Kommitténs uppgift bör vara att föra fram befintliga

projekt hos organisationer, kommuner, landsting, m.fl. som kan anses

falla inom ramen för Äldreåret samt initiera manifestationer på

riksplanet. Kommitténs arbete bör avslutas vid

årsskiftet 1993/94.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Socialdepartementet att tillkalla en kommitté -

omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med högst 9 ledamöter med

uppdrag

att svara för en svensk insats i Europeiska äldreåret 1993,

att utse en av kommitténs ledamöter att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommit téns verksamhet skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)