Dir. 1992:107

Ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-03

Arbete

Bostad

Ekonomi

Sammanfattning

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Dir. 1992:107

Beslut vid regeringssammanträde 1992-12-03

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.

1 Mitt förslag

En utredare bör tillkallas med uppgift att beskriva och analysera

ungdomars levnadsvillkor i ekonomiskt och socialt hänseende.

Utredaren skall föreslå konkreta åtgärder som syftar till att underlätta

ungdomars inträde i vuxenlivet. Särskild vikt skall läggas vid deras

möjlighet er att etablera sig på bostads- och arbetsmarknaderna.

I uppdraget ingår att göra en jämförande studie av situationen för

dagens ungdomar och tidigare ungdomsgenerationer. Vidare skall utredaren

visa i vilken utsträckning det finns risk för ökade generationsklyftor i

samhället i fråga om medborgarnas sociala och ekono miska levnadsvillkor

och deras möjlighet till förmögenhetsbildning.

2 Ungdomars situation

Uttrycket ungdomar avser i statistiken vanligen personer som är mellan

16 och 24 år. Stora förä ndringar i unga människors livsmönster har

emellertid gjort att det i dag inte längre är möjligt att konsekvent

avgränsa ungdomstide n till ett så begränsat åldersintervall.

Under senare delen av 1900-talet har inträdet i vuxenlivet förskjutits

och därmed har ungdomstiden förlängts. Många ungdomar etabler ar sig

allt senare i samhället. Det är dock stor skillnad mellan olika ungdomar

när det gäller tidpunkten för inträdet i vuxenlivet, framför allt mellan

de som väljer en lång utbildning och de som går dir ekt ut på

arbetsmarknaden efter grund- eller gymnasieskolan.

Förutsättningarna för unga människors etablering i samhället har också

förändrats radikalt. Inträdet i vuxenlivet innebär alltid hög a

kostnader. Det är då som unga människor skaffar egen bostad, utrustar

sitt hem och själva skall ansvara för fasta utgifter och ann an

nödvändig konsumtion. Kostnaderna för denna etablering har ökat under

senare år. På senare tid har skattesystemet lagts om och li

vsmedelssektorn samt bygg- och bostadssektorn har av reglerats.

Förändringar i det offentliga utgiftssystemet har inletts. Detta

påverkar ungdomars situation i dag, men också på längre sikt.

I Långtidsutredningens betänkande (SOU 1992:19) LU 1992 (s. 425) anförs

att analysen av vilka välfärds- och fördelningsfrågor som är viktiga

blir ofullständig om den inte ägnar stor uppmärksamhet åt välfärdens

fördelning mellan generationerna.

Att bli vuxen handlar om att skapa en trygg och säker grund för ett

stabilt liv. Föräldrarna, hemmet och andra sociala nätve rk har stor

betydelse för hur ungdomarna klarar sig i etableringsfasen.

Socio-ekonomiskt resursstarka familjer har större möjlighete r att

stödja sina barn under den process som övergången till vuxenlivet

innebär.

Aktuell statistik visar att skillnaderna mellan olika ungdomsgrupper

ökar -- avståndet mellan dem som klarar sig bra och dem som int e gör

det har blivit större. Det gäller exempelvis möjligheten att få bostad

eller arbete.

I betänkandet (SOU 1991:12) Ungdom och makt framhålls behovet av att i

1990-talets politik föra in generations- och jämlikhetsperspektivet.

Statens ungdomsråd har i en skrivelse (dnr C91/1948/UNG) till regeringen

om ungdomsarbetslöshetens sociala och samhällsekonomiska ko stnader

påpekat behovet av att orsakerna till den strukturella

ungdomsarbetslösheten utreds i syfte att åstadkomma långsiktiga åtgär

der och nya samverkansformer mellan olika myndigheter.

Utredningen om översyn av statens insatser inom barn- och ungdomsrådet

(STUNS-kommittén) har i sitt betänkande (SOU 1 992:54) Mer för mindre --

nya styrformer för barn- och ungdomspolitiken antagit att skillnaderna

mellan olika generationers möjlighe ter till förmögenhetsbildning har

ökat kraftigt från mitten av 1970-talet fram till början av 1990-talet.

Skillnaderna förefaller en ligt STUNS-kommittén vara särskilt påtagliga

mellan 1930/40-talsgenerationen och 1960/70-talsgenerationen.

3 Behovet av en utredning

Arbete

Ett arbete ger inkomst och utgör en förutsättning för en självständig

ekonomi. Dessutom ger ett arbe te möjligheter för individen att

utvecklas och ta ansvar. Ett arbete är således viktigt såväl för

etablering i vuxenlivet som för in tegrering i samhällsgemenskapen.

Ungdomar har i dag svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden.

En bidragande orsak kan vara att avtal och lagstiftning på

arbetsmarknadsområdet i första hand inriktas på att ge skydd och

rättigheter till dem som redan har fast anställning.

Många ungdomar fungerar i stor utsträckning som en arbetskraftsreserv

och när konjunkturen g år ned är denna grupp särskilt sårbar. De

relativa arbetslöshetstalen för unga är ungefär dubbelt så höga som för

den totala arbetsk raften.

Arbetslösheten är i dag högst bland unga män på grund av

strukturförändringar inom tillverkningsindustrin. Unga lågutbildade

kvinnor har dock normalt den svagaste ställningen på arbetsmarknaden.

Detta beror bl.a. på att tillfälliga anställningar och deltidsarbeten är

mycket vanligt bland dessa. Andra särskilt utsatta grupper är invandrar-

och flyktingungdomarna samt ungdomar med handikapp.

Socialtjänstlagen (1980:620) anger att det är kommunen som har det

yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den

hjälp som de behöver. Enligt skollagen (1985:1100, omtryckt 1991:1111)

har kommunen ansvaret för att erbjuda alla ungdomar upp till 20 års

ålder utbildning i gymnasieskolan. Kommunen har också ansvaret för

fritidsverksamheten. Ansvaret för ungdomars syssel sättning är samtidigt

också en statlig angelägenhet, finansierad med statliga medel och a

dministrerad av den statliga arbetsförmedlingen.

Inte sällan skickas arbetslösa ungdomar mellan arbetsförmedlingen,

socialkontoret och skolan utan att någon av dem tar ett helhetsan svar

för den unges möjligheter till förvärvsarbete. Ansvarsfördelningen

mellan stat och kommun behöver klargöras. Det finns även ett behov av en

bättre samordning mellan statliga och kommunala insatser och även mellan

olika kommunala insatser.

En samordning och ett fördjupat samarbete mellan berörda myndigheter

borde också kunna innebära en ökad förståelse för sambandet mellan

förebyggande åtgärder och kostnader för kontantstöd. Förutsättningarna

för en sådan samordning behöver ses över.

Ungdomsutbildningen har förlängts och ungdomar i allmänhet har en hög

kompetens. Det finns dock en grupp ungdomar som inte har en fö r

arbetsmarknaden adekvat utbildning eller som har särskilda problem på

grund av bristande skolgång. De enklare arbetsuppgifter som tidigare var

en naturlig inkörsport på arbetsmarknaden har i dag rationaliser ats

bort. Därmed riskerar den strukturella arbetslösheten att stiga med en

allt större grupp långtidsarbetslösa ungdomar som följd. Detta är mycket

allvarligt och ger upphov till frågan om utbildningssystemet till alla

delar motsvarar arbetsmarknadens behov. Särsk ilt frågan om ett bättre

system för inskolning på arbetsmarknaden behöver belysas och utredas.

Bostad

Inte bara på arbetsmarknaden utan också på bostadsmarknaden har ungdomar

svårt att etablera sig. Hittills har problemen främst handl at om

tillgången på bostäder. Framför allt i storstäderna har bostadsbristen

varit ett stort problem för ungdomar.

De förändringar som har skett på bostadsmarknaden under 1980-talet

väcker vissa nya frågor. I dag är det inte främst bristen på bost äder

som är det stora problemet för flertalet ungdomar. I stället är det de

ökade boendekostnaderna och därmed finansieringen av det egna boendet

som har växt fram som det största problemet.

Omoderna och därmed billigare bostäder har i stor omfattning försvunnit

vid saneringar och ombyggnader. Utbudet av sådana lägenheter är därför

begränsat. Detta är främst ett problem i storstäderna. På grund a v den

ändrade familjestrukturen är också konkurrensen hård om små moderna

lägenheter.

Förutom att hyreskostnaderna generellt sett upptar en större andel av

den disponibla inkomsten än tidigare blir det allt vanligare a tt det

krävs någon form av ekonomisk insats för att få en bostad. Den enskildes

ekonomiska resurser blir därför allt viktigare för i ndividens

möjligheter att s kaffa en egen bostad.

De hinder som nu finns för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden

behöver närmare kartläggas och analyseras i syfte att skaff a ett

underlag för ställningstaganden till åtgärder som kan underlätta för

ungdomarna att få bostäder till rimliga kostnader. I dett a sammanhang

är det dock viktigt att beakta vad som anförs om selektivt stöd i

betänkandet (SOU 1992:97) Sparar vi för lite?

Ekonomi

Det har blivit allt dyrare att ta lån. Detta påverkar särskilt unga

människor som be finner sig i en investeringsfas i livet. Allt fler

ungdomar riskerar också att hamna i en mycket besvärlig ekonomisk

situation på grund av att de har en hög skuldsättning.

Problemet accentueras av att många ungdomar har bristfälliga kunskaper

om hur man hanterar sin privatekonomi, till exempel att se ko

nsekvenserna av en skuldsättning.

Förekomsten av låntagande och sparande i ungdomsgruppen behöver

kartläggas. I detta sammanhang behövs också en analys av ungdomars

disponibla inkomster och konsumtionsm önster. Detta för att få ett bra

underlag för att hitta former för att kunna uppmuntra ett ökat sparande.

Under 1980-talet har åldersdifferentieringen när det gäller

inkomstutvecklingen för hushållen ökat. Tillgänglig statistik visar att

hushåll i medelåldern har ökat sin ekonomiska standard till skillnad

från yngre hushåll.

Man har noterat en ökning av antalet unga människor som har tvingats

vända sig till socialtjänsten för sitt uppehälle. Kronofogdemyn

digheterna har också rapporterat om ett ökat an tal ungdomar med

betalningssvårigheter.

Det finns ett starkt samband mellan förmögenhet och levnadsvillkor. En

särskild aspekt när det gäller hushållens villkor är de olika faktorer

som påverkar förmögenhetsbildningen. Arbetsinkomst, boendekostnader och

disponibel inkomst påverkar möjligheterna till spa rande och till

investering i ens boende. Det finns ett behov av att i framtiden bättre

kunna analysera politiska beslut utifrån ett generationsperspektiv, dvs.

konsekvenser och skillnader för olika åldersg rupper behöver

tydliggöras.

Det är vidare viktigt att analysera i vad mån skillnaderna i

förmögenhetsbildning mellan olika generationer har förändrats på något

påtagligt sätt under de senaste årtiondena och, i den utsträckning som

så är fallet, orsakerna till detta. Dessutom behöver välfärde ns

fördelning mellan generationerna och i ett livsperspektiv uppmärksammas.

En bedömning bör göras av om dagens system kan innebära att det blir

finansiellt svårt att ge framtida generationer en lika god och väl förde

lad standard.

Sammanfattning

Av det föregående framgår att det finns en rad problem för de ungdomar

som står i begrepp att etablera sig i samhället och att det f inns ett

behov av att utarbeta en modell för hur generationsperspektivet skall

kunna beaktas vid olika beslut. En särskild utredare bör därför

tillkallas för att utifrån en helhetssyn på ungdomarnas situation ta

fram ett underlag och förslag som rör ungdomars levn adsvillkor i

ekonomiskt och socialt hänseende.

4 Utredningsuppdraget

4.1 Allm änt

Utredaren skall analysera ungdomars levnadsvillkor i ekonomiskt och

socialt hänseende vad avser deras möjlighet att etablera sig i

samhället. En viktig del i detta är att göra en jämförande studie av

olika ungdomsgenerationers villkor -- förr och nu -- när det gäl ler

arbete, bostad, hushållsekonomi och förmögenhetsbildning.

I detta sammanhang skall utredaren beskriva och analysera vilka effekter

de förändringar som skett på senare tid fått för ungdomars möjligheter

till etablering. Utredaren skall bedöma i vilken utsträckning det finns

risk för ökade generationsklyftor i samhället. Vidare skall utredaren

presentera en modell f ör hur generationsperspektivet i ökad

utsträckning skall kunna beaktas vid olika politiska beslut.

Utredningsarbetet skall resultera i konkreta förslag till åtgärder, även

av sektorsövergripande karaktär, för att underlätta unga mä nniskors

etablering i samhället. Särskilt gäller detta i fråga om ungdomars

inträde på arbets- och bostadsmarknaderna.

Utredaren skall i sitt a rbete ta del av och bygga vidare på de

forskningsinsatser som har gjorts.

4.2Arbete

Utredaren skall studera de olika offentliga åtgärder på arbetsmarknaden

som har riktats direkt till ungdomar. Särskild vikt skall lä ggas vid

att klargöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun samt behovet av

att samordna statliga och kommunala insatser och äv en olika kommunala

insatser. Förutsättningarna för en samordning och ett fördjupat

samarbete mellan berörda organ bör ses över. Utre daren bör därvid

analysera de problem som kan finnas kring bristande samband mellan

aktiva arbetsmarknadsåtgärder och kontantstöd, behovet av förändringar

avs eende utbildningssystemets koppling till arbetsmarknaden samt

betydelsen av olika inskolningssystem. Förslag till effektivare åtgärder

skall lämnas.

Utredaren bör vidare studera vilka konsekvenser som lagar och avtal på

arbetsmarknadsområdet samt lönenivån har för ungdomars möjlig heter att

etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Utredaren skall på dessa

områden lämna förslag som kan omfatta såväl förändringar i

lagstiftningen som andra åtgärder.

En viktig uppgift för utredaren bör vara att studera situationen för

särskilt utsatta ungdomar och att analysera orsakerna till att vissa

ungdomar socialt drabbas hårdare av arbetslöshet än andra. Förslag till

åtgärder för att motverka detta, bl.a. insatser för at t stärka de

sociala nätverken kring de arbetslösa, skall presenteras.

Utredaren skall vidare särskilt studera situationen på arbetsmarknaden

för flickor och för u ngdomar med invandrarbakgrund. I samband därmed

bör utredaren föreslå åtgärder som underlättar dessas inträde och

stärker deras stäl lning på arbetsmarknaden.

4.3 Bostad

En uppgift för utredaren är att studera olika offentliga åtgärder på

bostadsmarknaden, särskilt de som riktats till ungdomar. Utreda ren

skall föreslå åtgärder riktade till ungdomar, t.ex. i samband med att de

flyttar hemifrån. Det finns därvid behov av att analyse ra i vilken

utsträckning regelverket på plan- och byggområdet behöver förä ndras för

att stimulera en ökad tillgång på billiga bostäder.

4.4 Ekonomi

När det gäller frågor om vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka

unga människors ekonomi bör utredaren i första hand presentera förslag

som underlättar deras möjligheter att finansiera ett eget boende.

Utredaren skall också redovisa förekomsten av låntagande och sparande i

ungdomsgruppen samt beskriva ungdomars disponibla inkomst, d eras

konsumtionsmönster och kunskaper om hur man hanterar sin privatekonomi.

Utredaren skall lämna förslag till lämpliga insatser på detta område.

5 Arbetets bedrivande

Utredaren bör i sitt arbete ha kontakter med arbetsmarknadens parter och

med Kommittén (Fi 1990:8) för utvärdering av skattereformen samt med

Kommittén (S 1991:07) om översyn av socialtjänstlagen.

Vidare skall utredarens arbete ske i nära kontakt med Statens

ungdomsråd, Arbetsmarknadsstyrelsen, Boverket och Konsumentverket samt

med andra myndigheter som handlägger för utredningen relevanta frågor.

Utredaren skal l beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.

1988:43) samt om regionalpolitiska effekter (dir. 1992:50). Utredaren s

kall vidare analysera och redovisa effekterna av sina förslag ur ett

jämställdhetsperspektiv.

Utredarens arbete skall vara avslutat före utgången av april år 1994.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag at t regeringen

bemyndigar chefen för Civildepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppgift att belysa ungdomars levnadsvillkor i

ekonomiskt och socialt hänseende,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar

m.m.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden oc h bifaller

hennes hemställan.

(Civildepartementet)