Dir. 1992:15

Tilläggsdirektiv till Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-06

Dir. 1992:15

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-06

Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.

1 Mitt förslag

Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) bör i sitt fortsatta arbete

uppmärksamma de frågor som är väsentliga för unga människors

totala livssituation under uppväxtåren. Av särskild vikt är frågor kring

värderingar och normbildning, ungdomars kreativitet och eget skapande,

främlingsfientlighet, arbete och bostad samt ungdomsforskning.

Delegationen bör i sitt fortsatta arbete vara ett för hela regeringen

gemensamt organ som bidrar till fördjupad samverkan i frågor som rör

unga människor.

Jag föreslår därför att Barn- och ungdomsdelegationens uppdrag enligt

tidigare meddelade direktiv (dir. 1982:104 och 1986:04) kompletteras i

enlighet med detta.

2 Delegationen hittills

Barn- och ungdomsdelegationen tillkallades den 22 december 1982 med

uppdrag att vara ett samordnande och rådgivande organ i

regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor. Delegationen skulle även

stimulera till debatt och diskussion kring de frågor man tar upp i sitt

arbete.

De ursprungliga direktiven (dir. 1982:104) innehåller också exempel på

frågor som delegationen särskilt bör uppmärksamma. Delegation en skall enligt dessa arbeta med frågor som rör skillnader i välfärd

mellan olika barn och ungdomar, behov av forskning kring barns

och ungdomars levnadsvillkor, föräldrars och barns ansvarstagande i

förskolan och skolan samt barns och ungdomars kulturella och sociala

omgivning.

I februari 1986 gav regeringen tilläggsdirektiv (dir. 1986:04) till

delegationen som då fick en friare ställning i förhållande till

det löpande arbetet i regeringskansliet. Delegationens rådgivande

uppgift i regeringskansliet begränsades till att avse frågor av allmän

karaktär och tvärgående frågor inom de olika fackdepartementens områden.

Delegationens arbete har hittills redovisats i ett tjugotal skrifter och

i en egen tidning. Flera studier och utredningar har initierats av

delegationen. Resultatet av dessa har publicerats i bl.a. rapporten (SOU

1985:33) Några barn- och ungdomsfrågor, promemorian (Ds 1989:18)

Framtida ungdomsforskning i Sverige samt skriften Ungdom och industri i

gemensam framtid (1991).

Sedan den 1 april 1987 har delegationen svarat för fördelning av medel

ur Allmänna arvsfonden för att främja ''fostran av ungdom''.

Delegationen har årligen handlagt i genomsnitt ca 1000 ärenden som rört

olika projekt bland barn och ungdomar i åldern 7--25 år. Förordningen

(1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen reglerar bl.a. beslutsrät ten i dessa ärenden.

3 Det fortsatta arbetet

Barn- och ungdomsdelegationen bör även i fortsättningen

1. vara ett rådgivande organ åt regeringen i frågor som rör unga

människors uppväxtvillkor,

2. stimulera till debatt och diskussion om olika barn- och ungdomsfrågor

genom bl.a. seminarier, konferenser, debattskrifter, arbetsgrupper och

undersökningar, och

3. fatta beslut i ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden för att främja

''fostran av ungdom'' enligt lagen om Allmänna arvsfonden (1928:28 1) och förordningen (1987:324) om Barn- och ungdomsdelegationen.

Delegationen bör i sitt fortsatta arbete även bidra till fördjupad

samverkan i frågor som rör unga människor.

Under kommande år bör delegationen uppmärksamma de värderingar och

normer som präglar dagens fostran av unga människor. Av särskild

betydelse i detta sammanhang, bl.a. när det gäller överföringen av

normer, är föräldrarnas och hemmens roll.

Delegationen bör arbeta med frågor om unga människors kreativitet och

eget skapande samt relationer och attityder mellan unga med olika

kulturell bakgrund. Ungdomars möjligheter att få arbete och bostad bör

särskilt uppmärksammas. Delegationen bör även ägna sig åt de frågor som

engagerar dagens ungdomar, bl.a. miljöfrågorna.

Delegationen bör belysa frågor som rör unga människors hälsa och övriga

levnadsvillkor under uppväxtåren, och i sammanhanget särskilt upp märksamma de unga som är speciellt utsatta.

Delegationen bör hålla sig underrättad om resultat inom

ungdomsforskningen och utifrån bl.a. denna dra slutsatser kring hur

framtidens ungdomspolitik bör utformas. Delegationen bör därvid

uppmärksamma behovet av ytterligare insatser inom forskningen samt lägga

fram förslag när det gäller den framtida ungdomsforskningens inriktning

och organisation.

Delegationens arbete bör ske i nära samarbete med berörda departement.

En omorganisation bör ske, så att bl.a. representanter från de berörda

departementen knyts till delegationen.

Antalet ledamöter i delegationen bör ökas från högst tio till högst

femton. Av dessa bör regeringen utse ordföranden.

Statsministern är i dag bemyndigad att utse samtliga ledamöter,

sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen. I

fortsättningen bör det ankomma på chefen för Civildepartementet att utse

dessa, med undantag av ordföranden.

Delegationen bör löpande redovisa resultatet av sitt arbete.

4 Arbetets bedrivande

För delegationens arbete gäller, i den mån arbetet kommer att omfatta

utredningsverksamhet, dels regeringens direktiv angående utred ningsförslagens inriktning (dir. 1984:05) till samtliga kommittéer och

särskilda utredare, dels regeringens direktiv om beaktande av

EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Civildepartementet

att, med undantag av ordförande, utse högst fjorton ledamöter i Barn-

och ungdomsdelegationen,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

delegationen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar om tilläggsdirektiv i

enlighet med det anförda, samt att kostnaderna skall belasta trettonde

huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Civildepartementet)