Beredningskedjan
- ligger till grund för Prop. 1993/94:103 1993/94:103
- ligger till grund för Prop. 1994/95:103 1994/95:103
- ligger till grund för Prop. 1995/96:103 Kommittéberättelse 1996
- ligger till grund för Prop. 1996/97:103 Skrivelse 1996/97:103
- ligger till grund för Prop. 1997/98:103 Skrivelse 1997/98:103
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08)
1992-02-13 · 2 sidor
Så kom texten hit
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Dir. 1992:18, Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08)
Dokumentets text
Tilläggsdirektiv till Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08)
Innehåll
Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13
Mitt förslag
Inledning
Kommitténs uppdrag begränsas
Hemställan
Beslut
Dir. 1992:18
Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13
Statsrådet Laurén anför.
Mitt förslag
Kommitténs uppdrag begränsas på så sätt att detta inte skall omfatta
anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och elfte
bolagsrättsdirektiv.
Inledning
Aktiebolagskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har
till uppgift att se över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå
de lagändringar som erfordras med hänsyn till den pågående europeiska
integrationen. Den frågan skall kommittén behandla med förtur.
De rättsakter som utgör EG:s bolagsrätt består av en förordning och elva
direktiv. Tre av dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och en rättsakt
vilka personer och revisionsbolag som får godkännas för att utföra
lagstadgad revision. Av dessa rättsakter reglerar det fjärde
bolagsrättsdirektivet årsredovisning, det sjunde bolagsrättsdirektivet
koncernredovisning, det åttonde bolagsrättsdirektivet auktorisation och
godkännande av revisorer i s.k. public resp. private companies och det
elfte bolagsrättsdirektivet redovisning i filialer.
Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande
chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag
att göra en översyn av redovisningslagstiftningen (dir 1991:71). En
huvuduppgift för kommittén är att överväga vilka lagändringar och andra
åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till den snabba
utveckling som har ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som
internationellt.
Kommitténs uppdrag begränsas
Enligt min mening är det en fördel om man vid utformningen av den nya
lagstiftningen på redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad som krävs
enligt EG-rätten på detta område, så att övervägandena kan ske i ett
enda sammanhang. Till detta kommer att de EG-direktiv på bolagsrättens
område som rör redovisningsfrågor behandlar redovisningen inte endast i
aktiebolag utan även i vissa andra bolagsformer. En anpassning av den
svenska lagstiftningen kommer därför att beröra redovisningsregler även
i andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse för frågan om vilken
struktur redovisningslagstiftningen bör ha. Det åttonde
bolagsrättsdirektivet behandlar auktorisation och godkännande av
revisorer och har inte något direkt samband med den aktiebolagsrättsliga
lagstiftningen.
Mot bakgrund av det anförda är det enligt min mening mest lämpligt att
anpassningen på redovisningsområdet till EG:s regelverk sker i samband
med den förestående generella översynen av lagstiftningen på detta
område samt att anpassningen till EG:s regler om auktorisation och
godkännande av revisorer utreds i särskild ordning.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
beslutar att begränsa aktiebolagskommitténs uppdrag på så sätt att detta
inte skall omfatta anpassningen till EG:s fjärde, sjunde, åttonde och
elfte bolagsrättsdirektiv. Vad som sägs om detta i de tidigare meddelade
direktiven (dir. 1990:46) under rubriken ''Anpassningen till regelverket
inom EG'' skall alltså inte längre gälla.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
(Jusititiedepartementet)