Dir. 1992:19

Tilläggsdirektiv för en översyn av redovisningslagstiftningen

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Mitt förslag

Inledning

Anpassningen till regelverket inom EG

Bokföringsnämnden

Övrigt

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:19

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag

Den kommitté som har tillkallats för att göra en översyn av

redovisningslagstiftningen skall även lägga fram förslag till de

lagändringar på redovisningsområdet som kommer att krävas vid en

harmonisering med de normer som har utvecklats inom EG. Kommittén skall

redan enligt sina nuvarande direktiv utreda bokföringsnämndens

ställning. Här ges nu nya riktlinjer för det arbetet.

Inledning

Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande

chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté för att se

över redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71). Kommitténs huvuduppgift

skall vara att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är

påkallade för att anpassa lagstiftningen till den snabba utveckling som

ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt.

Däremot skall kommittén enligt sina direktiv inte föreslå de

lagändringar som har ett direkt samband med den europeiska

integrationen. Denna uppgift ligger i stället på Aktiebolagskommittén

(dir. 1990:46). Vidare skall kommittén bl.a. överväga vilka principer

som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som sker genom

rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet.

Anpassningen till regelverket inom EG

Aktiebolagskommittén har fått i uppdrag att föreslå de lagändringar på

bolagsrättens område som kommer att krävas med hänsyn till Sveriges

förestående åtaganden gentemot EG. EG:s bolagsrätt består av tolv

rättsakter, som utgörs av en förordning och elva direktiv. Av dessa

rättsakter rör tre direktiv redovisningsfrågor. Detta gäller fjärde

bolagsrättsdirektivet som behandlar årsredovisning, sjunde

bolagsrättsdirektivet som innehåller regler om koncernredovisning samt

elfte bolagsrättsdirektivet som behandlar redovisning i filialer.

Aktiebolagskommittén har påbörjat arbetet med att överväga vilka

förändringar som erfordras i den svenska redovisningslagstiftningen på

grund av innehållet i dessa direktiv.

Enligt min mening är det en fördel om man vid utformningen av den nya

lagstiftningen på redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad som krävs

enligt EG-rätten, så att övervägandena kan ske i ett enda sammanhang.

Till detta kommer att EG:s regler på området gäller inte endast för

bolag motsvarande det svenska aktiebolaget utan även för vissa andra

bolagsformer. En anpassning av den svenska lagstiftningen kommer därför

att beröra även andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse även

för frågan om vilken struktur redovisningslagstiftningen bör ha.

Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt min mening mest lämpligt att

anpassningen på redovisningsområdet till EG:s regelverk görs i samband

med en generell översyn av redovisningslagstiftningen. Uppgiften bör

alltså ligga på kommittén för en översyn av redovisningslagstiftningen.

Vid sina överväganden bör kommittén begagna sig av det material som

redan har utarbetats i aktiebolagskommittén.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att aktiebolagskommittén

genom tilläggsdirektiv befrias från uppgiften att föreslå de

lagändringar på redovisningsområdet som erfordras med hänsyn till den

europeiska integrationen.

Bokföringsnämnden

I de ursprungliga direktiven om en översyn av redovisningslagstiftningen

har min företrädare behandlat tillkomsten av redovisningrådet (s. 3 ff).

Den sammansättning och organisation som redovisningsrådet har erhållit

har gjort mig övertygad om att rådet har goda förutsättningar att fylla

sin uppgift som normgivande organ i fråga om de s.k. publika företagens

redovisning. Tillkomsten av redovisningsrådet väcker emellertid frågan

om vilken roll som i fortsättningen bör tillkomma bokföringsnämnden.

Enligt min mening är det svårt att förena redovisningsrådets verksamhet

med tanken att bokföringsnämnden i fortsättningen skall ha en oinskränkt

auktoritet som normbildare på hela redovisningsområdet. Från principiell

synpunkt föreligger här en kompetenskonflikt mellan de båda organen.

Redovisningsrådets tillkomst innebär att bokföringsnämnden i praktiken

inte kommer att utfärda rekommendationer i frågor som tar sikte på

publika företag. När nämnden har avlastats från en så väsentlig del av

sina arbetsuppgifter är det naturligt att en diskussion kommer till

stånd om nämndens fortsatta funktion och verksamhet. Enligt min mening

finns det mycket som talar för att det inte längre finns behov av något

rent statligt organ med uppgift att utfärda generella normer på

redovisningsområdet.

Kommittén bör på grundval av det nu anförda utreda frågan om

bokföringsnämndens ställning.

Övrigt

Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är

sannolikt att den del av utredningsuppgiften som berörs av EG-direktiven

behöver behandlas med förtur.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen

kompletterar direktiven till kommittén för en översyn av

redovisningslagstiftningen i enlighet med vad jag nu har förordat.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Justitiedepartementet)