Dir. 1992:2

Utredning om avveckling av AB Svensk Bilprovnings monopol

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19

Mitt förslag

Bakgrund

Europasamarbetet

Beslutade åtgärder

Aktuella utredningar

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:2

Beslut vid regeringssammanträde 1991-12-19

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Mats Odell, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas som skall föreslå hur

AB Svensk Bilprovnings monopol på besiktningsverksamhet av

vägtrafikfordon kan avskaffas.

Bakgrund

Aktiebolaget Svensk Bilprovning (ASB) bildades år 1963 och blev

riksprovplats år 1978. Enligt förordningen (1989:527) om riksprovplatser

och riksmätplatser är ASB riksprovplats för bl.a. kontrollbesiktning och

vissa andra besiktningar enligt fordonskungörelsen (1972:595) av

motorfordon och vissa andra fordonsslag. Taxorna för de obligatoriska

kontrollerna bestäms av regeringen. ASB ägs till 52% av svenska staten

och till återstående del av motorbranschen, yrkestrafikens

organisationer, försäkringsföretag och motororganisationer.

ASB utförde år 1990 ca 5 miljoner fordonsbesiktningar. Bilägarnas

direkta kostnader genom avgifter för dessa besiktningar uppick till ca

900 milj.kr. Samhällets totala kostnader för fordonskontrollen är

betydligt större, eftersom dessa inte enbart utgörs av de avgifter som

kunderna betalar utan även av kostnader för förlorad arbetstid m.m.

Under år 1988 genomförde ASB en omorganisation, vars mål var en ökad

decentralisering och målstyrning. I dag finns 176 besiktningsstationer i

landet och 97% av bilägarna har högst 30 km till närmaste

besiktningsstation. ASB har under senare år fastställt mera

specificerade kvalitets- och servicemål, vilket bl.a. innebär att kunden

inte skall behöva vänta mer än tio arbetsdagar från tidsbeställning till

ett besök i besiktningshall.

Miljöaspekterna har fått en allt större tyngd i besiktningsverksamheten.

I dag uppskattas miljöandelen i kontrollarbetet till omkring 25 %. År

1990 invigdes ASBs motortestcenter i Jordbro. Motortestcentret har

resurser för olika slag av emissionsprovningar. Förutom den löpande

provningsverksamheten har ASB ett tioårigt avtal med statens

naturvårdsverk vad gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet inom

avgasområdet. Avtalet innebär att ca hälften av motortestcentrets

omsättning på ca 30 milj.kr. per år avser naturvårdsverkets uppdrag.

Europasamarbetet

I propositionen 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, konstaterade

regeringen att den svenska ordningen för obligatorisk provning och

kontroll av fordon som en följd av ett närmare europeiskt samarbete

genom EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG behöver anpassas till

EGs ordning för provning och kontroll. Enligt propositionen var det

uppenbart att det svenska riksprovplatssystemet på väsentliga punkter

inte stod i överensstämmelse med det system som tillämpas inom EG.

Regeringen föreslog vissa riktlinjer för att utse de svenska organ som

skall medverka i det europeiska systemet för kontroll av produkter.

Riktlinjerna godkändes av riksdagen. I enlighet med EGs principer skall

det svenska systemet vara öppet, och såväl offentliga som enskilda organ

skall kunna utses till kontrollorgan och därmed konkurrera om uppdragen.

En förutsättning är dock att organens kompetens och trovärdighet har

blivit objektivt prövade och vidimerade av en statlig myndighet.

Styrelsen för teknisk ackreditering föreslås få denna roll. Förslag med

nödvändiga lagändringar bereds inom näringsdepartementet och förutses

bli förelagt riksdagen våren 1992.

Som en följd av de förändringar som kommer att genomföras av den svenska

kontrollordningen kan det förutses att det nuvarande

riksprovplatssystemet på sikt gradvis kommer att avvecklas.

På fordonsområdet beräknas år 1993 ett EG-direktiv träda i kraft som

innebär att ett typgodkännande som utfärdats i ett EG-land skall gälla i

samtliga övriga EG-länder. EFTA-länderna förutses genom EES-avtalet

komma med i detta system år 1995. Denna ordning kan antas komma att

kraftigt påverka provningsvolymerna hos de organ som är verksamma med

typkontroll av fordon. EG har även utfärdat ett direktiv om den

periodiska kontrollverksamheten. I detta läggs endast en basnivå fast,

medan det överlämnas åt medlemsstaterna att närmare ange formerna för

kontrollen.

Beslutade åtgärder

Regeringen förutskickade i propositionen 1991/92:38 om inriktningen av

den ekonomiska politiken att en särskild utredare snarast skulle

tillkallas för att utreda hur det statliga monopolet på

kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon skall slopas.

I propositionen 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag,

m.m. har regeringen vidare föreslagit att en försäljning av statens

aktier i ASB skall genomföras helt eller delvis.

Vissa steg i riktning mot en avveckling av ASBs monopolställning har

redan vidtagits. I 1991 års budgetproposition (1990/91:100, bil. 8)

föreslogs, förutom en utglesning av den periodiska kontrollbesiktningen,

även att efterkontroller skall kunna ersättas med verkstadsintyg.

Den föreslagna utglesningen av besiktningstillfällen har nu beslutats,

genom en ändring i fordonskungörelsen som träder i kraft den

1 januari 1992 (SFS 1991:1422). Därigenom slopas kontrollbesiktningen

för tre år gamla personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar samtidigt

som motorcyklar och lätta släp endast behöver besiktigas vartannat år

till dess fordonen är tio år och därefter årligen. Frågan huruvida

efterkontroll hos ASB kan ersättas med ett intyg från en bilverkstad om

att det aktuella felet på fordonet åtgärdats bereds för närvarande inom

kommunikationsdepartementet.

Aktuella utredningar

Riksrevisionsverket har i en rapport (Dnr 1987:1479) granskat den sta tliga fordonskontrollen.

Statens provningsanstalt har på uppdrag från industridepartementet

utrett konsekvenserna för den obligatoriska kontrollverksamheten av en

Europaharmonisering (SP RAPPORT 1990:33).

Trafiksäkerhetsutredningens betänkande (SOU 1991:79) Det framtida

trafiksäkerhetsarbetet, lades fram den 30 september 1991. Utredningen

föreslår bl.a. att fordonskontroller på väg bör utökas och att de i

huvudsak bör utföras av ASB. Ansvaret för verksamhetens inriktning och

omfattning bör det föreslagna vägtrafikverket ha. ASBs kontroller på väg

bör enligt utredningen finansieras från registerhållningsavgiften.

Utredningen föreslår vidare att ASBs namn ändras till Aktiebolaget

Svensk fordonskontroll.

I detta sammanhang bör också nämnas att Transportkonomisk

institutt, Ti, i Norge har undersökt om den periodiska

fordonskontrollen leder till en minskning av olycksrisken jämfört med

ingen kontroll alls.

Kommerskollegium utreder på uppdrag av utrikesdepartementets

handelsavdelning konsekvenserna för svensk del av EGs direktiv om

typgodkännande för hel bil som förväntas träda i kraft den 1 januari

1993. Uppdraget avser bl.a. att kartlägga vilka administrativa och

praktiska åtgärder som för svensk del kommer att krävas för deltagande i

EGs typgodkännandesystem.

Uppdraget

Mot bakgrund av dels regeringens strävan att utnyttja konkurrens som ett

medel för att effektivisera samhället dels Sveriges deltagande i arbetet

för att skapa ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde anser jag att

den periodiska kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon bör

avmonopoliseras. En särskild utredare bör tillkallas för att lämna

förslag till hur detta skall genomföras samt beskriva konsekvenserna.

Inriktningen bör vara att ASBs monopol på periodisk kontrollbesiktning

skall upphöra. Jag anser inte att det i detta sammanhang är nödvändigt

att överväga åtgärder beträffande typbesiktning eller registreringsbesi ktning, då dessa verksamheter genom EES-avtalets tillämpning på

fordonsområdet kommer att förlora i betydelse. Utredaren bör redovisa

vilka krav som kommer att ställas på Sverige och vilka effekter som kan

förväntas uppstå till följd av förändrade regler för typbesiktning och

registreringsbesiktning, i samband med Europasamarbetet.

Utredaren skall även ge förslag till vilka krav som bör ställas på

företag som skall utföra periodisk kontrollbesiktning. Utredaren

skall härvid särskilt

-- redovisa vilka effekter, för bl.a. trafiksäkerhet och miljö, som blir

följden då kontrollbesiktningen av vägtrafikfordon avmonopoliseras och

därvid väga in Sveriges situation som en medlem av EG,

-- redovisa hur en skälig servicenivå skall upprätthållas i glesbygd i

en framtida periodisk kontrollbesiktning och vilka regeländringar som

därvid kan bli nödvändiga,

-- beskriva hur ett kvalificerat arbete med forskning och utveckling

rörande avgasemissioner m.m. skall kunna säkerställas i framtiden,

-- redovisa vilka erfarenheter som tidigare gjorts av avreglering av

liknande provningsverksamhet i andra länder samt belysa andra länders

olika lösningar för uppbyggande av besiktningsverksamhet,

-- belysa hur opartiskhet och integritetsfrågor kan säkerställas i en

framtida besiktningsverksamhet,

-- beskriva en avmonopolisering av kontrollbesiktningen ur ett

konsumentperspektiv, bl.a. en bedömning av prisutvecklingen framöver och

närheten till kontrollbesiktningsstation samt hur en tillfredsställande

kontroll av kvaliteten i utförda besiktningar skall kunna garanteras,

-- beakta utvecklingen av de europeiska formerna för provning och

certifiering inom fordonsområdet,

--belysa de ekonomiska konsekvenserna av utredarens föreslagna åtgärder

för såväl enskilda, företag, staten och samhället,

--redovisa vad en avmonopolisering innebär för ASB,

--redovisa förslag till författningsändringar.

Frågan om fordonskontroll på väg är för närvarande under utredning. Det

ingår inte i utredarens uppgift att gå närmare in på denna fråga.

Utredaren är dock oförhindrad att ta upp andra frågor som har anknytning

till dem som har nämnts i det föregående.

För arbetet gäller dels regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning, dels regeringens direktiv (Dir. 1988:43) om EG-aspekter i

utredningsverksamheten. Utredaren bör särskilt beakta EGs rådsdirektiv

77/143/EEG, 88/449/EEG, L 261/88, 91/225/EEG och 91/328/EEG om

tillämpning av medlemsstaternas lagar om trafiksäkerhetsprovning av

motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt beakta följande

förslag till tillägg till direktiv som EG utarbetat; COM(91)243,

slutligt och COM(91)244, slutligt. Utredaren skall vidare beakta övriga

EG-direktiv och förslag till direktiv som gäller fordonsområdet.

Utredaren bör samråda med de myndigheter och organisationer som arbetar

med eller berörs av förslagen.

Berörda fackliga huvudorganisationer bör ges tillfälle att föra fram

synpunkter.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 november 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regering en bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen

(1976:119) -- med uppdrag att lämna förslag till hur AB Svens k Bilprovnings monopol på besiktningar av vägtrafikfordon kan avskaffas,

att besluta om sakkunniga, experter samt annat biträde till utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)