Fonden för industriellt utvecklingsarbete, m.m.

1992-03-19 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1992:34, Fonden för industriellt utvecklingsarbete, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Fonden för industriellt utvecklingsarbete, m.m.

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-19

Mitt förslag

Statligt stöd till produktutveckling

Utredningsuppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:34

Beslut vid regeringssammanträde 1992-03-19

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att se över det

statliga stödet till produktutveckling genom i första hand Fonden för

industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden). I uppdraget ingår att

- överväga behovet av Industrifondens verksamhet,

- överväga med vilka resurser och i vilka former verksamheten kan bedri vas i framtiden,

- se över det stöd till produktutveckling i enskilda företag som handhas

av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, samt av de regionala

utvecklingsfonderna.

Statligt stöd till produktutveckling

Staten stöder i olika former det arbete med produktutveckling som

bedrivs i små och medelstora företag.

Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) är en statlig

stiftelse, vars mål är att bidra till långsiktigt ökande lönsamhet och

tillväxt i svensk industri. Fondens uppgift är att med finansiella

insatser på hög risknivå stödja utvecklingen av nya produkter, processer

och system för industriell produktion. Stöd lämnas främst till små och

medelstora företag. Fonden har för närvarande ca 150 projektavtal, som

innebär framtida ekonomiska förpliktelser.

Industrifondens verksamhet regleras av förordningen (1979:630) om stöd

genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete (ändrad senast

1991:953). Fonden tar också emot och bereder ärenden åt Fonden för

svensk-norskt industriellt samarbete.

Statsmakterna behandlade Industrifondens verksamhet senast våren 1991

(prop. 1990/91:87, NU35, rskr. 317). Riksdagen godkände de ändrade

riktlinjer och den minskning av stiftelsens kapital med sammanlagt 350

miljoner kronor under en fyraårsperiod som föreslogs i regeringens

proposition. De nya riktlinjerna innebär bl.a. att fonden - utöver

projektgarantier, bidrag mot royalty och villkorslån - inom den givna

ekonomiska ramen också får möjlighet att arbeta med kreditgarantier.

Per den 1 juli 1991 hade fonden ett kapital på ca 1 300 miljoner kronor,

varav ca 1 000 miljoner kronor i likvida medel. Av de likvida medlen

motsvarades ca 800 miljoner kronor av kreditlöften och andra gjorda åta ganden.

Även Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, disponerar vissa

resurser för finansiering av utvecklingsprojekt på hög risknivå i

småföretag. NUTEK lämnar stöd på ett tidigt stadium i utvecklingskedjan,

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

då det föreligger en hög teknisk och kommersiell risk i projekten.

Stöden lämnas i form av bidrag eller villkorslån. I flera fall delfinan sierar NUTEK den tekniska utvecklingen i ett projekt med ett begränsat

belopp, varefter Industrifonden är med och finansierar projektets

fortsatta utveckling.

De regionala utvecklingsfonderna är länsvisa stiftelser med staten och

resp. landsting (jämte vissa kommuner) som huvudmän. De kan förutom en

omfattande rådgivningsverksamhet på olika sätt delta i riskfylld finan siering av småföretag. I viss utsträckning finansieras projekt som inbe griper produktutveckling. Fonderna skall, till skillnad från

Industrifonden, i sin verksamhet beakta de regional- och

sysselsättningspolitiska mål som staten ställer upp.

Utvecklingsfonderna hade i januari 1991 ett sammanlagt kapital på ca 2

800 miljoner kronor, av vilket 1 600 miljoner enligt skilda beslut av

riksdagen successivt skall betalas tillbaka till staten.

Hösten 1991 lade regeringen fram sin proposition (1991/92:51) om en ny

småföretagspolitik. I propositionen, vars riktlinjer har godtagits av

riksdagen (NU14, rskr. 93), behandlas bl.a. frågan om småföretagens

riskkapitalförsörjning.

Regeringens målsättning är att en effektiv riskkapitalmarknad med mini mal statlig inblandning successivt bör byggas upp. Vissa skatteföränd ringar har genomförts och andra övervägs i syfte att öka tillgången på

privat riskkapital.

Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av dels de erfarenheter som finns av Industrifondens hit tillsvarande verksamhet, dels den aviserade omläggningen av småföretags politiken bör en utredare tillkallas för att göra en översyn av det

statliga stödet till produktutveckling genom främst Industrifonden.

Utredaren bör ta ställning till behovet för staten att - genom ett eller

flera organ - ge finansiellt stöd till utvecklingsprojekt som är

förenade med hög kommersiell risk. Om ett sådant behov föreligger bör

utredaren bedöma hur stora resurser ett sådant - eller sådana - organ

behöver ha, varvid utgångspunkten bör vara att organen endast skall

komplettera ordinarie finansiering genom t.ex. banker.

Utredaren bör också ta ställning till hur sådana stödinsatser bör bedri vas: av myndigheter, stiftelser, aktiebolag eller i annan as sociationsform. Formerna för finansiella insatser skall också behandlas,

alltifrån lån och garantier till ren venture-capitalverksamhet, dvs.

placeringar av ägarkapital på minoritetsbas i de aktuella portföljföre tagen.

Vidare bör utredaren ge förslag till vilken eller vilka som bör vara

ägare till eller huvudmän för sådana finansieringsorgan. Utredaren bör

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

överväga lösningar som innebär ett helt eller delvis privat ägande.

Om utredaren förordar en förändring av Industrifondens ställning och

roll bör han överväga vilka konsekvenser förändringen kan leda till när

det gäller NUTEK:s och utvecklingsfondernas stöd till enskilda företag

för produktutveckling. Utredaren bör undersöka möjligheterna till sam ordningsvinster och bl.a. överväga för- och nackdelar med en sammanslag ning av Industrifondens verksamhet och NUTEK:s stöd till produktutveck ling.

Utredaren bör beakta de förändringar på skatteområdet som har aviserats

i syfte att främst öka tillgången på privat riskkapital för

småföretagen.

Utredaren bör uppmärksamma de erfarenheter på området som har gjorts

internationellt.

Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommit téer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning

(dir. 1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43). Särskilt bör

beaktas EG:s begränsningar att ge stöd till enskilda företag.

Utredaren bör redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 1992.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-med uppdrag att se över det statliga stödet till produktutveckling

genom främst Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden),

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag I 2. Näringspolitisk myndighet:

utredningar och information, anslagsposten 4. Till regeringens

förfogande.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Näringsdepartementet)