Dir. 1992:42

Revisorer och EG

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02

Mitt förslag

Reglerna för revisorer

Utvecklingen inom EG

Uppdraget

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:42

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02

Chefen för Näringsdepartementet, statsrådet P. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att mot

bakgrund av den pågående europeiska integrationen överväga

-- vilken författningsreglering som i fortsättningen behövs för sådana

revisorer som har särskild behörighet att utföra lagstadgad revision och

-- om kompetens- och lämplighetsprövning samt tillsyn av sådana

revisorer helt eller delvis kan administreras av någon annan än en

statlig myndighet.

Reglerna för revisorer

Skyldigheten att anlita revisor samt revisorns funktion och uppgifter

regleras på flera håll inom associationsrätten. Revisionsplikt åvilar i

huvudsak aktiebolag, ekonomiska föreningar, banker och försäkringsbolag

samt vissa handelsbolag. För aktiebolag föreskrivs t.ex. i

aktiebolagslagen (1975:1385) att minst en av bolagsstämman utsedd

revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Större bolag och

alla börsnoterade företag skall alltid ha en auktoriserad revisor. Ett

auktoriserat eller godkänt revisionsbolag kan utses i stället för

auktoriserad respektive godkänd revisor.

Regeringen har med stöd av lagen (1975:86) med bemyndigande att meddela

föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisorer meddelat

närmare bestämmelser om revisorer i förordningen (1973:221) om

auktorisation och godkännande av revisorer (revisorsförordningen).

Revisorsförordningen innehåller bestämmelser om vilken utbildning,

praktik m.m. som krävs för att erhålla auktorisation eller godkännande

som revisor (2, 15 §§). För auktorisation krävs ekonomexamen eller

motsvarande utbildning på högskolenivå samt 5 års yrkeserfarenhet. För

godkännande krävs en mindre omfattande utbildning samt 5 års

yrkeserfarenhet. Revisorn skall dessutom vara känd för redbarhet och

även i övrigt anses lämplig att utöva revisionsverksamhet. Auktorisation

och godkännande meddelas för en tid av 5 år.

Förordningen innehåller vidare bestämmelser om auktoriserad och godkänd

revisors verksamhet och oberoende (5 -- 14 och 17 §§). Bestämmelserna

innebär bl.a. att en revisor inte utan tillstånd får vara anställd hos

resp. driva eller äga revisionsbolag med annan än auktoriserad eller

godkänd revisor.

Frågor om auktorisation eller godkännande prövas av Kommerskollegium

(KK) som också utövar tillsyn enligt förordningen. De disciplinära

åtgärder som kan komma i fråga är upphävande av auktorisation eller

godkännande och meddelande av varning.

Till sitt förfogande i tillsynsverksamheten har kollegiet en rådgivande

nämnd för revisorsfrågor. Nämnden, som konsulteras i principiellt

viktiga eller komplicerade ärenden, består av representanter för

revisorsorganisationerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och

Svenska Revisorsamfundet SRS, samt företrädare för olika myndigheter och

organisationer.

KK:s verksamhet på revisorsområdet finansieras i princip genom avgifter

som tas ut i samband med prövningen av ansökningar om auktorisation och

godkännande.

Revisorernas branschorganisationer har egna disciplinnämnder vars

tillsynsverksamhet ytterst rör medlemskap i föreningen. Detta innebär

att ett disciplinärende kan komma att behandlas både hos KK och inom

branschorganisationerna.

Utvecklingen inom EG

Sveriges närmande till EG ställer bl.a. krav på en anpassning till EG:s

bolagsrätt. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08, dir. 1990:46) har till

uppgift att se över aktiebolagslagen. Kommittén skall bl.a. föreslå de

lagändringar som behövs med hänsyn till den pågående europeiska

integrationen.

Det pågår även en översyn av redovisningslagstiftningen (Ju 1991:07,

dir. 1991:71). En huvuduppgift för den kommittén är att överväga vilka

lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att anpassa

redovisningslagstiftningen till den snabba utvecklingen på

redovisningsområdet. Vid utformningen av den nya lagstiftningen skall

hänsyn tas till EG-rätten på detta område.

De rättsakter som utgör EG:s bolagsrätt består av en förordning och elva

direktiv. Tre av dessa rättsakter rör redovisningsfrågor och en

rättsaktrör frågan om vilka personer och revisionsbolag som får

godkännas för att utföra lagstadgad revision. Genom EES-avtalet

förbinder sig Sverige att senast två år efter avtalets ikraftträdande ha

anpassat sin lagstiftning på området så att den överensstämmer med de

ifrågavarande rättsakterna.

Regeringen har i tilläggsdirektiv till aktiebolagskommittén (dir.

1992:18) begränsat aktiebolagskommitténs uppdrag så att det inte

omfattar anpassningen till EG:s fjärde (om årsredovisning), sjunde (om

koncernredovisning), åttonde (om godkännande av revisorer) och elfte

bolagsrättsdirektiv (om redovisning i filialer).

Kommittén för översyn av redovisningslagstiftningen har i

tilläggsdirektiv (dir. 1992:19) fått till uppgift att se över de

rättsakter som rör redovisningsfrågor, dvs. det fjärde, sjunde och elfte

bolagsrättsdirektivet. Regeringen meddelade samtidigt att EG:s regler om

auktorisation och godkännande av revisorer skall utredas i särskild

ordning.

EG:s regler för revisorer finns i det åttonde bolagsrättsdirektivet

(84/253/EEG). I direktivet föreskrivs att en fysisk person får godkännas

att utföra lagstadgad revision endast om han efter att ha kvalificerat

sig för tillträde till universitetsstudier, genomgått en teoretisk och

praktisk utbildning samt avlagt en statligt organiserad eller godkänd

yrkesexamen som är jämförbar med slutexamen från ett universitet.

I Sverige saknas en särskild revisorsexamen. De auktoriserade

revisorerna uppfyller i övrigt EG:s utbildnings- och praktikkrav med god

marginal. De godkända revisorernas utbildning är däremot otillräcklig

för att nå upp till direktivets nivå. I övrigt ställs krav på att

medlemsstaterna säkerställer att personer som utför lagstadgad revision

är oberoende. En sådan person får bl.a. inte utöva någon form av

verksamhet som enligt medlemsstatens lagar är oförenlig med lagstadgad

revision. De minimikrav som ställs i EG vad gäller ägande och ledning av

revisionsbolag är något mindre stränga än de svenska bestämmelserna.

Det finns inga direkta krav på statlig auktorisation och tillsyn i

EG-reglerna. Under vissa villkor får tillämpningen av bestämmelserna

överlåtas på vissa yrkesföreningar. Medlemsland skall dock säkerställa

att godkända personer blir föremål för lämpliga påföljder om de inte

utför lagstadgad revision med yrkesmässig omsorg och oberoende.

Enligt de principer som fastställts i EG:s direktiv (89/48/EEG) från den

21 december 1988 om ömsesidigt erkännande av alla behörighetsgivande

utbildningar på minst tre år skall kompetensen vid arbete i annat land

anses säkerställd genom kvalifikationen i hemlandet. I vissa fall kan

dock värdlandet kräva att den sökande genomgår praktik upp till tre år i

värdlandet eller att sökandens lämplighet prövas i särskilt ordnat prov.

Dessa principer blir genom EES-avtalet tillämpliga i Sverige och därmed

också på revisorsområdet.

I det åttonde bolagsrättsdirektivet finns alternativa

övergångsbestämmelser för redan yrkesverksamma revisorer eller personer

som påbörjat sådan utbildning och som inte uppfyller direktivets

kompetenskrav.

KK:s skrivelse m.m.

Kommerskollegium (KK) har i en skrivelse till regeringen den 26 oktober

1989 hemställt om en översyn av reglerna för auktoriserade och godkända

revisorer. KK anför att regelverket för revisorer präglas av det synsätt

som rådde då förordningen och dess förarbeten tillkom. Bestämmelserna är

också i huvudsak oförändrade sedan dess, medan revisionsverksamheten

genomgått stora förändringar såväl internationellt som i vårt land.

KK anser bl.a. att de krav som ställs för att äga eller leda

revisionsbolag samt det därav följande hindret för utländska fysiska och

juridiska personer att äga revisionsbolag bör ses över. KK anser vidare

att kompetenskraven för revisorer bör ses över samt att förbudet för

revisorer att driva annan verksamhet närmare bör klarläggas liksom

revisorns roll som konsult. KK begär även en översyn av den rådgivande

nämndens roll och sanktionsmöjligheterna i tillsynsärenden.

Regeringen har i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100, bilaga

4, s. 217 ff) anmält att KK bör renodlas som en handelspolitisk

myndighet. Avsikten är att möjligheterna att överföra de uppgifter som

KK nu har på det näringsrättsliga området till andra myndigheter skall

undersökas.

Uppdraget

En särskild utredare bör tillkallas för att mot bakgrund av Sveriges

närmande till EG överväga vilken författningsreglering som i

fortsättningen behövs när det gäller sådana revisorer som har särskild

kompetens att utföra lagstadgad revision. Utgångspunkten bör därvid vara

att de regler som gäller i Sverige skall uppfylla kraven i EG:s åttonde

bolagsrättsdirektiv och att revisorns oberoende ställning säkerställs.

Utredaren bör även pröva om det bör finnas en särskild revisorskår utan

kompetens enligt åttonde direktivet men med särskild behörighet att

revidera mindre bolag. En jämförelse av regler och praxis vad gäller

revisors oberoende bör göras med några andra relevanta länder.

Utredaren bör även överväga vilka övergångsbestämmelser som lämpligen

skall gälla i Sverige för personer som påbörjat revisorsutbildning och

som inte uppfyller kompetenskraven i det åttonde bolagsrättsdirektivet.

En övergångslösning bör även omfatta de godkända revisorernas fortsatta

yrkesverksamhet.

Utredaren bör pröva om auktorisation och tillsyn av revisorer helt eller

delvis kan administreras av någon annan än en statlig myndighet.

Utredaren bör särskilt beakta att någon lämplig påföljd bör kunna

åläggas den som inte utför lagstadgad revision med yrkesmässig omsorg

och oberoende. I sammanhanget bör sekretessfrågor kring tillsyn och

annan lämplighetsprövning övervägas.

Utredaren bör föreslå vilket organ som bör handlägga frågor om

auktorisation och tillsyn. Ett förslag i den delen skall lämnas efter

beaktande av vad som anförts om KK:s verksamhet i 1992 års

budgetproposition.

Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor om revisorer

och revisionsbolag som utredningsarbetet kan föranleda.

Utredaren bör ha nära samråd med de tidigare nämnda kommittéerna för

översyn av aktiebolagslagen och redovisningslagstiftningen.

Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens

inriktning (dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).

Utredaren bör presentera sina slutsatser och förslag senast den 1 juli

1993.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

bemyndigar chefen för Näringsdepartementet

att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119)

-- med uppdrag att överväga den författningsreglering som behövs för

sådana revisorer som har särskild behörighet att utföra lagstadgad

revision samt göra en översyn av den prövning och tillsyn m.m. som krävs

för denna verksamhet,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Näringsdepartementet)