Dir. 1992:49

Tilläggsdirektiv till vallagsutredningen (Ju 1991:02)

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02

Mitt förslag

Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag

Utlandsröstning

Röstmottagning i utlandet

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:49

Beslut vid regeringssammanträde 1992-04-02

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag

Vallagsutredningen får i särskilt uppdrag att se över de bestämmelser

som reglerar röstningsförfarandet för utlandssvenskar i syfte att göra

det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen.

Den särskilde utredarens nuvarande uppdrag

Genom regeringsbeslut den 7 mars 1991 bemyndigades chefen för

justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

se över valförfarandet från administrativ och teknisk synpunkt (dir.

1991:13). Den särskilde utredaren har numera tillkallats och utredningen

arbetar under namnet vallagsutredningen (Ju 1991:02).

Uppgiften för utredningen är att anpassa valförfarandet till beslutade

och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och

regional skatteförvaltning samt till den tekniska utvecklingen inom

framför allt ADB-området. Utredaren har getts stor frihet att ta upp de

frågor som han anser behöver övervägas inom ramen för sin översyn. I

direktiven anges emellertid vissa valtekniska frågor i mera egentlig

mening som utredaren bör söka lösa. Exempel på sådana frågor är bl.a.

reglerna om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet,

rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Utredningsarbetet

bör enligt direktiven slutföras under parlamentarisk medverkan och vara

avslutat före den 1 juli 1993. I direktiven anges vidare att om

utredaren finner att vissa ändringar kan och bör genomföras redan till

1994 års val, kan han lägga fram de förslag som behövs för detta i ett

delbetänkande.

Utlandsröstning

Utlandssvenskarnas rösträtt

I 3 kap. 2 § regeringsformen (RF) anges att bestämmelser om rösträtt för

svensk medborgare som ej är bosatt i riket finns i lag. Den lag som

avses är vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95, senast ändrad 1991:1654).

Enligt 4 kap. 11 § vallagen har en svensk medborgare som ej är bosatt i

riket rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här

någon gång och uppnått 18 års ålder senast på valdagen. Vidare anges att

en svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt

skattemyndighetens personband ej är folkbokförd här.

Enligt den nya folkbokföringslagen (1991:481), som trädde i kraft den 1

juli 1991, skall den som kan antas under sin normala livsföring komma

att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år

avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, om inte vederbörande

är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst (14

och 20 §§).

För att få rösta måste man vara upptagen i gällande röstlängd. Det finns

två typer av röstlängd, allmän röstlängd och särskild röstlängd.

Röstlängder upprättas årligen och gäller från den 1 september till den

31 augusti följande år. I allmän röstlängd tas de personer automatiskt

upp som den 1 juni är folkbokförda i riket och som fyllt eller under

röstlängdens giltighetstid fyller 18 år.

I särskild röstlängd tas efter ansökan de röstberättigade svenska

medborgare upp som inte är folkbokförda i riket den 1 juni. Ansökan kan

göras av svenska medborgare som är bosatta utomlands eller före den 1

juni kommer att bosätta sig utomlands och därför inte är folkbokförda i

Sverige den 1 juni när allmän röstlängd upprättas. Ansökan om att tas

upp i den särskilda röstlängden måste göras inför varje ordinarie val.

Ansökan gäller då även för de två kommande mellanvalsåren. Skriftlig

ansökan skall skickas till riksskatteverket, som är central

valmyndighet, senast den 1 juni med en försäkran på heder och samvete

att sökanden är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven under

tiden 1 januari - 1 juni.

När ansökan kommit in till den centrala valmyndigheten får sökanden en

skriftlig bekräftelse på detta. En ansökan som görs för sent eller som

saknar egenhändigt undertecknad försäkran avgiven det år röstlängden

upprättas tas inte upp till prövning.

Ansökningsblanketter för att bli upptagen i särskild röstlängd lämnas

vid anmälan om utvandring. Dessutom finns sådana hos samtliga svenska

utlandsmyndigheter. Vidare får alla som tagits upp i en särskild

röstlängd för föregående valperiod direktadresserade

ansökningsblanketter.

Inför de ordinarie valen och inför eventuella extra val till riksdagen

eller riksomfattande folkomröstningar upprättas röstkort för den som är

upptagen i allmän röstlängd av skattemyndigheten och för den som är

upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen.

Röstmottagning i utlandet

För att de väljare som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt

anordnas sedan lång tid tillbaka vid de allmänna valen röstmottagning på

svenska beskickningar och konsulat. Regler om sådan röstmottagning finns

i 10 kap. 7-11 §§ vallagen.

Röstning utomlands sker hos de svenska utlandsmyndigheter som den

centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet bestämmer.

Vid 1991 års val anordnades röstmottagning på drygt 300 sådana platser.

Vid ordinarie val får röstning hos en utlandsmyndighet börja tidigast 24

dagar före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara den centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före

valdagen. Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger

rum hos myndigheten och kungör tid och plats för röstningen.

Utlandssvenskarna ges också viss information. Bl.a. annonseras det i de

större svenska dagstidningar som sprids utomlands och i tidningar som

ges ut speciellt för svenskar i utlandet; information ges vidare i

svensk radio/TV och i Sveriges Radios utlandsprogram. Den som upptas i

särskild röstlängd får också, i samband med att röstkort skickas ut,

information om på vilka platser och vid vilka tider röstmottagning sker.

Kritik har framförts mot det rådande systemet. Bl.a. anses att

ansökningsförfarandet är för komplicerat och att information om de olika

formkraven och tidsfristerna inte når fram till de personer som berörs.

På grund härav måste ett icke obetydligt antal ansökningar avslås; inför

1991 års val avslogs 1 421 av totalt 21 258 inkomna ansökningar.

Huvuddelen av dessa ansökningar avsåg dock personer som redan var

upptagna i allmän röstlängd.

Brevröstning

I stort sett har röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndigheterna

kunnat genomföras utan några invändningar från den berörda staten.

Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland tillåter emellertid inte

röstmottagning hos utlandsmyndigheter. Sedan 1956 års val har någon

röstmottagning inte kunnat genomföras hos de svenska

utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1982 års val inte heller i

Förbundsrepubliken Tyskland. De tyska och schweiziska myndigheterna har

dock accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemländer

genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s.k.

brevröstning. Genom särskild lagstiftning, senast lagen (1991:189) om

brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz, har man därför

gjort det möjligt för väljare som befinner sig i dessa stater att lämna

sina röster genom brevröstning. Lagen är tidsbegränsad och gäller till

utgången av år 1994. Tidigare gällde från och med 1982 års val

motsvarande lagstiftning för brevröstning i Förbundsrepubliken.

De tyska myndigheterna frångick i augusti 1991 sin tidigare avvisande

hållning beträffande röstmottagning på utlandsmyndigheterna inom

Förbundsrepubliken. En förutsättning för att röstmottagningen på

utlandsmyndigheterna skall tillåtas är emellertid att den tyska

regeringen i varje enskilt fall lämnar sitt samtycke.

En ansökan om röstmottagning får dock inte göras senare än sex månader

före det röstmottagning till det aktuella valet påbörjas, vilket torde

göra det omöjligt att anordna röstmottagning på de svenska

utlandsmyndigheterna inom Förbundsrepubliken i händelse av ett extra

val. I stället skulle det då bli nödvändigt att anordna brevröstning.

Mot bakgrund av den i Sverige gällande huvudregeln att rösträtten utövas

genom personlig inställelse har brevröstning ansetts böra komma till

användning endast i sådana fall då det inte är möjligt att i något land

genomföra röstmottagning på de svenska utlandsmyndigheterna. På grund

härav och då en stor andel av brevrösterna brukar vara behäftade med

sådana fel att de underkänns, har brevröstningen hittills betraktats som

ett provisorium (se bl.a. SOU 1987:6 s. 167 och prop. 1990/91:112 s. 6).

Det särskilda uppdraget

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, senast våren 1991

(1990/91:KU32), behandlat motionsyrkanden om en grundlagsreglering av

utlandssvenskarnas rösträtt. Förslagen innebär att den bestämmelse utgår

som nu finns i 3 kap. 2 § RF och som möjliggör förändringar av

utlandssvenskarnas rösträtt genom vanlig lag. Denna fråga är enligt min

mening inte av sådant slag att den bör ingå i vallagsutredningens

uppdrag utan får övervägas i ett annat sammanhang.

Det är i detta sammanhang i stället angeläget att söka underlätta för

utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt de principiellt är

tillerkända. Det kan nämligen till följd av de komplicerade reglerna om

anmälan till särskild röstlängd och röstmottagning på svenska

utlandsmyndigheter vara förenat med betydande svårigheter för en svensk

medborgare som är bosatt utomlands att rösta. Denna fråga måste i dag

anses vara än mer angelägen än tidigare bl.a. på grund av de nya och

strängare bestämmelserna om avregistrering från folkbokföringen som får

till följd att allt fler personer kommer att behandlas som

utlandssvenskar och sålunda omfattas av de särskilda röstningsregler som

gäller för denna kategori medborgare. Enligt min mening bör

vallagsutredningen uttryckligen få som särskild uppgift att se över

också röstningsförfarandet för utlandssvenskarna m.m. i syfte att göra

det lättare för denna väljarkategori att delta i riksdagsvalen. Exempel

på åtgärder som kan övervägas kan vara att förändra systemet med

särskilda röstlängder med tillhörande ansökningsförfarande eller att

utvidga möjligheterna till brevröstning.

Det särskilda uppdrag som jag vill ge utredningen är inte mera

omfattande än att det bör kunna slutföras inom den ursprungliga

tidsramen för utredningens arbete.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ger utredningen det särskilda uppdrag som

jag har förordat.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hennes hemställan.

(Justitiedepartementet)