Dir. 1992:5

Bostadsbidragens administration

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-01-16

Mitt förslag

Inledning

Överföring av administrationen

Behov av regelförändringar

Utredningsarbetets närmare inriktning

Hemställan

Beslut

Dir. 1992:5

Beslut vid regeringssammanträde 1992-01-16

Chefen för socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels förbereda

en överföring av bostadsbidragens administrationen från kommunerna till

försäkringskassorna, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidrags systemet.

Inledning

Den allmänna försäkringen (inkl. föräldraförsäkring, barnpension och

vårdbidrag för handikappat barn) samt vissa andra former av ekonomiskt

stöd, såsom barnbidrag och bidragsförskott, handhas av Riksförsäkrings verket och de allmänna försäkringskassorna. Bostadsbidragen administre ras av kommunerna, länsbostadsnämnderna och Boverket. De kommunala

bostadstilläggen till pensionärer (KBT) sköts av Riksförsäkringsverket

och försäkringskassorna.

Bostadsbidragen har alltsedan de infördes skötts av kommunerna. Beslut

om bostadsbidrag överklagas till länsbostadsnämnderna och Boverket.

Enligt gällande regler finansieras bostadsbidragen till lika delar av

staten och kommunerna. Utöver det i lag bestämda bidraget kan en kommun

också ge extra bidrag. Den familj som vill ha bostadsbidrag måste ansöka

om det varje år. Huvuddelen av besluten om bostadsbidrag fattas i sam band med årsskiftena.

Boverket har, efter en undersökning i vissa kommuner, skattat antalet

årsarbetare som är sysselsatta med bostadsbidrag i kommunerna och be rörda datacentraler till ca 540 år 1990. Därtill kommer ADB-kostnader

för drygt 30 miljoner kronor. I statlig tjänst arbetar ca 25 årsarbetare

med bostadsbidrag.

Sedan 1970-talet handlägger försäkringskassorna ärenden om barnbidrag

och bidragsförskott. Arbetet sker till sin huvuddel på lokalkontor medan

utbetalningen sker centralt från Riksförsäkringsverket.

Överföring av administrationen

Flera skäl talar för att även bostadsbidragen borde kunna handhas av

socialförsäkringsadministrationen. En samordnad hantering av bidrags systemen förutsätts ge administrativa besparingar på lokal nivå.

Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkande (SOU 1991:98)

föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras av staten. Detta har

aktualiserat frågan om att administrationen bör överföras till

försäkringskassorna. Detsamma gäller den samordning mellan bostadsbidrag

och ensamförälderstöd som förbereds inom socialdepartementet.

Mot denna bakgrund anser jag att en utredare bör tillkallas för att ut arbeta förslag till de åtgärder som behöver vidtas inför en överföring

av bostadsbidragens administration från kommunerna till

försäkringskassorna.

Behov av regelförändringar

I samband med en överföring av bostadsbidragens admininistration till

försäkringskassorna är det lämpligt att bygga upp ett rikstäckande

system för bostadsbidragen. Ett sådant system innebär att det blir

lättare att anpassa administrationen till förändrade bidragsregler.

Förutsättningarna bör vara goda att göra systemet effektivt och resurs snålt. I detta sammanhang kan det finnas behov av att göra regelför ändringar som syftar till att förenkla administrationen, men som

samtidigt ger största möjliga tillförlitlighet när det gäller bidragen.

Jag tänker därvid bl.a. på möjligheten att gå över till att pröva

bidragen mot aktuell inkomst och på att skapa ett system med rullande

prövning av bidrag för att undvika en ärendeanhopning vid årsskiften.

Behovet av en ökad efterkontroll bör därvid beaktas. Boverket

överlämnade i december 1990 ett principförslag om att pröva bidragen mot

aktuell inkomst. Vidare har en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet

redovisat förslag om inkomstprövning av bostadsbidragen år 1993.

Utredaren bör i sitt arbete analysera dessa förslag.

Frågan om vilka inkomstslag och tillgångar som bör beaktas vid inkomst prövningen, t.ex. om det är nödvändigt att ha kvar en prövning mot för mögenhet, bör också analyseras. Även andra regelförändringar som kan

göra bidragssystemet enklare och underlätta uppgiftslämnandet bör

prövas.

Reglerna om överklagande måste ses över. Utredaren bör därvid undersöka

om domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassas

till vad som gäller för ärenden inom den allmänna försäkringen eller om

en annan ordning är motiverad. Eventuella sekretessproblem bör

belysas.

Utredningsarbetets närmare inriktning

Utredningsarbetet bör vara inriktat på en anpassning av bidragsreglerna

och en genomgång av de praktiska frågorna kring en överflyttning av

administrationen. Därvid bör utredaren klargöra vilka resurser som

behövs för att sköta bostadsbidragen inom försäkringskassorna. Utredaren

bör även redovisa konsekvenserna av en överföring av det centrala

ansvaret från Boverket till Riksförsäkringsverket. Som jag redan

tidigare sagt bedömer jag det som möjligt att i varje fall på lokal nivå

begränsa resursbehoven i förhållande till nuvarande situation.

Stora förändringar av försäkringskassornas arbetsuppgifter pågår för

närvarande. Utredaren bör bedöma i vilken utsträckning befintlig

personal hos försäkringskassorna kan ta hand om bostadsbidragen och i

vilken omfattning det kan bli aktuellt att nuvarande handläggare hos

kommunerna anställs hos kassorna. Vid förslag om domstolsprövning skall

resursbehovet för domstolarna också kartläggas.

Det är angeläget att kunna följa hur behovet av bostadsbidrag utvecklar

sig över tiden för olika grupper. Utredaren bör därför i samråd med Bo verket och Riksförsäkringsverket lämna förslag om system för uppföljning

av bidragsgivningen. Utredaren bör därvid beakta det system som byggts

upp av Boverket.

Bostadsbidragens administration bör överföras till försäkringskassorna

den 1 juli 1993. För att det skall bli möjligt bör utredaren ha avslutat

sitt arbete senast den 15 september 1992.

Utredaren bör knyta de experter till sig som behövs för att bedriva

arbetet. Boverket och Riksförsäkringsverket bör delta i arbetet redan

från början framför allt för att kunna förbereda de rutiner och

datasystem som behövs.

Utredaren bör under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer

och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

För utredningen gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och om

beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen be myndigar chefen för socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordnigen

(1976:119) - med uppdrag att dels förbereda en överföring av bostads bidragens administration till försäkringskassorna, dels föreslå vissa

regeländringar i bostadsbidragssystemet

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall

belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)