Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1990:4) om det samlade förmånssystemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp

1992-05-21 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Dir. 1992:65, Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1990:4) om det samlade förmånssystemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1990:4) om det samlade förmånssystemet för försäkrade med betydande kostnader för sjukdom och handikapp

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21

Mitt förslag

Direktiv till kommittéer om finansiering av förslag

Uppdraget

Hemställan

Dir. 1992:65

Beslut vid regeringssammanträde 1992-05-21

Statsrådet Könberg anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att Merkostnadskommittén inte skall begränsas av kommitté direktiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare

angående utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser finansiering

av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar.

Direktiv till kommittéer om finansiering av förslag

Den 16februari 1984 beslutade regeringen om kommittédirektiv (dir.

1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utred ningsförslagens inriktning. Direktiven innebär att förslagen från

kommittéer och utredare inte får öka de offentliga utgifterna eller

minska statsinkomsterna. Omprioriteringar skall göras från mindre

väsentliga till mer angelägna områden. Kommittéerna skall visa hur

förslag som innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar skall

finansieras. Konkreta förslag skall anges till rationaliseringar eller

omprövningar som innebär besparingar inom utredningens område eller

näraliggande områden. Förslagen skall således kunna genomföras med

oförändrade eller minskade resurser. Kraven gäller oavsett om förslagen

avser staten, kommunerna eller socialförsäkringssektorn.

Direktiven gäller oavsett vilken typ av fråga en utredning skall arbeta

med, således också sådana utredningar som arbetar med prioriterade re formområden.

Den förutvarande regeringen beslutade i maj 1990 att tillkalla en parla mentarisk utredning om det samlade förmånssystemet för försäkrade med

betydande kostnader för sjukdom och handikapp (dir.1990:34). I direk tiven till utredningen, som antagit namnet Merkostnadskommittén, före skrivs att de generella direktiven också skall gälla för denna

utredning.

Skrivelse från riksdagen om direktiv för utredningar inom

handikappområdet

I betänkandet (1989/90:SoU13) Vissa frågor rörande äldre och

handikappade uttalade Socialutskottet att det är helt nödvändigt att

handikappområdet kan tillföras sådana resurser att nödvändiga åtgärder

på området kan komma till stånd. Enligt utskottets mening förutsätter

detta att 1989 års handikapputredning och andra utredningar på området

inte begränsas av de generella direktiven. Riksdagen beslöt att som sin

mening geregeringen tillkänna vad utskottet anfört i denna del

(rskr.1989/90:61).

Uppdraget

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Av direktiven till Merkostnadskommittén framgår att utredningen har i

uppdrag att utreda och överväga frågor som i många och viktiga avseenden

har en klar anknytning till handikappområdet.

Socialutskottet anför i sitt betänkande 1991/92:SoU15 Socialpolitik -

inriktning och anslag i anslutning till motionsyrkanden om bl.a.

direktiven till Merkostnadskommittén ånyo att utredningar på

handikappområdet inte skall begränsas av regeringens så kallade

nolldirektiv.

Mot denna bakgrund anser jag att meddelade direktiv till Merkostnads kommittén bör kompletteras.

Jag föreslår att Merkostnadskommittén inte skall begränsas av direktiven

(dir.1984:5) Kommittédirektiv till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående utredningsförslagens inriktning, såvitt de avser

finansiering av eventuella utgiftsökningar eller inkomstminskningar.

Om kommittén finner att den finansiering inom kommitténs område eller

näraliggande områden som står till buds inte är den mest lämpliga skall

det således stå kommittén fritt att föreslå annan finansiering. I den

mån kommittén inte anser sig kunna lämna sådana förslag bör den särskilt

redovisa motiven för sitt ställningstagande. Avsikten är alltså att kom mitténs möjligheter att lägga fram angelägna förslag inte skall

begränsas av de direktiv som styr utredningarnas arbete.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att kommittén skall lämna förslag

med väl genomarbetade kostnadsberäkningar och att hänsyn skall tas till

alla kostnader för olika intressenter (staten, kommunerna, socialförsäk ringssektorn, företagen och enskilda).

Merkostnadskommittén skall vidare göra prioriteringar mellan de förslag

utredningen lägger fram och i de fall utredningen bedömer detta möjligt,

redovisa hur ett eventuellt successivt genomförande av förslagen kan

ske.

Kommittén skall vidare, när så är möjligt, utarbeta alternativa förslag

till åtgärder och därvid bedöma hur förslagen uppfyller uttalade behov

och

uppställda mål i förhållande till de resurser som krävs.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ändrar utredningens uppdrag i enlighet med

vad jag anfört.

Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

hans hemställan.

(Socialdepartementet)